Etikett: gasen

Ogilla går bort

Av , , Bli först att kommentera 9

Jag hade ju besök igår, av bastugänget, och bakat hade jag också:

005005

Jag kunde inte låta bli att komma och tänka på spelet coronné då jag såg dom vita kakorna. Det var ett typiskt julspel för oss, då vi hade ett uppe i stugan, och julen firades ju alltid i Malå så då kom spelet fram. Jag tyckte det var rätt så kul, faktiskt 😀

Och snö kom det för att höja stämningen, special for us, eller hur det nu var.

002

Man kunde läsa igår, på vk.se om Facebook grundarens svar om en ogilla knapp. En kort förklaring till er som inte har Facebook, där finns en tumme upp knapp, man kan klicka på, för att gilla någons inlägg eller annat som poppar upp där, och nu har det alltså varit tal om en ogilla knapp, tummen ner.

Svaret som Mark Zuckerberg gav, var och jag citerar: – Gilla-knappen är värdefullt för att det är ett snabbt svar på ett positivt innehåll. Vissa människor har frågat efter en ogilla-knapp så att de kan säga att något inte är bra, men vi tänker inte göra det. Jag tror inte att det är bra för nätverket. Slutcitat

Jag kommenterade inlägget och min åsikt är att hans beslut, förmodligen är rätt. Vad skulle inte en ogilla knapp komma att användas för. Inte bara snälla saker, det tror jag inte, utan den skulle klickas på för att retas, till exempel då någon byter en profilbild, fort var det gjort att klicka på ogilla för att vara rolig, men om personen som bytt sin profilbild tyckte att det var så kul, tror jag inte.

Däremot har jag själv saknat en knapp att klicka på för att visa att man läst ett inlägg, kanske ett öga, hade kunnat vara något? Det finns ju saker man läser som inte alls är roliga, men man gillar inlägget och detta enbart för att visa att man läst, men det känns inte alla gånger rätt. Jaja, jag brukar i alla fall skriva att jag gillat, bara för att markera, inte för att gillar vad som skrevs…funkar också men är mer tidskrävande 😀

Min ”gammboss” Annika, fyller år idag, så jag skickar ett stort GRATTIS till Luciabarnet och önskar dig en supertrevlig dag!

044

Och till er andra…ja, samma sak, egentligen, ha en fin Lucia, det tänker vi ha, och om ni får sladd (gäller även cyklister) släpp gasen (sluta trampa) och styr i vägens riktning!

 

 

 

Bromsen tar inte!!!!

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Kerstin kom förbi igår förmiddag för att hämta några blommor vi grävt upp från rabatten, fråga mig inte vad dom heter, enligt Åke och Nicco så är det ogräs, men inte i vanlig bemärkelse. Dom får kallas så för dom växer precis hur mycket och precis vart som helst. Blå blommor i klockor, nå, dom är ganska fina men tar väl lätt överhand.
 
Vi satt vid bordet då min telefon ringde…eller ringde och ringde, det är en röst som skriker: RING, RING, det ringer, hör du inte att det RRRRIIIINGER? Hahaa…Kerstin höll på tippa hela bordet i ren förskräckelse, min mamma brukar bli lika rädd, och ja, jag också, ibland 🙂
 
Och nu, från det ena till något helt annat.
 
När vi köpte Buicken och skulle ut på en provtur, så talade Lisbet om att bromsen var väldigt häftig, den tvärt tar och vi skulle tänka på det. Mm, det gjorde vi, Åke nitade till en gång och när det var min tur att köra så ”råkade” jag bromsa så det tjöt och vi var nära framrutan, bägge två. Nu är ju detta en vanesak, när man vet om det så går det bra, och precis som Lisbet då sa, akta dig då du kör en annan bil istället, vilket jag gjort nu, några gånger och hinner alltid tänka att bromsarna inte funkar, även fast dom är helt normala.
 
Nu är ju även gasen, en historia för sig, den tar inte, den tar inte, den får upp motorljudet och sen…WROOOM, så gasar den iväg som värsta dragracing bilen 🙂 Det är fjädern som går trögt. Nu har Åke bytt den och hävdar att den är mycket bättre. Vi åkte ju ut i förrgår och jag körde, borta vid rödljuset skulle jag då iväg då det slog över till grönt och den hoppade fram, två gånger innan jag fått kläm på pedalen. Mja, den kanske är bättre då man har lite rull, men jag tycker nog fortfarande att det är lite whiplash varning på gasen och alla man stå bredvid, vid ett rödljus, tror givetvis att man vill kapp dra med dom 🙂
 
Jag har nu skrivit en femte krönika till netdoktor.se, har inte skrivit den på datorn än, jag satt ute och klottrade ihop den i förrgår i ett vanligt block, så jag får ta och skriva om den i ett dokument men tror att jag ska vänta till en regning dag.
 
Vad jag däremot ska göra och det ganska så snart, innan den riktiga värmen slår till är att steka tunnpannkaka till Nicco och Åkes middag, sen sitter jag nog ganska så still, någonstans på gården…tror jag. Ni får ha en fin dag!

Han är förvarnad

Av , , 2 kommentarer 6

 

Theresé, Anders, Nicco och Pyret, åkte ju upp till Malå igår, för att träffa vår släkt däruppe. Innan avresan så förberedde vi Anders litegrann på hur livet lunkar på där och vilka typer av människor som finns. Sam, med sin mycket breda dialekt, för att ta ett exempel. Han kan bli svår att förstå om man kommer från Uppsala trakten, om han nu riktigt drar på.
 
Vi kom in på en händelse som utspelades däruppe på uddvägen för över 12 år sedan. En ingift släkting till morsan (på sådär lagomt avstånd) hade sin svärfar (en kusin till min morfar) på Udden i en stuga. Han och hans fru, brukade tillbringa sin semester där, boendes i en husvagn.
 
Den aktuella dagen kom han körandes med en invalidmoppe, av äldre årsmodell. Han parkerade lite snyggt däruppe vid lon och stod och pratade med alla oss som var därute. Bland annat Sam. På bilden skymtar lon där bakom lekstugan och vägen ligger till vänster om den:
 
Det givna samtalsämnet blev just om mopeder och han hade lite problem med att få igång den. Nu provade han igen, inte sittandes på moppen utan ståendes bredvid den på vägen, och naturligtvis startar den. Det hade nog inte varit mer med det om nu inte gasen hakade upp sig och den drog iväg, upp på bakhjulen, gubben försökte hålla fast den och sveptes med i bara farten. Hela ekipaget med gubben dammade ner i potatislandet.
 
Som Sam skrattade då, har vi aldrig hört, varken före eller efter. Det var en syn för gudarna. Det slutade trots allt lyckligt, inga personskador men lite kymigt tyckte han nog att det var.
 
Sam, som Theresé förövrigt hoppades på, skulle klippa gräsmattan, nu när dom kom upp dit. För det är också en årlig upplevelse. Han överröstar gräsklipparen med sina svordomar och en gång i sekunden smäller det till i klipparen då han hittar av diverse storstenar, trots att han blivit tillsagd otaliga gånger att han inte ska klippa så nära potatislandet. Men han lyssnar inte på det örat.
 
Imorgon drar vi iväg till Maltträsk där vi ska möta upp våra barn, barnbarn och svärämnet Anders. Brälla och Lena finns givetvis också på plats. Det ska bli trevligt.
 
Så önskar jag nu er, precis som vanligt, en fin dag.

Gasen hängde sig

Av , , Bli först att kommentera 6

Det finns tydligen fler än Åke, som det kan gå galet för. Följande kan läsas på aftonbladet (tipsad av Theresé):

Det blev en sällsamt usel parkering för Jorge Melendez i morse.

Gaspedalen hängde sig och han brakade rätt igenom garaget.

Jorge Melendez, 56, i Pennsylvania var på väg till jobbet när han kom på att han glömt plånboken och vände hem igen.

Det skulle han inte ha gjort.

När han var på väg in i garaget hängde sig plötsligt gaspedalen. Utan att kunna göra något åt saken brakade hans Jeep Liberty rakt igenom den bakre väggen och landade med fronten mot marken ett par meter längre ner.

Som tur är hade han på sig bilbältet och klarade sig i stort sett oskadd, rapporterar Lancasteronline.

Som sagt, det finns alltid någon som har det värre…

Kraschen på Näckrosvägen

Av , , 9 kommentarer 8

Vi hade dragit över Camaron till verkstan där han hållit på att skruva med bilen, ni vet, dom där sista grejerna som ska göras innan besiktning och så där. Själv är jag i tv rummet, har precis slagit upp kvällens första rykande kaffekopp och slår mig ner i fåtöljen, då jag hör ett välbekant ljud utanför. Reser mig upp och hinner lagom se Åke i Camaron och hur han helt plötsligt åker iväg med ett j-kla ljud, jag trycker upp balkongdörren och hinner se honom fara iväg nerför Näckrosvägen och sedan kraschar han in i den första bilen som står där, Camaron rusar vidare och kraschar in i nästa bil.

Jag fattar absolut ingenting. Jag vet att jag säger högt till mig själv: VAD HÅLLER HAN PÅ MED; VAD GÖR HAN??? När han fått stopp på Camaron så står han fortfarande och gasar under en kort stund och min första tanke då är att han har fått en hjärtinfarkt och ligger avtuppad i bilen. Jag rusar in och slänger på mig jacka och skor och springer ner. Hinner runt hörnet på huset då Åke ringer, jag är på väg säger jag och vi lägger på.
 
En man står och pratar med Åke, han själv går runt och plockar bitar från bilarna som ligger utspridda på vägen en tjej står och pratar med polisen i mobilen och allt ser ut som ett smärre katastrof område. Polisen dyker så småningom upp och gå runt och förhör alla som står där. Allas historier överensstämmer så dom är nöjda med det. Vad som hände är följande.
 
Först och främst så kör han bilen hem från verkstan och det på grund av att vi missförstått varandra. Han trodde att jag hade ställt på bilen vilket jag inte trodde var nödvändigt förrän vi skulle besikta den. Jag var bergsäker på att vi skulle dra hem den till garaget då han skruvat klart. Nå, Shit happens, som ni vet, och ofta händer det dessutom just oss.
 
När han kör in på Näckrosvägen så ska han gasa lite lätt för att jag ska höra att han kommit hem, vilket jag gör. Då hakar gasen upp sig och bilen drar iväg, han bromsar allt han kan och framhjulen låser sig och därmed förlorar han även styrningen. Nu vet vi inte säkert när följande inträffade men någonstans på vägen ner till första bilen eller efter den första kraschen så går styrsnäckan sönder, vilket innebär att ratten bara snurrar runt utan att hjulen rör på sig. Åhhh, vad gör man eller vad säger man?
 
Jag vill ge en eloge till poliserna som var här, allt gick lugnt och städat till och en av dom som förhörde mig sa att det är ju ändå tur att det bara är materiella saker, det kunde ha varit betydligt värre. Och det är så sant. Han sa dessutom med glimten i ögat att han tyckte att Camaron såg j-kligt snygg ut men sa han, den såg förmodligen bättre ut innan kraschen. Han avslutade förhöret med att säga: ja, vad säger man…det är bara att gilla läget. Jag kunde inte låta bli att dra på smilbanden, jag hade sagt dom orden till tre personer just innan han sa dom.
 
* Jag är evigt tacksam att ingen människa stod i vägen
* Jag tackar någon däruppe för att Åke klarade sig helskinnad
* Jag är oerhört glad över att jag får igen pengar på skatten, dom lär behövas till kostnaderna för bilarna, vi var som sagt var inte försäkrade
* Och jag är också glad över att det inte var jag bakom ratten, ståendes i burnout gropen i Fällfors
* Samt tacka Brälla för hjälpen att dra bort Camaron till garaget
 
Och som sagt, vad vore livet utan händelser och upptäckter…ganska tråkigt, men säkerligen väldigt njutbart såna här gånger 🙂
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten