Etikett: verkstan

Bilen är under taket

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Nu är vi bara tre människor i huset, igen. Familjen Hällsten/Söderberg med barnflicka, packade ihop och åkte tillbaka till Järlåsa, vid sex tiden, igår kväll. Så nu är huset tyst och tomt, och allt är tillbaka till det gamla vanliga…nästan. Vi har ju fortfarande kvar två veckor av vår semester så idag drar vi tillbaka upp till Malå.
Åke grejade med Camaron igår, en del småfix innan årets första tävling som är nu till helgen. Och givetvis, då han är klar så går en säkring till lyften…någonstans på jorden, och han får offra 1½ timme på att felsöka men hittar inte den felande säkringen så Camaron står just nu högst upp på lyften på Brällas verkstad, och vill inte komma ner, kul kul. Men inget som inte går att fixa, men planerna på att lasta och göra klart igår, sprack med råge.
Vad vi däremot gjorde var att byta bussar på gården, det kändes lite aktuellt med tanke på hur det ser ut här utanför, rätt var det är så gräver dom väl upp ännu mer och då kan det vara kört att få ut en buss härifrån. Jag lastade alla småsaker som ska med och städade lite i den.
Och nu, apropå årets första tävling, så är det dags för er som inte fått ut tummen än, att skicka in anmälningen, imorgon är det sista dagen för det, och tävlingen är givetvis Piteå Midnight Sun, och den startar på fredag. När ni liks är i farten så skickar ni också in anmälan till Fällfors som är nästa helg. Tjopp tjopp så var det gjort!
Nu önskar jag er alla en fin dag, det kommer vi nog att ha också.
 

Någonting prasslade i påsen…

Av , , 2 kommentarer 5

 

Vad kunde det då vara som prasslade i påsen/påsarna, då jag klev upp för snart 45 minuter sedan? Jo, katten Enya stod på baktassarna inne i skåpen under diskbänken, som inrymmer, sopkorg, tusentalskassar (lite lätt överdrivet men…) medel av olika slag etc. Ett överfyllt skåp med andra ord, och nu såg det ut som om hon ville in där.
 
Jag schasade och frågade vad stackarn hon höll på med, snabbt som ögat var hon ute därifrån, men när jag skulle stänga dörren så fortsatte det att prassla i skåpet. Jag tänkte först att det var efterdyningarna efter hennes tassar mot plasten, men det började låta för mycket. Men se, där, längst in, bakom skivan som sitter där, kom nästa katt fram, en sjukilos Eloise, jag begriper inte ens hur hon rymdes där, vilken tur för henne då att jag hörde att det var nåt mer därinne, annars hade jag stängt igen dörren.
 
I förrgår fick vi ju äntligen ordning på bromsarna, efter snack med Brälla och samtal via mobilen. Åke stannade sedan kvar på verkstan och skulle fixa till positionslyset m.m. Jag kunde inte låta bli att ta ett kort till, på en del av inredning därinne:
 
Och därnere skymtar Cheven och lyften:
som bilen hissats upp med, tidigare. Skulle ha kunnat vara lite kul att satt dit något, högst upp på hissen, när man liks var däruppe, kanske vår uppstoppade ripa…eller nåt att underfundigt, undra hur länge det skulle ha fått sitta kvar där innan någon hade upptäckt inkräktaren?
 
Åke fick sedan allt att fungera, packade ihop och skulle kvälla, körde ut bilen och *vips*, så fungerade inga lysen igen, tillbaka på ruta ett, med andra ord. Nu håller bilen på vara billig, så lägg ett bud, så får vi se.
 
Önskar er alla en fin tisdag! Åhhh Yeess, imorgon har jag sovmorgon, härligt!
 
 
 
 

Det här trodde ni aldrig, va? *ironi*

Av , , 6 kommentarer 4

Ja, jag sa ju att vi skulle till Kubbe, och det ska vi men…utan Camaro. Åke körde över bilen på verkstan igår, och när han tog upp den på lyften och vi stått och kikat därunder ett bra tag så uppdagades nya problem. Dessa är nu för stora för att hinnas fixa nu, vi får se om vi överhuvudtaget får åka på någon tävling i år. Mycket beror på tid, reservdelar och engagemang.

Jag fyller år på lördag och sa då vi såg detta, -Jag som sett framför mig, att jag skulle få sätta en perfekt nolla igen och få gå till final, bara för att det skulle vara min dag. Nu blir det inte så, men jag ringde ner till en av tävlingsledarna och frågade om inte vi skulle få komma ändå och stå på platsen vi blivit tilldelad. Det skulle vi absolut få göra, och till ett reducerat pris, eftersom jag inte tävlar. Så därför blir det som jag sa igår i alla fall, vi åker till Kubbe, sådeså!
 
Jag pratade med Theresé igår och hon blev väl inte speciellt överraskad heller. Jag sa att nu får det väl ändå räcka. Vår dammsugare är knäpp, om man tar bort den nedre delen på röret så suger den av bara f-n, röret är ju rakt och man kan se rätt igenom det, inget skräp är i vägen, men då jag sätter på röret igen så orkar den inte ens ta in katthåret, jag får pula i det och sedan faller det ut i på golvet då jag sätter ner det igen. Ja Ok, det är en dammsugare med stora problem.
 
Sen var det det här med symaskinen. Jag plockade fram den igår för att riktigt kolla hur den fungerade. Med raksöm, så åker nålen upp och ner i tyget och när jag sedan tar upp tygbiten så är det bara ett rakt sträck som man kan lyfta bort, tråden fastnar inte.
 
Med sicksack sömmen så far nålen i sicksack, men mönstret blir en rak söm, med samma fenomen, tråden ligger rakt på tyget men sitter inte fast. När jag sagt detta till Theresé så skrattade hon och frågade om det inte var så att dammsugare, tidigare, inte fungerade i ett av våra eluttag. Ja, så var det faktiskt, i hallen så flög alltid proppen när jag satte på dammsugaren, eller så spröt det eld ur uttaget. Är det inte dags att ni flyttar därifrån, sa hon då.
 
Nu frågade jag Theresé om inte hon ville ha den där döskalle urnan, men hon betackade sig, sedan sa hon att den måste nog säljas för att man ska bli av med spökerierna, sätt ut den på tradera, vet jag, sa hon. Hm, ja man får god lust. Men det skulle ju nästan vara lite kusligt om man gjorde det, blev av med den och plötsligt så hände det aldrig mer några ”konstiga” saker här hemma.
 
Nä, nu får man koncentrera sig på att packa färdigt i bussen, bära ner sängkläder etc. Jag längtar verkligen till att få höra lite motorljud, jag sa det till Åke igår, och det hade jag väl aldrig trott, att jag skulle säga, jag saknar till och med lukten av lite bränt gummi, är man knäpp eller?
 
Hoppas ni får en underbart trevlig dag i solen!

Åke sa…

Av , , Bli först att kommentera 4

När Åke blev bogserad till verkstan med Volvon så tyckte "grabbarna" där att han skulle låta bogserlinan sitta kvar, hm…undrar just vad dom menade med det?

I alla fall, då Åke sa detta igår så kom jag på en bra idé, tyckte jag. Varför sätter man inte en liten anordning längst fram på alla bilar, redan vid tillverkningen, som inte är synlig för ögat och som man bara behöver dra ut, som en vinsch, att användas vid en eventuell, framtida bogsering, så svårt kan det väl inte vara, eller?

Kraschen på Näckrosvägen

Av , , 9 kommentarer 8

Vi hade dragit över Camaron till verkstan där han hållit på att skruva med bilen, ni vet, dom där sista grejerna som ska göras innan besiktning och så där. Själv är jag i tv rummet, har precis slagit upp kvällens första rykande kaffekopp och slår mig ner i fåtöljen, då jag hör ett välbekant ljud utanför. Reser mig upp och hinner lagom se Åke i Camaron och hur han helt plötsligt åker iväg med ett j-kla ljud, jag trycker upp balkongdörren och hinner se honom fara iväg nerför Näckrosvägen och sedan kraschar han in i den första bilen som står där, Camaron rusar vidare och kraschar in i nästa bil.

Jag fattar absolut ingenting. Jag vet att jag säger högt till mig själv: VAD HÅLLER HAN PÅ MED; VAD GÖR HAN??? När han fått stopp på Camaron så står han fortfarande och gasar under en kort stund och min första tanke då är att han har fått en hjärtinfarkt och ligger avtuppad i bilen. Jag rusar in och slänger på mig jacka och skor och springer ner. Hinner runt hörnet på huset då Åke ringer, jag är på väg säger jag och vi lägger på.
 
En man står och pratar med Åke, han själv går runt och plockar bitar från bilarna som ligger utspridda på vägen en tjej står och pratar med polisen i mobilen och allt ser ut som ett smärre katastrof område. Polisen dyker så småningom upp och gå runt och förhör alla som står där. Allas historier överensstämmer så dom är nöjda med det. Vad som hände är följande.
 
Först och främst så kör han bilen hem från verkstan och det på grund av att vi missförstått varandra. Han trodde att jag hade ställt på bilen vilket jag inte trodde var nödvändigt förrän vi skulle besikta den. Jag var bergsäker på att vi skulle dra hem den till garaget då han skruvat klart. Nå, Shit happens, som ni vet, och ofta händer det dessutom just oss.
 
När han kör in på Näckrosvägen så ska han gasa lite lätt för att jag ska höra att han kommit hem, vilket jag gör. Då hakar gasen upp sig och bilen drar iväg, han bromsar allt han kan och framhjulen låser sig och därmed förlorar han även styrningen. Nu vet vi inte säkert när följande inträffade men någonstans på vägen ner till första bilen eller efter den första kraschen så går styrsnäckan sönder, vilket innebär att ratten bara snurrar runt utan att hjulen rör på sig. Åhhh, vad gör man eller vad säger man?
 
Jag vill ge en eloge till poliserna som var här, allt gick lugnt och städat till och en av dom som förhörde mig sa att det är ju ändå tur att det bara är materiella saker, det kunde ha varit betydligt värre. Och det är så sant. Han sa dessutom med glimten i ögat att han tyckte att Camaron såg j-kligt snygg ut men sa han, den såg förmodligen bättre ut innan kraschen. Han avslutade förhöret med att säga: ja, vad säger man…det är bara att gilla läget. Jag kunde inte låta bli att dra på smilbanden, jag hade sagt dom orden till tre personer just innan han sa dom.
 
* Jag är evigt tacksam att ingen människa stod i vägen
* Jag tackar någon däruppe för att Åke klarade sig helskinnad
* Jag är oerhört glad över att jag får igen pengar på skatten, dom lär behövas till kostnaderna för bilarna, vi var som sagt var inte försäkrade
* Och jag är också glad över att det inte var jag bakom ratten, ståendes i burnout gropen i Fällfors
* Samt tacka Brälla för hjälpen att dra bort Camaron till garaget
 
Och som sagt, vad vore livet utan händelser och upptäckter…ganska tråkigt, men säkerligen väldigt njutbart såna här gånger 🙂

Nu är det på G

Av , , Bli först att kommentera 3

Gissa om våren gjorde sig påmind då vi plockade bort skyddet som legat över Camaron i vinter, och puttade ut den från garaget.

Startmotorn är urplockad så vi bogserade den till verkstan, men jag tänker inte tala om hur vi bar oss åt för att få in den i lokalen, och det var bara jag och Åke där, med uppförslut, dessutom. Den får ni klura på 🙂

Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten