Etikett: dörrmatta

Rätt eller fel, rätta mig om jag har fel, eller tvärsom!

Av , , Bli först att kommentera 10

Rätt kvinna eller man, på rätt plats, det är inte alla gånger det stämmer. Har väl tänkt på det tidgare, lite nu och då, men blev påmind om det igår, så där att man började fundera på hur vissa människor har hamnat där dom är.

Jag har, för att ta ett exempel, åkt en hel del med färdtjänst, såpass att jag till och med (och nu snackar vi om mig, faktiskt), kan känna igen vissa av dom som kör.

En av dom utmärker sig, för han är den enda, som någonsin under mina snart 9½ år i yrket, frågar om passageraren sitter bra. Då är man väl service minded. Jag var tvungen att tala om det för honom, vid ett tillfälle, och det var väl mitt sätt att säga att han gör ett bra jobb och att folk uppskattar det, det krävs egentligen så lite, men kan betyda så mycket, att visa omtanke.

Det, är rätt man på rätt plats!

Via mitt jobb har jag naturligtvis träffat på en hel del assistenter, många bra människor, men ändå väldigt många som man kan undra, vad dom har gjort där. Man ska ha fingertoppskänsla, man ska ha empati, visa förståelse, och kunna bekräfta en annans upplevelser och känslor.

Är man bara där för att göra ett jobb och gå hem, då tycker jag att man kan stanna hemma. Det handlar om så mycket mer, än bara dom vardagliga sysslorna. Men med det sagt, så säger jag inte att dom inte skulle passa på ett annat ställe och få jobba med andra saker.

Har idag turen, att jobba ihop med likasinnade, och det känns jättebra. Vi är alltså rätt kvinnor och män, på rätt plats 😀

Det finns en matvarubutik som jag brukar besöka ibland. Där jobbar en kille och tjej, som inte bara är kollegor, utan dom lever också ihop. Trevliga, hälsar och småpratar men…

Ibland händer det att  dom inte är överens, och kan till och med stå och tjafsa, då en sitter i kassan och den andra står bredvid. Hm, och kunder som ska betala, får bli vittnen till deras problem i privatlivet. Inte så proffsigt, dom kan vara halvfela människor på ett halvfelt ställe. Synd, för jag tror att dom skulle platsa om dom inte var på samma ställe, samtidigt och arbetade.

Nå, rätt eller fel, det kanske man inte vet förrän man varit där ett tag, eller så är man född med vad man blir, för man har det i hjärtat och hjärnan.

Jag var en jäkel på siffror och bollar, hm, hur ska man kombinera det. Det absolut enda jag kommer på, då jag skriver det i detta nu är lotto eller Keno, hahaa, visst är det det man har dragning om på teven? Kanske ett tecken på att jag ska spela då 😀

Njae, jag tror jag fortsätter med det jag håller på med idag, det känns i alla fall som att jag är där jag vill vara.

Och slutligen, apropå rätt eller fel, jag spelar på hästar ikväll, fast det blir att kolla på nätet, om jag satsade på rätt eller fel hästar, jag ska nämligen arbeta och göra rätt för mig.

Nåt som kändes alldeles rätt…för mig var dessa örhängen jag hade beställt, rätta mig om jag har fel:

Och tillsammans med dom, denna dörrmatta. Det fanns betydligt fränare men jag tordes inte beställa nån av dom, vi ska ju ända få hit en hyresgäst snart och man kan ju inte skrämma bort dom innan dom kommit innanför dörren 😀

Ni får ha en fin lördag, allihop, och jag stjäl en fin bild av Niccolina, hon skickade denna till mig igår kväll, mina barndomstrakter.

En annan camping

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Efter campandet vid Fyrisån, bestämde vi oss för att satsa på en annan camping. Theresé hade lokaliserat en som låg ganska lämpligt till. Innan vi körde in så pratade vi med campingvärdarna för att försäkra oss om att en 12 meters buss skulle rymmas där, det var inga problem, sa dom och pekade ut en plats vi skulle få stå på.
Allt var verkligen frid och fröjd, lite folk, inget stök och bök. Niccolina hade fått sig en leksak, och här går våra minnen isär, jag har nämligen för mig att hon fått ett flygplan eller fågel, som skulle dras upp för att sedan släppas av. Hon och Åke tror att det var en typ av drake, nå, det spelar ingen större roll, det som hände, hände i alla fall.
Åke skulle nu testa denna leksak och det gick inte som planerat, den fastnade nämligen rätt så högt upp i ett träd. Nu plockade han fram en sån där vikstege, och med sina träskor på fötterna klättrade han sedan högst upp, på det absolut sista steget, där man inte ens ska stå, och i händerna håller han ett kastspö som han sträcker upp mot, och in i, trädet.
Här skyndade jag mig in i bussen för att plocka fram kameran, jag förstod faktiskt, utan större matematiska kunskaper,  att detta skulle inte sluta som han hade tänkt sig. Tyvärr, min reaktion var inte så bra, jag fick bara ett kort då han landade på backen. Givetvis tippade hela alltet och han hade bara tur som inte bröt några armar och ben…men leksaken fick han med sig ner.
Sedan satte det igång att hällregna och det var inte nådeligt hur mycket vatten det kunde komma på den fläcken där vi stod. Dessutom hade vi fått ställa bussen längst ner i ett svagt nedförslut, och ovanför var det en nyplanterad gräsmatta, kan ni gissa vad som hände då vi skulle därifrån, dagen efter?
*Slurp* så sjönk bakhjulet ner i geggan, och den ville inte komma upp. Åke bar stenar och grus, som han slängde in under hjulet, jag offrade vår nya dörrmatta, den sköt iväg som en raket, campingvärdarna öppnade inte dörren då vi knackade på för att fråga om dom hade en spade att låna ut, dom vågade kanske inte.
Till slut, mitt i alltihop, kommer det tre tyska killar, vi förstår inte vad dom säger men dom visar med händerna att dom ska hjälpa oss att putta på, och se…med fyra människokrafter därbak och Åke som gasade, så släppte äntligen geggan, greppet om bussen och vi tog oss upp. Vilken pärs! Vi försökte lappa ihop hålet i gräsmattan så gott vi kunde, med våra händer och fötter och sedan lämnade vi placet för gott.
Nu sa då Nicco, då vi satt i Kubbe och mindes alla resor, att hon minsann inte hade haft en lätt uppväxt. Inte fick hon leka med vem hon ville, och inte fick hon äta vad som helst (läs blogginlägget ”vi äter inte lera”), och sina leksaker fick hon då heller inte ha för sig själv…stackars barn 🙂
Önskar er alla en fin dag i solen, själv ska jag hämta en bilbarnstol som jag hyrt på barnens hus, åka på maxi, hälsa på Bo-Lage, och ikväll hämtas Theresé, Anders och Sally upp på flyget, dom landar efter sex ikväll. Och sedan ska vi bara ladda för den stora cowboy festen i Maltträsk, som går av stapeln imorgon.