Etikett: känsla

Rätt eller fel, rätta mig om jag har fel, eller tvärsom!

Av , , Bli först att kommentera 10

Rätt kvinna eller man, på rätt plats, det är inte alla gånger det stämmer. Har väl tänkt på det tidgare, lite nu och då, men blev påmind om det igår, så där att man började fundera på hur vissa människor har hamnat där dom är.

Jag har, för att ta ett exempel, åkt en hel del med färdtjänst, såpass att jag till och med (och nu snackar vi om mig, faktiskt), kan känna igen vissa av dom som kör.

En av dom utmärker sig, för han är den enda, som någonsin under mina snart 9½ år i yrket, frågar om passageraren sitter bra. Då är man väl service minded. Jag var tvungen att tala om det för honom, vid ett tillfälle, och det var väl mitt sätt att säga att han gör ett bra jobb och att folk uppskattar det, det krävs egentligen så lite, men kan betyda så mycket, att visa omtanke.

Det, är rätt man på rätt plats!

Via mitt jobb har jag naturligtvis träffat på en hel del assistenter, många bra människor, men ändå väldigt många som man kan undra, vad dom har gjort där. Man ska ha fingertoppskänsla, man ska ha empati, visa förståelse, och kunna bekräfta en annans upplevelser och känslor.

Är man bara där för att göra ett jobb och gå hem, då tycker jag att man kan stanna hemma. Det handlar om så mycket mer, än bara dom vardagliga sysslorna. Men med det sagt, så säger jag inte att dom inte skulle passa på ett annat ställe och få jobba med andra saker.

Har idag turen, att jobba ihop med likasinnade, och det känns jättebra. Vi är alltså rätt kvinnor och män, på rätt plats 😀

Det finns en matvarubutik som jag brukar besöka ibland. Där jobbar en kille och tjej, som inte bara är kollegor, utan dom lever också ihop. Trevliga, hälsar och småpratar men…

Ibland händer det att  dom inte är överens, och kan till och med stå och tjafsa, då en sitter i kassan och den andra står bredvid. Hm, och kunder som ska betala, får bli vittnen till deras problem i privatlivet. Inte så proffsigt, dom kan vara halvfela människor på ett halvfelt ställe. Synd, för jag tror att dom skulle platsa om dom inte var på samma ställe, samtidigt och arbetade.

Nå, rätt eller fel, det kanske man inte vet förrän man varit där ett tag, eller så är man född med vad man blir, för man har det i hjärtat och hjärnan.

Jag var en jäkel på siffror och bollar, hm, hur ska man kombinera det. Det absolut enda jag kommer på, då jag skriver det i detta nu är lotto eller Keno, hahaa, visst är det det man har dragning om på teven? Kanske ett tecken på att jag ska spela då 😀

Njae, jag tror jag fortsätter med det jag håller på med idag, det känns i alla fall som att jag är där jag vill vara.

Och slutligen, apropå rätt eller fel, jag spelar på hästar ikväll, fast det blir att kolla på nätet, om jag satsade på rätt eller fel hästar, jag ska nämligen arbeta och göra rätt för mig.

Nåt som kändes alldeles rätt…för mig var dessa örhängen jag hade beställt, rätta mig om jag har fel:

Och tillsammans med dom, denna dörrmatta. Det fanns betydligt fränare men jag tordes inte beställa nån av dom, vi ska ju ända få hit en hyresgäst snart och man kan ju inte skrämma bort dom innan dom kommit innanför dörren 😀

Ni får ha en fin lördag, allihop, och jag stjäl en fin bild av Niccolina, hon skickade denna till mig igår kväll, mina barndomstrakter.

Snacka om att röra ihop det!

Det var så kallt och blåsigt i förrgår så jag sa till Åke att vi kanske skulle strunta i att ta Camaron till Rödåsel, vi kör den ”vanliga” bilen istället.

Men så steg man upp och solen sken, och så ändrade jag mig ändå, klart vi ska ta Camaron, även om det verkligen inte är en glidarbil. Just innan vi kom fram hittade vi av den lilla Bermuda triangel, i alla fall verkade det som så, då man kollade in varvräknaren, jag ligger på jämn fart, ca 50 kilometer/timme:

Screenshot 2019-05-31 10.17.26

Screenshot 2019-05-31 10.16.21 Screenshot 2019-05-31 10.17.31

Och sen upp igen!

Vi skippade kortegen då dom svängde av i Kvarnfors för att köra runt Tavelsjö, så jag trodde ju att vi kanske skulle vara först på plats…haha, vilket skämt, det var många bilar som gjort som vi. Och det är väl säkert en hel dom som inte bor i Umeå och därför åkte direkt istället:

61230334_10157165536861585_7640405275194687488_n

61160873_10157164585676585_7853686874303365120_o 61334458_10157164586491585_9166094756722245632_o 61383367_10157164585911585_3911446176964018176_o 61415031_10157164572111585_5803790346466885632_o 61425832_10157164572981585_1111817842950406144_n 61436146_10157164583226585_9169364399360573440_o 61456917_10157164584786585_793089840332668928_o 61480068_10157164586176585_3479037747300139008_o 61492496_10157164575771585_2829014315569250304_o 61598699_10157164573706585_885514388331560960_o 61647701_10157164576666585_5894877871146532864_oKöpte ingenting, med mycket folk så ser man inte riktigt allt, man harvar bara igenom och går vidare. Men att det finns grejer där, det vet jag ”for sure”, så det får bli ett återbesök, nån gång framöver.

61613648_10157166377806585_4584618249764732928_nNicco kom hit och käkade med oss och sedan kollade vi lite i städskåpet uppe hos henne. Roligt namn, städskåp, i detta fall betyder det att det måste städas därinne. Oj, gamla roliga saker, finns det där.

61558859_10157166384606585_4205631057120198656_nJa, jag ska riva ut allt, en regnig dag, och ställa tillbaka alla ”roliga” saker så det blir överskådligt i skåpet, men som sagt, en annan dag, en annan gång, men nån gång, i år 😀

Nu har jag varit dagavill, flera dagar i rad. Den där röda dagen igår, ställde nog till det. Då var det ju som fredag i onsdags, lördag igår, men det ändrades till söndags feeling så när jag vaknade i morse, trodde jag på riktigt att det var måndag, och jag låg och våndades, därför att jag ska på gastroskopi på tisdag, och nu trodde ju jag att det skulle bli imorgon, usch usch.

Men plötsligt föll polletten ner och jag andades ut. Jag fick några dagar till på mig att peppa mig själv och intala mig om det där: ”det är ju bara en känsla”.
Apropå kallt och blåsigt, fiiii fasen det är lika kallt och ännu blåsigare idag, så nästa sväng med hunden, tar jag nog på mig vantarna. Avslutar med en fin bild på Winstone, som följde med oss till Rödåsel fotade gjorde Mats Alfredsson:

61434022_10216898122984362_1169790096036069376_nHa en fin fredag, allihop!

Det är nog inget man dör av!

Av , , Bli först att kommentera 15

Så var det rocka sockorna dagen och jag påminner än en gång, om att det är fint, att det finns en speciell dag för detta, men…för dom som lever med down syndrom, handlar det inte om en dag/år, utan varje dag, året om.

29468028_10156149365956585_4025950902723543040_o Prova gå i mina skor en dag, och testa någon annans, en annan dag. Jag tror att man inte skulle byta med någon, överhuvudtaget, om man kunde, man vet ju bäst själv, vad man har och hur man är, inte hur andra har haft det eller hur dom lever idag.

Men ibland kunde jag ändå önska att man kunde få ta någons smärta, för en stund…så att den som lider, har ont, mår dåligt, ändå skulle få en liten paus i allt elände. Då det gäller kortare stunder så kan man ju faktiskt härda, tänker jag.

Och nu kommer Niccos visdomsord, igen. Är det kallt i vattnet, frysande kallt, så kan man ändå bada, varför inte? Det är ju bara en känsla!!!

17264169_10155059973781585_5752430815193404595_nNåt jag tänker på varje gång jag sitter hos tandläkaren, han säger titt som tätt att jag är duktig. Känns lite lustigt ändå, som om han pratar med ett barn 😀 Duktig…mja, jag har sagt det åt honom fler än en gång, det är ju bara en känsla, och då småler han 😀 Fast det är egentligen ett jättebra sätt att faktiskt härda en stund, man vet ju att det går över, och man lär inte dö av det heller.

Idag har jag en underbar känsla, det är min guldvecka, vilket innebär att jag är ledig fram till måndag. Jag var så trött igår så jag vet inte ens om jag vaknat en sekund i natt. Hörde Åke i morse och trodde att det skulle vara kört. Men jag somnade om och vaknade strax innan 8, och det brukar inte hända ofta.

Tyvärr har det krupit fram en hel del moln, annars var faktiskt min tanke och plan, att jag skulle sätta mig ute på bron, det var riktigt varmt där, kände jag då jag och Winstone gick ut. Nåja, jag får se, solen tittar kanske fram igen, på ett tag. Önskar er alla en trivsam onsdag!
29425202_10156149363301585_9221989396687880192_n

Ville dela detta vidare

Av , , 4 kommentarer 15

God morgon! Hittade ett inlägg på FB igår, och jag tycker detta var så bra skrivet, att jag kände mig tvungen att fråga inläggsförfattaren, Peter Svensson, om jag kunde få lägga ut detta på min blogg, och det fick jag gärna göra. Så här kommer själva inlägget:

13322081_10154272824459974_4992516054438845534_n”Hej Stockholms stad , på bilden ser ni Manja 6,5 år. Nej inte hon på reklamtavlan, utan flickan framför med katten på tröjan, det är Manja.

Hon passerar den här reklamtavlan och flera andra varje dag. På väg till och från skolan har ni möjlighet att inspirera, utbilda och upplysa Manja om saker och händelser hon kan användning för i livet. Manja är nyfiken, vetgirig och har både öppet hjärta och sinne. Hon har ett stort rättvisepatos, brinner redan för antirasism och jämlikhet.

Hon snappade upp att just det är viktigt genom att ställa massor med frågor om alla de budskap vi kunde läsa på stan under senaste valet. Hon var 4,5 år då och kunde bättre än många Sverigedemokrater redogöra för grunderna i rasism och varför feministisk politik behövs.

Idag passerade vi den här bilden, eller bilder som den här, för tredje eller fjärde veckan i rad. Därför blev jag överrumplad över den klump jag fick i halsen just idag. Falling down -uppgiven känsla. Genuint ledsen och arg.

Det är inte det att jag inte tänkt på tavlan som Manja möter förut men jag insåg plötsligt vilket oerhört slöseri och svek det är mot Manja och alla andra kloka, nyfikna, vetgiriga barn. Ni har alltså en möjlighet att sätta upp kluriga rebusar, räkneexempel, viktig samhällsinformation, antirasistiska budskap, bilder på medmänniskor med stort mod och civilkurage som Tess Asplund och Anders Kompass, budskap om solidaritet som vi kan prata om på väg till skolan.

Istället så möter Manja bilder på retuscherade kroppar, bilder som ofta förmedlar skeva ideal och reproducerar både könsmaktsordning och idén om att utseende har betydelse för hur lycklig eller lyckad du är.

Jag vet inte, kanske överdriver jag. Kanske var jag påverkad av att Manja grät i hallen tidigare i morse för att en klasskompis skor fick mer uppmärksamhet än hennes, kanske var det för att jag somnade sent å vaknade tidigt eller att jag läste om ännu ett exempel på mäns våld mot kvinnor redan innan frukost?!
Kanske allt det, eller så är det för att jag helt enkelt är övertygad om att målet med reklam är påverka och förmedla budskap. Jag skulle önska att ni berättade hur ni tänker om detta. Tack på förhand. P” Slutcitat

Och min första tanke var, vilket slöseri, tänk vilka grejer dom faktiskt skulle kunna sätta upp, för att informera och att göra nåt kul av det hela. Ja, jag vet, det är reklam, och tyvärr, så går även dålig reklam, hem…det fastnar, man retar upp sig på den, men den sitter i skallen.

Någon kommenterade Peters inlägg och menade att det är ju så här med reklam, dom flesta vill se, en sak, för att sedan köpa den. Fast precis som med hamburger reklamen, så är det inte det på bilden, vad du får….true story.

För att få till det som på bilden, bör man först se ut precis som hon på bilden gör, och idag vet man ju hur pass dom kan modellera en människa i datorprogram, så köp den där bikinin, eller baddräkten eller vad det nu kan vara, men förbered er på besvikelse.

Nu var det kanske inte just det jag ändå hakade upp mig på, men detta påtryckande om hur man ska se ut. Man försöker ändå intala barnen, att utseende spelar ingen roll, vi är alla lika och så vidare, men så matas dom ändå med sånt här.

Man ska se ut på ett speciellt sätt, och det är så lätt att förstöra för en annan människa, med ord eller handlingar, och desto enklare att göra det med barn.
Jag talar av viss, egen erfarenhet. Som överviktig sedan barnsben, nu var jag aldrig den som tillät någon sätta sig på mig, utan det blev tvärtom jag som satte dom på plats, och sedan var det lugnt. Men jag vet att jag var stark, och gick alltid rakryggad, därför tordes kanske inte alla ge sig på mig.

Fast jag såg väl reklam, jag med, även om den var något snällare  på den tiden jag växte upp. Tänker jag efter, är även jag ärrad av den och använder idag, inte allt i klädväg. Jag har nämligen läst, vad andra tycker, jag har sett på bilder, vad man ska visa upp, så därför väljer jag bort sånt som kan verka stötande på andra…och det är sjukt. Varför?

Jag är en vuxen människa, jag tar inte skit av andra, jag borde rimligtvis, också välja sånt jag skulle önska att jag kunde ha, men jag gör det inte, och jag kommer aldrig att göra det heller. När jag berättar detta för mina vänner, så får man oftast till svar: Det är klart du kan, vem bryr sig! Ja, tänker jag, vem gör det egentligen. Men det är min känsla, ni vet, den där som ingen kan ta ifrån en, även om man kanske önskade att det kunde hända just i det här fallet…jag vill…men jag gör det inte.

Önskar att människor tänker längre än näsan, på vad vi förmedlar till den yngre generationen, dom har och kommer ändå att få, så mycket att hantera, att vi behöver inte ge dom mer.

Ja, det blev ett lite djupare inlägg idag, men jag kunde inte släppa detta utan ville vidarebefordra ett inlägg som man skulle kunna diskutera runt, i evigheter. Vi tänker så olika, och att få folk att ändra sitt tänk, är inte alldeles lätt, speciellt som en del, har svårt att sätta sig in i andras situationer, ni vet: Jamen det är ju bara att…nej, det är inte alltid, bara att, då hade det varit enkelt.

13082689_10153402431026851_1531339745093717251_nHoppas ni får en bra dag, alla mina vänner!

Det brann…inte

Av , , Bli först att kommentera 7

Jag och mamma var på MIO i förrgår, jag hittade en cool duk, passar ypperligt på vårt matbord, eller vad tycks?

011

Sedan var vi in på BOOM, där dom har utförsäljning, jag är ledsen, men hittar jag nåt med schackrutor, så vill jag gärna ha det. Detta är en filt, randig på baksidan, men jag ska inte ha den i soffan, utan som överkast i vår säng i bussen, där passar storleken in, samt temat, kanske 😀

008

Nå, efter det, gick vi in på Victoria och tog oss en kaffe, där vi satt, så började min vänsterfot, kännas varm. Jag brydde mig inte speciellt, utan tänkte att ibland, kan det ju bli så där, en konstig känsla någonstans, ett stick, nåt dovt, ja, man hinner undra vad det är och sedan går det över och kommer aldrig mer tillbaka.

Det gav sig inte, utan till slut var jag tvungen att titta ner på foten och se om det brann, i skon, eller precis bredvid…men ingenting. Sen klingade det av och försvann.

Fast nu kom det här tillbaka, först då jag var ute med Winstone, sen på kvällen då vi satt och åt middag, igår, och i natt. Känslan är att foten är i närheten av en värmekälla, eller att man stoppar ner den i aningens för varmt vatten, eller att jag sitter med foten, alldeles intill en öppen brasa.

Jag googlade och hittade faktiskt detta fenomen, men det stämmer inte riktigt, jag har inte ont, min fot är inte röd, inte heller varm på utsidan, även om känslan är så. Nej, jag vet inte vad detta ska betyda. Det är väl bara att vänta och se, rätt var det är så kanske man självantänder 😀

Eva-Marie kom hit igår, vi var inte klasskompisar men det var på den tiden, vi lärde känna varandra. Det var ett trevligt besök, mycket att prata om, jag hann inte ens visa henne boken med mina urklipp, där finns nämligen ett par biobiljetter jag sparat, på filmer vi sett tillsammans. Hon hade med sig en fin blomma, lite kul också, att jag ville köpa en att ha därute på bron, och nu behöver jag inte det heller 😀

20150827_180507

Önskar er alla en toppen fredag!

 

Alla dagar har sitt… surdegsdagen, till exempel

Av , , 8 kommentarer 7

Hade Tina på lunch igår, sen följde hon med jag och Winstone ut:

Foto1299

Ja detta var innan vi varit ut, så han kan vara trött ändå, han.

Nicco hittade en burk med dricka som låg i ett fack i baksätet på Jeepen:

Foto1298

Jag tror vi ska vara glada att dem inte har exploderat, den är lika rund däruppe som i botten.

Det pratades om lycka igår…om man säger att man är lycklig, ja, det kan man ju göra men lycka är ju en känsla, och en topp… ingen går ju runt med konstanta lyckokänslor hela dagarna.

Tänk om man vaknade på morgonen och ropade ett glatt whohoo, vad glad jag är att väckaren ringde så jag får kliva upp. YEEES, det är måndag, världens bästa dag… som alla andra dagar. Tjohoo… jag ska städa idag… nja, nä då tror jag hellre på att man kan vara bekymmerslös, och att få vara det, är ju lika gott som något annat.

Att inte ha saker att oroa sig över, ta det som det kommer, aldrig ta ut saker i förskott… ja, precis det jag har som visdomsord på FB: att oroa sig för morgondagen, är som att betala ränta för ett lån, man inte har. Bra nog onödigt, eller hur?

Alla hjärtans dag idag…ja, Sally har kanske något att vänta då hon kommer hem från förskolan 🙂 Nicco fick en liten present igår, och jag och Åke ska ta oss en irish coffee ikväll, så där, bara för att vi kan, och då har vi väl firat, även om det känns som om det är väldigt mycket kommersiellt över alla ”hittepå” dagar.

Alla dagar har ju sitt, såg att det fanns surdegsdagen, jojomensan, brandvarnarens dag, pi (3.14) dagen, ja, och så där fortsätter det. Och det är klart, man väljer väl själv vad man tycker är vettigt eller bara för kul… som med Whiskeyn 😀

Vi pratade om Leif GW Persson igår också, en favvo här i familjen, och Nicco ville ju genast testa hur det är att vara som han:

Foto1300 Foto1301 Foto1303 Foto1304

Och med dom bilderna avlutar jag dagens blogg och önskar er alla en fin, alla hjärtans dag!

Maria Lundmark Hällsten