Etikett: belysning

P-rulle och kaffe…

Av , , Bli först att kommentera 19

Idag, mina vänner, är det 148 dagar kvar till punschrullens dag. Nu menar jag inte att man ska börja längta efter det och att man inte får äta eller köpa en punschrulle innan dess, men… Såg ju den här bilden på Klotterplanket och kunde ju inte vänta, ända till dess med att dela med mig 🤣


Apropå bilder, såg ni vad det här var för bild jag la ut igår?


Annelie kommenterade, sent omsider, att NU, fattade hon vad det var. Ja svarade jag, tänk, jag trodde att nån skulle kommentera och fråga om jag ramlat under promenaden och låg där på rygg och fotade upp i det blå.

Talade om för Tina att kommunen skyddar lyktstolparna med att skydda den nedre delen av stolparna med en ytbeläggning. Ser ut så här…

2018 kunde man läsa detta, klicka på länk för att komma till den aktuella sidan.

Det är ammoniaken i hundars kiss som tär på stolparna. Till slut orkar inte galvaniseringen med och då rostar de.
Man kan inte alltid se på lyktstolparna att de är rostiga. Hundkisset tar sig nämligen in mellan fundamentet och stolpen och korroderar stolparna underifrån.

– När hundkiss rinner ned kan det börja korrodera under mark och det är de stolparna som är extremt farliga, som helt plötsligt bara faller, säger Anna Byström på företaget Roch Service, som jobbar med stabilitets- och hållfasthetsprovningar av lyktstolpar, till SVT.

I Gävle kommun byts cirka 100 lyktstolpar ut varje år på grund av rostskador. För kommunen innebär det en kostnad på cirka 250 000 kronor – bara i materialkostnader. Men att de rostar är inte bara hundarnas fel. Vägsalt och lossnade rostskydd gör sitt till.

Problemet har varit större förut, men nu har man stolpar med ytbehandling. Ytbeläggning på stolparna går cirka en meter upp från basen och skyddar mot hundkiss och salt.
Det tar dock tid att byta ut alla äldre lyktstolpar mot de nya. Till exempel i Gävle kommun finns det cirka 21 000 lyktstolpar och om 200 lyktstolpar byts ut varje år dröjer det 105 år innan alla är utbytta. slutcitat

Jäklar anamma att hundar och vägsalt kan skapa arbetstillfällen. Men det behöver inte alltid vara så att det är hundpink eller vägsalt heller, som gör att stolpar börjar luta. Se bara här, hur den måttar med benet för att sparka till stolpen… *nickar*

 


Nu läser vi om strömmen som kan komma att stängas ner för att spara el. Lyktstolpar, trafiklysen och hissar, kan sättas ur funktion. Hushållselen kommer sist på en prioriteringslista. Här undrar jag på riktigt, HUR, dom ska veta vart dom kan kapa strömmen.


Dom kan väl inte mena, på fullaste allvar, att man stänger hissar utan att kolla om det finns folk som är i behov av hiss för att ens komma sig ut. Eller människor med hjälpmedel som kräver ström, som till exempel, specialanpassade sängar, taklyftar, mobila lyftar, el rullar, ja ni fattar.

Och ja, jag fattar också att krig är absolut fullt allvar, och det finns en anledning till varför det ser ut som det gör idag. Men jag undrar ändå, hur den planen ser ut. Det blir lite som vanligt, att dom som straffas är dom som inte klarar sig själv, och som är i större behov av att saker ska fungera.

Nej, jag sa till Åke, att vi också kanske ska tänka på att dra ner på onödig förbrukning. Vi behöver inga större mysbelysningar. Man kan börja med att ha dom stängda på veckorna kanske, och kosta på en och annan tänd lampa till helgen. Vi kan spara mer än vi tror.

Många säger att en lampa drar inte så mycket, men räknar jag så brukar vi ha igång 7 onödiga lampor, och om alla i hela Sverige, stängde av minst 3, så borde det dra ihop lite.

Ha en fin måndag, allihop!

Hit o dit, här eller där…

Av , , 2 kommentarer 14

Åke har grejat ute i garaget i helgen. Och plötsligt blev det lite jobb inne i teverummet. Vad händer:


Jo, det kan jag visa, vad det var som hände:


Vi fick upp jätte Coca-Cola flaskan, som Åke fixat belysning i. Och jag vet, vi är ju som vi vart, lite halvknäpp. Den var aningens svårplacerad.

Som vanligt så skapade detta en rockad av saker. Nu ska den stora tavlan som satt där tidigare, upp nån annanstans:

Blompiedestalen förflyttas, min Dinoskalle måste byta place, och jag VET, att jag kommer att flytta fler saker. Bara för att jag ska få in dom sakerna på ett ställe där det står annat, just nu.

Fast å andra sidan, det är roligt med lite nya vyer. Ofta behöves inte så mycket förändring för att det ska kännas som nytt. Det är även ett ypperligt bra tillfälle, att komma åt att städa, där man inte städar varje dag.

Vk hade ute en artikel om Corona spridningen i Västerbotten, igår. Man kan postnummer söka, hur många smittade som finns på området där du bor. Västerslätt känns bra, vårat postnummer har 3 smittade under hela tiden, sedan start. Inga nya fall, så 0 procent ökning.


Men, man ska ju inte stirra sig blind på det där, heller. Vi är ju inte isolerade på Västerslätt, så vem vet, vem som drar hem vad? Ingen går säker!

Dags att göra nåt, här hemma, kanske planera mat inför veckan, eller nåt sånt. Ha det fint, allihop!

Titta i den magiska spåkulan…jo pyttsan

Av , , 6 kommentarer 5

 

Jag gjorde inte ett enda förbaskade dugg igår, fram till jag skulle börja jobba. Hade ingen lust med någonting… jo förresten, jag lade fast fyra bitar i Åkes andra, pusselprojekt.
Och nu är han klar. Det här pusslet köpte jag till honom för två jular sedan, kolla in omslaget:
Och se på resultatet:
Inte är man mycket behjälpt av att stirra på det locket, inte. Titta i den magiska spåkulan om du vill ha hjälp… står det på omslaget och med dom orden trodde jag att man någonstans skulle kunna hitta en ledtråd, men inte då, det där står skrivet bara för att låta mystiskt, nå, han fick då ihop det och jag fick äran att lägga i den absolut sista biten, igår då jag kom hem från jobbet.
Och ja, jag kom hem också, trots att jag fick lämna Jeepen på parkeringen, när jag kom till jobbet, med påslagen belysning, den ville inte slockna. Och när jag kom dit efter mina sju timmar så var bilen svart, på gott och ont, hade den nu stått med belysningen på hela tiden så var den ju svart för att strömmen var slut, eller så hade den slagit av sig själv, och det hade den, vilken tur.
Så idag ska Camaron få i sig glykol och sedan ska den ut ur garaget för lite luftande, och Jeepen får ta plats därinne så den får tina fram. Sen får vi se om min käre make, Åke ni vet, kan hitta kabeln som går till belysningen och ta bort den, eller vad han nu har tänkt. Det kan ju också vara så att det kommit is någonstans i dörrlåset och därför tror den att dörren är öppen, och av den anledningen tänds belysningen.
På hemvägen igår var den då precis som vanligt, inget blinkande eller varnande, det enda knepiga nu var, att då jag klev ur bilen så tändes inte ens belysningen, jodå.
Önskar er alla en fin lördag!
Maria Lundmark Hällsten