Etikett: flygplan

Här kommer den…fortsättningen

Av , , 2 kommentarer 15

Gjorde nästan samma morgon promenad idag, som igår

Och i det vårlika vädret vi hade igår tog jag en längre sväng, all by myself, nån timme innan middag.

Jag gick ner till 363:an, följde den till Umestan där jag gick över cykelbron. Tog Ridvägen hemåt.

Gick in på Preem där jag hämtade ut presenten jag valde från GoGift. Man fick ju ett presentkort att handla för då man ställde upp på att gå runt med en GPS under en vecka.

Jag hittade inget som föll mig i smaken, så där på riktigt men valde till slut en termos. Den här kanske inte alls är så dum

Nu tänkte jag på hur lätt den är att bära, till exempel uppe i stugan där man kånkar och bär saker hela tiden. Vi har precis som här hemma, olika stationer och flyttar bord och stolar vartefter solen rör sig. Där är det dock längre mellan dessa stationer 😁

Sen fick man med en träfigur så långt lagret räckte, och tydligen räckte det så jag fick mig en elefant med inbyggd magnet till huvudet.

Ehh…jaja, den är väl menat som prydnad och skiljer sig kanske inte så mycket från dom där populära aporna i trä, som folk har hemma på hyllorna.

Nu har jag lyssnat färdigt på ”Jag kan ha fel”, av Björn Natthiko. Intressant livsöde, fast jag är osäker på att han själv, skulle säga att hans liv var ett livsöde. Han gjorde så gott han kunde att vara tacksam för varje dag, oavsett hur den började eller slutade. Boken är, trots allt, lätt lyssnad, och jag tror att dom som söker efter svar, kan få en del av frågorna besvarade, om dom läser/lyssnar på just hans bok.

Har hittat och påbörjat en annan bok i väntan på den vi väljer i Bokklubben. En deckare 

Jag vill fastna rätt omgående i en bok. Så här långt saknar jag känslan då man inte kan låta bli, utan man vill veta mer. Sen har jag förstått att man aldrig kan jämföra att lyssna på ljudbok, kontra att läsa själv. En del av upplevelsen är att låta ögonen falla på texten och att få med precis allt. Rubbet! Till och med den lilla vikta kanten uppe i hörnet på sidan så du vet vart du är då du lägger ifrån dig boken.

Ni som läste mitt inlägg igår, vet att det kommer en fortsättning idag. Den lilla storyn om Karin, med sin Toypudel. Hon berättade att hon upplevde sin hund som orolig, lite skvättig så där och av den anledningen, ville även hon, åka till den där kvinnan som kunde tala med hundar. Tänk om hon kunde berätta varför hennes hund betedde sig som den gjorde.

Sagt och gjort, hon bokade in en tid och åkte dit. Hon lämnade över sin fyrbente vän och satte sig med spänd förväntan, i ”väntrummet” för djurägarna och såg fram emot vad hon eventuellt skulle få veta.

Efter sessionen fick hon komma in till kvinnan och hunden och där fick hon veta följande. Pudeln hade redan som valp, blivit rädd för mörker och att vara instängd. Kvinnan sa att pudeln berättat att den varit instängd i en låda och det levde om utanför, den hade varit livrädd.

Vidare talade den om att Karin, gjorde honom nervös, inte för att Karin var elak eller dum på nåt sätt, utan hennes rörelser var alltid så snabba och tvära. Hon slamrade då kaffet skulle kokas, hon sköt iväg stolen och reste sig tvärt varje gång hon skulle ställa sig upp.

Morgontidningen prasslade högt och han blev nervös över hennes handrörelser även om dom aldrig var riktade mot honom.

När Karin berättade allt detta för oss, fyllde hon även i, att pudeln faktiskt hade blivit instängd i en låda. Det var så han fraktades till henne, och det var inte i en bil utan valpen fick åka ett litet flygplan från nån liten flygplats i inlandet. Visst förstår man att det inte var optimalt och jag gissar att det idag, går till på annat vis.

Att Karin hade yviga rörelse, det visste vi ju utan att hon behövde understryka det, och själv sa hon, att allt detta stämde. Dagstidningen och att göra saker som tjopp tjopp. Det var precis så hon brukade göra, men hade aldrig reflekterat över det, annat än att hon inte kunde förstå varför hunden reagerade som han gjorde.

När jag tänker på hennes berättelse och hur hunden upplevde det, så kan jag säga att jag är lite som Karin. Ställer mig tvärt, och BAAAM, där har jag Winstone. Går från ett rum till det andra, vänder mig om, BAAAM där är Winstone. Jag höll på bli galen då han var yngre. Jag fick känslan av att ha en ständig skugga i hälarna.

Jag förstår ju idag att mina rörelser, triggar honom. Inte så att han blir rädd, utan kanske mer…nu händer det nåt, vad…vart ska vi…får jag följa med…

Jag har absolut färgat honom till att vara den han är. På gott och ont! Idag kan jag tänka efter innan jag tvär reser mig upp, och ta det lugnare, ifall han ligger och sover. Och han är inte alltid hack i häl längre. Skönt! Och återigen, det kan även vara ålders betingat, han ids inte reagera på allt, längre. Inte VOOOFF VOOOFF VOOOFF utan VOOOFF

Och nån gång är det typ…

Ha en fin söndag i solen!

Fick ett varv på stan igår 😍

Började hos sjukgymnasten igår. Ville veta hur jag ska tänka då jag tränar och om det är saker jag ska undvika att göra. Sjukgymnasten, råkade vara en av dom 2 killarna som huserade på Capio på den tiden jag var där och tränade 3 dagar i veckan. Det var long time ago!

Jag var den första, enligt dom, som knäckte banden i benpressar maskinen, haha.


Nå, han sa att det ska bli kul att se vad röntgen visar. Han tror att det är en ligamentskada i knäet. Men kanske inte på grund av fallet mot trappan utan en förslitningsskada. Sen tror han att det är Artros i höften.

Jaja, träna kan jag göra i alla fall, men måste vara noga med att tänka på vart jag har mina fötter i förhållande till höften. Man ska undvika vridningar där höftkulan blir ansatt. Har ju fått en tid för röntgen i början av augusti så då får vi höra vad domen blir. Eller så hittar dom ingenting. Jag vet ju, vis av erfarenhet, att jag är otroligt svår att felsöka på 🤓

Fortsatte med en trevlig och jättegod lunch ute på Thairestaurang Mhenam, på Teg.

Helena Springare var mitt sällskap, och vi fick beta av lite av allt som hänt sedan sist. Fick också veta en hemlis som ni lär bli varse, i framtiden. Tror att hennes familj kommer att hamna lite i ett rampljus, haha, så kul 🤘

Åke har kämpat med att byta avgasröret på hans SAAB. Ett jobb som inte var gjort på dagen. Skruvar som rostat av, är inte så lätt att få bort. Han var tvungen att borra med liten borr, byta till större, ta en liten igen och så vidare… Det enda som gör Saaben ännu mer likt det där flygplanet jag skrev om förut, är att det är klart som fasen, att skruvarna sitter. Obra om dom skulle ralla upp då du är 10 000 meter ovanför backen.

Hans slit med fordonen slutar inte där. Utan nu är det projekt byta styrled. Om grejerna suttit fast i Saaben, så sitter dom 10 gånger värre på bussen. Inte bara det, grejerna är aningens tyngre. Han hade x antal timmar därute igår.


Vi fick oväntat besök av Elisabeth, som gled in med hennes fina Nova. Hon bjöd mig på en sväng runt stan innan hon gled vidare.


Jag tog ut Camaron och tvättade upp den inför dagens Wheels. Efter det tog jag ett ärevarv på stan. Åke ville inte med, han ville fortsätta försöka få bort styrleden. Och kolla här, jag fastnade återigen i Mats Alfredsson kamera  📸 🤩


Det var rätt många därnere och spontan cruisade, även en hel del folk som stod utmed vägarna. Det blev ju ändå en underbart fin dag, jag som trodde det skulle sätta igång att regna. Hoppas på fortsatt lika bra väder idag.

Ha en fin lördag, allihop och cruisa lugnt!

Upplevelsen var att vi flög dit ✈️

Utflyktsmålet för gårdagen blev, efter en del för och emot och googling, Ava havsbad…fast, näe. Jag råkade lägga mig i och agerade kartläsare och lurade därmed Nicco till att INTE svänga av. Det stod ju för tusan inte Ava på skylten. Även om det satt flaggor vid vägen som det stod AVA på 🤣

Nå, vi hamnade på Salusand istället, men det var ju bara en minut längre bort. Salusand är ett ställe vi bara passerat, och nu är jag glad att vi kom oss dit. Här var det verkligen utomlands känsla. Vilken sandstrand, wow!


Sen var det tyvärr som i övriga Västerbotten blåsigt, nalta


Vågorna gick hög, men solen sken i alla fall


Nicco och Sally badade


Det här var det närmaste jag kom mig ut i vattnet, hurven!!


Men jag tror att det ändå var varmt i vattnet, det är jag som fegar.

Vi körde Åkes SAAB dit. Den lät som en V8 modell värre. Ljuddämparen håller inte riktigt tätt. Plötsligt lät det ännu värre, jag skrattade till och sa att jag tyckte det lät som ett jäkla flygplan.

Nicco undrade om jag inte visste att SAAB tillverkar flygplan, haha, jo det visste jag väl, men tänkte inte ens tanken.

”Saab AB (tidigare Svenska Aeroplan Aktiebolaget, akronym SAAB)[3] är ett svenskt industriföretag och försvarskoncern som ursprungligen grundades som flygplanstillverkare med huvudkontor i Trollhättan och sedan Linköping, men som idag har bredare inriktning med huvudkontor i Stockholm.”

Nu blev det dock intressant. Nicco knäppte av bältet och ljudet som plingade till då hon gjorde det, var exakt ljudet som låter under flygresan, då kaptenen eller annan personal vill framföra ett meddelande.


Inte nog med det, på mittkonsolen i taket, lyser det då en röd text med FASTEN BELT, precis som på flygplanet.


Sen spånade vi vidare och Nicco undrade varför i hela… det sitter ett handtag ovanför dörren på chaufförssidan? När sitter den som kör, med vänsterhanden på det handtaget? Mja, är det ett flygplan ska det väl sitta på alla ställen. Men varför har dom en ”vanlig växelspak, och inte en ordentlig sak istället, typ…hehee.


Ja, och nu tillverkas ju inte SAAB bilarna längre.

”Tidigare har Saab även konstruerat och tillverkat civila flygplan och personbilar, det senare övertaget av det numera i konkurs gångna Saab Automobile.”

Vilket innebär att Åke får nöja sig med sitt lilla, ofullständiga flygplan (till den ger upp). Och vi får fortsätta spekulera i hur dom tänkte då dom tillverkade just bilarna. Tog dom lite leftovers eller hade dom nån annan baktanke?


Ha en lugn och skön söndag, allihop!

Portad överallt där det finns potentiella risker för katastrof!!

Av , , Bli först att kommentera 14

Gissa om mitt val, att sätta på Winstone stänkskydden (läs skorna/tygpåsarna) igår, var ett klokt beslut.


Jösses, vad tråkig denna period på året är. Och vilken tur att solen skiner emellanåt för att man inte ska tycka att vi kan hoppa över denna period…period!!


Nåja, det är bara att dammsuga och hålla efter. Och framförallt hoppas att det inte dröjer till midsommar innan dom sopar. Jag gick förbi uppe vid NUS igår, och där ligger 10 centimeter grovgrus och sand, på gång och cykelbanorna. Det är som att vandra i en öken. Fräscht då det blåser lite på det, också (*ironiskt sagt)!

Apropå Winstone, har han fått ett mellannamn av mig. Tjikka! Ska försöka göra en kort historia av det. Pratade med Tina på messenger igår och där skrev hon och undrade en sak.

Old Tjikko, är en gran på Fulufjället i Dalarna. Som enligt tester ska vara världens äldsta kända, individuella trädklon. Genetiskt är granen, samma individ som 9 550 år gamla döda rester av rotsystem på samma plats.

 

Hennes undran var ifall namnet, Tjikko, kunde komma från samiskan. Hon tyckte att det hade en samisk klang, över sig. Jag håller med…

Granen fick sitt namn efter upptäckarna Leif Kullman och Lisa Öbergs hund, Tjikko. Hm…jag vet att samiskan är väldigt svår så jag skrev och frågade Theresé. Här beror det först och främst på vilken samiska man ska kolla på.

Det finns 3 språkgrupper: Östsamiska, centralsamiska och sydsamiska. Inom dessa grupper finns flera språk.

I Sverige pratas mest , Nordsamiska. Men även lulesamiska, pitesamiska, Umesamiska och sydsamiska. Sen kan vi också betänka att dom har väääldigt många uttal och ord, för att beskriva saker. För att ta ett exempel. I lulesamiskan finns inte mindre än 30 ord bara för att kunna beskriva renens ålder och kön, 27 för att beskriva hornens utseende och 22 för exakta färgbeskrivningar. Och där var jag lost!! 👀

Nå, det närmaste Theresé kunde komma, var Tjikka, och det betyder faktiskt snöboll. Har vi inte en hund som påminner om en snöboll, or what.


Nu har jag gymkortet i min hand, men inte utan vissa problem.

Inga ovanliga problem om ni frågar mig. Jag åkte till Fitness24, kommer mig in och får prata med en levande person som ska hjälpa mig att fixa kortet, samt knyta det till autogiro. Här ska jag lämna ett fingeravtryck, antagligen för att man då kan komma in även om man glömt kortet hemma.

Det funkar inte alls. Efter 20 försök då apparaten inte godkänner mitt finger, så frågar jag om jag ska byta finger. Nej nej, det behövs inte säger han. Du kan ha knappt synliga avtryck, den läser av det ändå. Fortsätter testa, han testar med sitt finger, funkar utmärkt, han tar tag i mitt finger och sätter ner…nopp, går inte. Efter 10 minuters tryckande och fipplande så säger han… Jamen, näää, det här går inte vi får göra på nåt annat sätt.

Det andra sättet var väl egentligen att jag får lov att använda kortet. Jag skrattade i alla fall och sa typ, välkommen till mitt liv. Alla tekniska prylar brukar göra så här då jag är närheten. Han skrattade också och frågade, då har du inte fingeravkänning på din mobil va? Nopp, sa jag, finns inte på världskartan att jag skulle ha nåt sånt.

Jag tänker att det är en jädrans tur att jag inte jobbar på ett lab eller på nåt kärnkraftverk, borde egentligen inte ens sätta mig i ett flygplan 😳😱 Nä, jag skulle nog inte ens röra mig ute i samhället utan bli portad på alla ställen där det finns potentiell risk att det går åt fanders 🥹😅

Avrundar med en bild på en glad Tjikka. Jag fick nämligen ta hem en påse godsaker från en kollega, vars hund vandrat över regnbågsbron. Jag kom mig knappt innanför dörren, han ville ner med nosen i påsen hela tiden.


Ha en fin torsdag, allihop!

Gick planenligt!

Av , , Bli först att kommentera 14

Gjorde precis som jag tänkt igår. Tog med kaffe och Bageri Vojmån bakat bröd, kaffe och ett glatt humör. Vi parkerade vid Sundlingsta gården, och där satt vi och njöt av sol, sjöutsikt och prat:

Pratade lite mer och kollade in flygplanet som cruisade ovanför Tavelsjön:

Fort hade 3 timmar vandrat iväg, så vi packade ihop och åkte ner på Blåeld. Så mycket saker, och fina grejer. Tyvärr har vi inte världens största gård, men man kan ju alltid titta, eller hur 😀

Jag hittade en kompis, eller kanske tvärtom. En liten toypudel, som satt därute. Jag gick och satte mig på trappen för att invänta sällskapet, och på en nanosekund, hade jag hunden i knäet.

Och där satt hon så förnöjt, och la sig ner i sovställning, efter en liten stund. Jag hade ju nästan inte hjärta att lyfta ner henne, då vi var klar.

Jag hittade i alla fall en ogräsrensare har ju haft sönder den jag använde:

Ett stycke silverkula, som ska ligga ute i fågelbadet och glänsa:

Och slutligen, tadaaa… en liten fin spindel, i gjutjärn, kan skrämma slag på vem som helst som inte gillar dessa små saker:

Skulle betala kalaset, men blev bortknuffad från kassan, haha, min fina vän, som jag hade med mig, ville betala, och dessutom slogs grejerna in, så jag hade en present att öppna då jag kom hem <3

Tack SB, för present, trevligt sällskap och för att du är den du är!

Hem och fixade mat och sen åkte jag och träffade Nicco på Mio möbler som hade rea, fram till klockan 21. Men det blev billigt, jag hittade ingenting. Eller jo, visst finns det fina grejer där med, men jag behärskade mig, kul att man kan göra det ibland 😀

Nu har jag hackat ihop en sallad, ska ut med hunden på en stund och vid 11 snåret drar jag till Mariehem och bjuder mamma och Nicco på lunch ute i det gröna. Ha en fin dag, allihop!

Han fäktade oss i ansiktet med svärdet :O

Av , , Bli först att kommentera 16

Sist jag satt hos mamma och drack kaffe tog hon fram 2 album med sparade vykort. Jag hade bland annat skickat detta:


Och visst kommer jag ihåg Stockholms resan, ny T-shirt hade jag köpt, Lacoste, dyyyr, och den hade jag sedan på mig då vi senare på dagen, åkte till Gröna Lund.

Där hände det sedan saker i trappan på väg upp i lustiga huset och sedan i den rullande tunneln man skulle ta sig igenom, så min tröja var varken ren eller hel, efter den upplevelsen 😀

Min pappa fick sedermera ärva T-shirten, mamma lagade hålet och sedan levde de tröjan rätt så länge. Skulle inte ens förvåna mig om den ligger i nån garderob uppe i stugan eller i källaren hos mamma.

Kommer dock inte ihåg om vi gick och såg på den filmen, hm. Fast jag tror det, men är inte hundra.

Vi, jag och Urban, satt på slotts trappen och tog igen oss, då en vakt i full mundering kom fram med draget svärd och viftade framför våra ansikten och sa att vi inte fick sitta där :O

Jisses! Undrar vad han trodde att vi kunde utgöra för hot mot Sveriges konung, oh my lord! Eller så gick han på nåt, drogliknande eller så var han en helt grön novis, ej torr bakom öronen och jättenervös för att inte göra sitt arbete korrekt. Jag vet inte, men jag lär aldrig glömma bort det där.

Mja, kanske var bra då, vi lärde oss i alla fall att man sitter inte på trappen till kungahuset, för då djävlar!!! 😀

Ett av minnen på FB var denna bild, som kommer från tidningen Kommunalarbetaren och ritas av Berglins, och så här är det på fredagarna hemma i vår soffa:

Jag lovar, vi ifrågasätter hela tiden vem f-n som kan veta det där, och varför skulle nån ens veta det???

Ja, med facit i hand så kan jag säga att om en kunglig vakt, med långt svärd, hade varit med på lektionerna i skolan, så kanske jag hade vetat ”det där”, haha, faktiskt!

Fick ett paket från TorrelivingTina igår, dom fantastiskt underbara kryddorna, och ja, jag vet, salladskryddan är Niccos 😀

Och enligt medföljande kort är det bara att sätta igång kaffepannan, för snart har hon tjänat ihop sina första miljoner och tänker köpa ett privatflyg 😀

Tack för paketet, Tina <3

Ha en fin torsdag, allihop!

Vissa lever längre än andra

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag läste om Emma Morano, som var världens äldsta kvinna och blev 117 år gammal. Hon föddes 29 november 1899 i Piedmonte och var den sista kända person som var född på 1800-talet.

Tänk vilket långt liv,och allt hon kunde berätta, tänk att få uppleva alla ”nymodigheter”, och kanske på slutet, inte förunnas längre, utan så här galet kan det vara, bara för att…

Att gå på månen, måste ju ha låtit som en saga, att kunna flyga, eller plocka upp en lur och prata med någon på andra sidan jorden. Det är ju riktigt stort, idag tycker jag mest att gamla saker förbättras, men det är sällan något ”nytt”.

Emma Morano, trodde själv att det var hennes specialitet som förlängde hennes liv, hon åt minst 3 ägg/dag, varav 2, skulle vara rå, och tydligen struntade hon totalt i frukt och grönt. Och vid en ålder av 116, så slutade hon med kött, hon blev nämligen lur på, att det kunde orsaka tumörer…jojo. Jag tror nog hon hade kunnat käka kött till hon blev 117, också 😀

Sista rådet hon hade var att leva singel, och ja, det kanske kan stämma. Är man 2, så sliter man på varandra, ofta måste man jämka, oroas, ta hänsyn till varandra, och så vidare. Det har ni säkert också sett, att ofta (inte alltid, men ändå) när en av ett par, dör, så dröjer det inte länge innan den andre också går vidare. Som om dom inte kan leva utan varandra.

Kvinnor har haft en tendens att leva längre än män, dessutom, men det kan ha sina orsaker eller vad tror ni? 😀

Nu har jag ett 13 timmars pass framför mig, ska testa en ny frukost…kall gröt, som jag gjorde i ordning innan läggdags igår, kryddad med kanel och kardemumma, hm…jaja, vi får vi se vad jag tycker om den. Önskar er alla en fin och trevlig valborgsmässoafton…det blev då i alla fall snö, som utlovat.
IMG_3546 IMG_3550

Jag skrattar än…

Av , , 6 kommentarer 23

Jag hade sett ett klipp på FB, hur man kunde göra godsaker till fåglarna. Och det tänkte jag då testa, igår.

IMG_2987Skivade upp äpple och apelsin:

IMG_2988Sedan tog jag ett sugrör och stansade ut hål på äppelskivorna, smetade in dom i jordnötssmör som sedan doppades i en blandning av solrosfrö kärnor och andra nyttigheter och sist skulle dessa skivor, träs upp på ett snöre.

IMG_2991 IMG_2992Det såg jättefint ut, i det där klippet, när jag gjorde det, så kunde man tro att jag missat en viktig del i hela informationsfilmen. Apelsinen…vad tusan skulle man ha den för? Den kletade ju bara och få till snygga hål för upphängningen kunde man ju fetglömma.

Nå, jag trädde upp det i alla fall och satte ut spektaklet i tallen, nu är det upp till fåglarna, om det duger.

IMG_2993Apropå Facebook, där hade en vän till mig, delat ett klipp som handlar om Trump, alltså, detta är ju hysteriskt roligt, både det han säger, men sedan då han bryter ihop tillsammans med programledaren…jag garvar av bara tanken på det. Och nu ska ni som vill, få se det här:

Sen undrar jag, med många andra….vad har den där människan (Trump) i huvudet, egentligen, alltså…*suck*, han kan aldrig ha hört sig själv prata eller tänkt igenom det han planerar. En mer egotrippad människa, kan inte finnas på denna planet. Och ja, nu fick jag veta att det inte är en mexikan, utan en spanjor som pratar om nåt helt annat, men, vet ni vad, det är lika kul ändå, och ligger precis rätt i tid 😀

IMG_3000Önskar er alla en fin torsdag!

Så enkelt är det!

Av , , Bli först att kommentera 10

Uppe med tuppen, fast man inte behövde, hm…Jaja, kanske lika bra att vänja sig. Jag har då varit effektiv på morgonkvisten, och mejlat 3 olika tandläkare, och frågat om dom har några mer eller mindre, akuttider. Jo, jag vet att Tandakuten finns, men jag tänkte sedan att jag kanske kan hitta någon som jag kan fortsätta gå till.
Jag är less på Folktandvården, som man måste boka in tid hos, ett halvår i förväg, dom har ju aldrig några tider. Kan vara bättre inom den privata sektorn, jag vet inte, har ingen erfarenhet av dom.

Vi får se om det dyker upp nåt svar idag, annars får jag leta vidare. Jag tar den som ger mig den första tiden, simple as that!

Gårdagen gick också i målandets tecken, vi fortsatte att grunda. Jag som tycker att våra balkonger inte är så stora, men det går åt 70 brädor, det är inte lite. Åke plockade loss ljuddämparen från bussen, ni vet, den där som vi körde över på väg söderut.

Det är ingen liten sak, det heller, kan jag tala om, såg banne mig ut som en mindre kamin med skorsten, vilket åbäke!

Till middagen sa jag att köket var stängt, ingen matlagning i ett hus där det nästan är 30 grader varmt, så Nicco tog oss med i Camaron, (övningskörning…igen) och vi åkte till Matador, Öst på stan, och käkade middag där, Åke bjöd…inte alls dumt. Köket här hemma kanske håller stängt fler dagar 😀

Blev nyss påmind av Facebook, vad som hände för 1 år sedan, och det gick en lätt rysning genom ryggkotorna och håret krullade ihop sig i nacken, kommer ni ihåg detta monster:

11817250_10153496688336585_5455039383996906271_nJag med min fjärilsfobi, ja ni kan ju tänka er skriket då jag såg att den var på väg in genom tv rums fönstret, Åke trodde att jag såg ett flygplan störta…typ. Nej, jag hoppas jag slipper se en till sån där, seriöst.

Vårat svärämne, Anders Söderberg, fyller år idag, så vi grattar honom från Umeå och hoppas att vi får fira både honom och Theresé (som snart fyller år, hon med) då vi kommer ner, nästa sväng, när det nu må bli. Vi önskar dig en kanondag, med buller och bång!

11802751_10153021997272060_5686262952273556248_oTheresé Hällsten fotade när dom var i Amerika

Nu önskar jag er alla andra, en trevlig måndag, och om inget annat, så hörs och störs jag igen, imorgon.

Det var cirkus, inatt!

Jo jag fick VK besök igår, 2 stycken journalister, en kort intervju härute, lite fotografering, sedan drog en av dom, och den andre, tyckte att vi skulle ut och köra lite 😀
Det blir en artikel på webben imorgon, och en i papperstidningen på fredag…huvva, jag sa det till han som åkte med, vem vill bli fotad? Alltså varför ska man känna så, egentligen, undrar jag. Om sedan kortet ser knäppt ut, brukar jag ändå tänka, jaja, det är väl så där jag ser ut, vad kan jag göra åt det 😀

Jag blev väckt två inatt, kan det vara för att jag sa tidigare på kvällen att jag kände mig så trött så ögonen sved. Inte ska jag få sova en hel natt…heller, tydligen. Jag hade nån typ av dröm att jag stod vid ett flygplan som startade upp, och jag fick känna draget från motorn…nu var det alltså stormen ute, som var den så kallade motorn.

Vi har haft fönstret på glänt på nätterna, för att få in lite kyla, och nu tänkte jag att fönstret kommer att flyga, det bara dånade i det. När jag drog bort grejen som var lagd emellan, så small fönstret igen och jag var glad att jag inte hade mina fingrar där, sedan föll lampan som stod bakom rullgardinen, cirkus, med andra ord.

Och nej, jag känner mig inte speciellt utsövd, nu heller. Fast det brukar gå ändå, man knallar på och gör det man ska, och tjopp så var det en ny dag…igen.

Ska göra några ärenden efter utgång med Winstone, jobbar idag och Gamlia är det ju ikväll. Tyvärr nåt som vi brukar missa då jag slutar jobbet, på kvällen, men en repa på stan, kan man ändå ta 😀 Vi får se dagsformen på familjen, då jag kommer hem.

Kolla in det fina trädet, man kan ju tro att man är i utlandet, luktade gott, gjorde det också:

2016-06-07 18.25.00Önskar er alla en trevlig onsdag, och håll i hatten, om ni ska ut!

129-768x1024Min pappa, var fotograf och min brorson, Nicklas, modell 😀

Maria Lundmark Hällsten