Etikett: Ingegerd

Ok att smutskasta andra?

Av , , 2 kommentarer 5

 

Jag blev uppringd förra veckan, av en person som läst min blogg och frågade om jag kunde hjälpa henne med en specifik sak. Nu törs jag inte skriva om vad det var, utan det var ytterst hemligt.
 
Igår fick jag ett sms från samma person där hon tackade för hjälpen, allt hade löst sig precis som hon önskat och vi kommer att få läsa om det i VK här framöver. Jag får väl avslöja vad det hela handlade om då man kan läsa om det. Men jag sa till Åke, att det är ju ganska roligt ändå, en människa som man inte känner, ringer och frågar om hjälp, tack vare att dom hittat en på nätet, om det nu var för att hon läst min blogg eller om hon googlat på något speciellt, det vet jag inte, men det är ju ganska coolt ändå.
 
Såna här knappar delades ut vid valvagnarna, Nicco hade fått en:
 
Sedan vet jag att det finns knappar med Holmlund på, med texten: Rösta på Holmlund, slipp Ågren, och en med: Sparka Reinfeldt innan han sparkar dig.
 
Dom är ju smått roliga, dessa knappar, fast jag kan ändå inte låta bli att tycka att det är lite sandlådenivå, hur gamla är dessa gökar egentligen, och visar inte dom för alla våra barn, att det är ok att smutskasta andra?
 
Jag vet att det, i alla fall förut, var förbjudet att göra reklam för ett företag samtidigt som man nervärderade ett annat. Man kunde till exempel inte skriva: Handla på ICA för vi är mycket bättre än COOP. Och dom här knapparna är ju lite åt det hållet. Precis som man höll på då man var liten. Min är mycket mycket finare än din, sådeså, tusen gånger mer än du kan säga, stopp i kaninen , pang och lås…osv. Jaja, dom får hålla på hur dom vill, för min del, jag vet vad jag ska rösta på i alla fall, knappar eller inte.
 
Jag bjöd hit Birgitta och Ingegerd på kaffe igår, det är ju ett tag sedan man kunde sitta ute. Och hur roligt är det på en skala då det är grått hela dagen, fram till klockan fyra eller fem på eftermiddagen, då kommer den helt plötsligt fram och bländar en i ögonen så man får mörklägga hela lägenheten. Har solen behagat vara borta hela dan så inti fasen behöver den komma fram då det är dags för middagen. Eller ja, ok, det är väl fint att vi hinner få lite ljus på oss innan den går ner för kvällen 🙂
 
Ni får ha en bra onsdag, själv är min otippad, oplanerad och ogjord än, så vi får se vart den barkar av.

Igår så…

Av , , 2 kommentarer 3

 

Det blev en sväng till Expo och efter det en kaffe på Nybro Café, igår eftermiddag. Vi var en person mindre än vad som var tänkt från början, men det är inte alltid det blir som man planerat…tro mig, jag vet 🙂
 
På Expo finns det mycket prylar, frågan är bara hur hårt man håller i plånboken, för visst är det så att det finns saker man skulle vilja ha, men om man hade så mycket nytta av dom, det var en annan femma. Jag köpte ett fint litet fat, men då var vi där igen, vad skulle jag egentligen ha det till, hm…nå, jag kan ställa värmeljus på det, eller så kan katterna få ett nytt ”matfat”, eller alternativ tre, ge bort det i julklapp. Jaja, vi får se, det var fint i alla fall och inte speciellt dyrt heller.
 
Ingegerd bjöd mig på fikat, jag valde en leverpastejsmacka, supergott bröd, men det var kanske inte så konstigt då dom säkert bakar brödet själv. Hoppas dom behåller sin gamla inredning på fiket, det ger ju hela stället en viss karaktär. Jag vill minnas att det fanns ett fik som hette Zokos…eller kan det ha varit Fokus, nja, jag är inte hundra på namnet, men vet att det låg i samma hus som gamla Exotic zoo. Dom hade gamla, gula stolar med svängd rygg och i ett plastmaterial. Där var det ganska mysigt att ta en kaffe, men som med mycket annat så försvann det efter ett tag. Jag hann aldrig vara dit så ofta. Jag var då runt 16 år, så det bör ha varit årtalet 1983.
 
Jag och Åke tog i alla fall med oss kaffetermosen igår kväll, tankade upp Camaron och drog iväg till klabböle energicentrum, där satt vi och drack en kaffe och pratade. Vi satt där borta en gång för 26 år sedan också, men då var det i slutet av augusti och måhända att det var lite ljusare då, men det ligger nog lite i skugglandet, själva energicentrumet.
 
Idag blir det den sedvanliga promenaden, sen får vi se vad dagen har att erbjuda. Det ser ju aldrig så ljust och soligt ut numer, då man stiger upp men j-klar om man väntar ett tag så skiner solen, som aldrig förr. Ni får ha en bra torsdag och kom ihåg, dagen bli aldrig bättre än vad ni själv gör den till.

Tunn och skör som finaste silke

Av , , 2 kommentarer 3

 

Ni vet när man har påslakan och lakan som är tvättade så många gånger och dom har blivit så mjuka så att det känns som om man låg på den allra mjukaste bomull, sen vänder man sig och utan ett ljud har lakanet spruckit sönder, eller man har tänkt använda foten till att rätta till täcket och *tjopp* så åkte foten igenom påslakanet, för att det blivit så tunt. Såna jeans och en sån jeansväst har jag.
 
Jag sa vid något tillfälle att min väst är så tunn och nött att den kommer att falla sönder om någon stirrar för mycket på den. Här om dagen stod Nicco och tittade konstigt på min väst, jag kollade ner och undrade vad som var fel. -Du mamma, sa hon, skulle verkligen västen gå sönder om man stirrade på den! Haha, hon gjorde ett allvarligt försök men det gick inte.
 
Varför är det alltid så? Precis när grejerna är så skön, mjuk och följsam, ja då ska dom gå sönder och att laga dom är inte värt det. Det är bara att jaga nytt. Men nu är snart väst vädret över så jag lär väl inte behöva någon ny…på ett tag…kanske.
 
Nicco har fått en ny kompis:
 
Åke blev tillfrågad igår om han ville ha ett skellett, så han ringde och frågade vad jag tyckte, jag skrattade och sa att alltid kan vi väl hitta någon plats till den, man kanske skulle ha hakat på den, i fronten på bussen….jag sa att vi skulle slänga in den under bussen, kanske sätta på den Åkes boots och sedan knäppa kort på eländet, lägga ut den på bloggen och skriva att nu är Åke less på att ligga där under och skruva.
 
Nu är det inget riktigt skellett, utan den är i lite tjockare plast, så om ni tycker att det är makabert att ha en döing i rummet så kan ni ta ett djupt andetag och pusta ut. Ja, makabert kan man ju tycka ändå, själv anser jag bara att det är en kul grej. Sen får vi se om den blir en sån där dammsamlare, då kanske den åker ut.
 
I eftermiddag ska jag, Kerstin, Ingegerd och Birgitta göra en liten repris på Expo och sedan fika Nybro café. Eventuellt kanske vi åker en sväng på myrorna, det beror väl på vad dom andra tycker, vi får se. Ni får ha en bra dag, precis som igår har då i alla fall jag tänkt ha det!

Jag har blivit miljonär!!!

Av , , 6 kommentarer 3

 

Jag har blivit mångmiljonär över natten, YEEEESSS, har våran lilla nedåtgång äntligen vänt och jag undrar vad vi ska hitta på för kul med dom pengarna. Kolla in mina vinnarmail:
 
Congratulation !!! Your Email have won £1,550,952.00 GBP MICROSOFT® AWARD 2010 a
nnual charity bonanza. Contact Barr. Nicholas Caldwell Contact Email: m_corporat
[email protected] Tel: (+44)704-573-31635 with .Residential address:.Tel(Mobile):
.Nationality/Country: .Full Names: .Age/Sex: .Occupation/Position: for claims.
 
Sincerely,
Dr. (Mrs) Antonella Fornelli
 
Your Mail ID has won £1,000,000.00 (ONE MILLION POUNDS). in the British Telecom PROMO. Send

Names.
Nationality.

 
An ATM Card with Card Number:5428050011004432 have been
approved in your favor by the UNITED NATION,The ATM Card
Value is $315,810.00 USD.Email:[email protected]
 
£750,000.00 Pounds has been Awarded to your E-mail ID in our Toyota 2010 Promo. Send Your: Name/Adress
 
Nä, jag fattar inte, jag får sån här skräp varje dag, det har ju blivit mycket mer då dom förnyade hotmailen, inte sorterar den bort skräpposten som dom utlovat. Men vilken kul grej om det hade legat någon sanning bakom alla vinnarmail.
 
Vi var bjudna på middag hos Ingegerd och Jan igår, och där bjöds det på en jättegod broccoligratäng med tillhörande kyckling i sås. Jan hade varit till en Bo Lage och införskaffat öl från helvetet…ja, den hette så, HELL:
 
och den hade en smått svårläst ”bäst före datum” på sig:
 
Inget fel på den ölen inte. Sedan bjöds det på kaffe med likör, en sån där dubbel sak som kommer från två olika behållare, hälls ut samtidigt men blandas inte i glaset. Den var också god men vi undrar vem som måttat innehållet i dom två behållarna, eftersom det som gav smak åt alltihop, tog slut långt innan det vita innehållet (förmodligen en grädde av något slag). Jaja, gott var det.
 
Sedan kom groggväskan fram, släng alla vinväskor i väggen, det här var rejäla doningar 🙂 Men ganska smart faktiskt, istället för att springa och bära glas för glas och komma ihåg vem som hade vilket.
 
Jan poppade på skivspelaren och det var allt från The Clash, Kongas och Gasolin till Chris Reea (vet inte om jag stavat rätt) Lady Bump och Elvis Presley. Ingen dålig kväll som vi tackar så mycket för.
 
Idag ser det ut som om man skulle kunna sitta ute ett tag, sedan har jag sagt att vi ska ut och glida lite med Camaron, ja, det låter ju knäppt, att glida runt med en sån bil, men det går bra även fast det bullrar lite så där. Önskar er en fin lördag!

Nä Janne, det var ingen blå stekpanna

Av , , 2 kommentarer 2

Janne har fått ett mail från Jan, där det var en bild på hans nyplockade trattkantareller. Dom låg i en blå stekpanna, enligt Janne. Men Kerstin höll inte med, det där var ingen stekpanna, möjligtvis en ugnsform eller dylikt. Igår frågade Kerstin, Ingegerd, vad dom hade för rolig blå stekpanna. Vi har ingen blå stekpanna, fick hon till svar, däremot var det en blå tallrik. Så nu vet ni och vi hur det ligger till 🙂

 
Jag och Ingegerd satt lite sådär påpassligt ute på gården igår, då Kerstin och Janne kom hem från stugan, dom hade plockat upp lite potatis och klippt ner lite blommor. Då fick vi varsin bukett med nyklippta, eller rättare sagt, nyryckta, blommor, dom är jättefina, tack för dom!
 
Åke har tagit bussen och sitter nu på besiktningen, klockan 7 ska den in för bedömning, hm, men nu borde det inte vara några fel, förhoppningsvis. Å andra sidan är det ju också så att hittar dom något så är det ju bara bra, för då är det nåt vi har förbisett. Det enda vi ska hoppas på är då att vi inte missat något, för det kostar ju en slant att göra en ombesiktning och det är onödigt.
 
Idag ska vi åka upp till Hamptjärns stugan och grilla oss en korv till lunch, och med vi menar jag, jag själv och sex stycken av våra grannar. Det blir säkert trevligt, bara hoppas på att det inte blåser så j-kligt och att solen får skina. Man kan ju inte skryta över någon värme precis.
 
Nä, nu hoppas jag ni får en innehållsrik dag med mycket ljus och värme!
 
 

Sitter dina kläder som en smäck?

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Om en och en halv månad är det dags för dopet av Sally Maria Johanna. Theresé ringde och det blev prat om det här med dopklänningen. Ja, sa jag, vad jag då vet så brukar i alla fall en dopklänning vara lång, den ska ju som hänga ner en bit, men om det är kutym eller varför det skulle vara så, det vet jag inte.
 
Men det visste Theresé. En dopklänning ska vara lång för att barnet ska växa i sin tro och sin vetskap om livet…typ.
 
Aha sa jag, undrar just om alla skulle veta om detta, skulle även en arbetsgivare då kunna gå efter klädseln på dom som söker anställning hos dom? En som kom in i för korta kläder fick inte en chans till jobbet, den människan hade ju redan vuxit ur sin roll och skulle förmodligen söka vidare efter andra jobb som gav mer.
 
En annan lufs, i alldeles för stora kläder hade dock en liten chans, ifall arbetsgivarna var ute efter en som skulle växa in i företaget, men ändock med en viss risk att han/hon skulle anses ha för liten erfarenhet. Så slutligen, den som kommer i kläder som satt som en smäck, dom var givna för rollen, och behövde inte ens gå igenom en anställningsintervju.
 
Igår var det en härlig dag, solen värmde gott så nu kan man härda ut några regniga dagar även om dom har en tendens att tråka ut en, lite fortare än soliga dagar. Jag fick mig en fin fika korg av Ingegerd, och det var helt otippat. Jag hade inte ens sagt att jag egentligen kollat runt lite efter en men har alltid blivit för snål då jag har hittat någon. Nu kom hon ut med en som är exakt en sån som jag letat efter men inte hittat, lagom storlek och med två lock. Tack och tack för den, jag får väl fylla den med fika någon solig dag framöver och bjuda på kaffe med tilltugg. Det håller säkert på vara min tur snart igen och nu behöver jag ju inte bära ut koppar, skedar, termos och bröd, i kassar. Det brukar ju klirrar ganska så häftigt och är alltid lika spännande att se om allt kommer hem i gen i hela bitar.
 
Idag blir det kanske en sväng på coop, skulle ha haft köpt fönsterlister så det finns hemma den dagen jag ska tvätta fönstren, det håller på vara dags att byta ut dom vi har…eller som det ser ut nu så sitter det nog inte lister mellan alla fönster, dom har torkat bort. Ni får ha en fin dag, även om det inte ser så bra ut på utsidan av fönstren!

Käpp, gungstol och Gammlia

Av , , Bli först att kommentera 4

 

I förrgår då vi satt ute på gården, Ingegerd och Jan bjöd på kaffe och bullar. Då sa Fred att förr i tiden så fick man då man fyllde 50 år, antingen en silverkäpp eller en gungstol. Alternativet till silverkäppen var en snusdosa i silver. Dom tyckte nog att 50 åringarna gjordes äldre än vad dom var, om man jämför med dagens 50 åringar i alla fall.
 
Med tanke på käppen så talade Nicco om att hon och Theresé hittat en käpp med ett drakhuvud på, som Theresé hade föreslagit att hon och Nicco skulle köpa och ge till mig. Men Nicco hade stoppat henne och sagt att en käpp i mina händer, lätt skulle kunna bli ett dödligt vapen, och då tänkte hon förmodligen på alla gånger som jag snubblat, så skulle jag dessutom hålla en käpp i handen så skulle jag kunna sticka ihjäl någon med den, i bara farten.
 
Ta bara i somras, jag skulle gå ut ur stugan, stack in fötterna i sandalerna, öppnade dörren och *tjopp* så gjorde jag en tjurrusning ut genom dörren, men hann stanna innan farstubron tog slut. Det roliga i kråksången var att sandalerna stod kvar inne i stugan och givetvis satt en asgarvande Nicco på sängen och undrade vad jag höll på med. Hehe…det undrar nästan jag med.
 
Vi var på Gammlia igår, här följer några bilder därifrån:
Sune strömbergs lilla campingbil
Men en Camaro, kan man tänka 🙂
The king
En bil som både jag och Åke skulle kunna tänka oss att glida runt i…när vi slutat med dragracingen.
Mycket folk, som vanligt.
Denna Harley, väckte minnen hos Åke, hans pappa hade nämligen en exakt likadan, förutom att den var med sidovagn:
Här är den, och det är Åkes mamma Elsie och jag som drar hem den från en utställning på Nolia för kanske 25 år sedan.
Många fina bilar
Och denna snygga Chevrolet Bel Air, har Wille, lackat själv, hemma i garaget och det har han lyckats riktigt bra med. Ja, inte bara riktigt bra utan han har gjort ett suveränt jobb.
Och givetvis stod det en Camaro årsmodell -70 där på parkeringen. Det är förövrigt Wille som gjort min Linus på Linjen, som sitter på dörren.
 
Till sist, en kändis verkade också vara på Gammlia, fick ett kort på hans bil, undrar just vem ägaren kan vara 🙂
En trevlig kväll, synd bara på kylan som även gör en påmind om vad som komma skall. Men än kan vi nog få oss en hel del fina och varma dagar.
 
Ni får ha en bra torsdag!

En kamp på liv och död

Av , , 1 kommentar 3

 

Göta kanal fyller 200 år, vilket jag blev varse första gången då vi var på väg till Eksjö, från High Chaparral:
 
Vi hade, av någon helt, outgrundlig anledning, tagit fel väg, fråga mig inte hur, men vi åkte efter E4:an, trodde vi. Åke sa vid något tillfälle att det var väldigt lite trafik efter E4:an, och inte bara det, vägen såg onormalt smal ut. Tills vi passerade en liten by som faktiskt fanns med på våran oslöga karta, då insåg jag att vi åkte en parallell väg till E4:an, och vi var på väg åt rätt håll men med detta vägval så blev allting en smärre omväg.
 
Vi kom ju fram till slut, och Eksjö ska ju vara en jättefin stad men vi hann inte uppleva så mycket av den då klockan var mycket och laddningen på bussen inte fungerade, så, vi får se, det kan komma fler gånger.
 
Gun-Britt, vars syster som heter Ingegerd och som bor här på våran gård, är gift med Sören, och det är dom som bor i Eksjö. När vi var där och hälsade på dom för några veckor sedan så berättade han om en liten fisketur, som han och en kompis gjorde för x antal år sedan. Nu får du rätta mig om jag har fel, Sören, men jag tycks komma ihåg att dom var i fjälltrakterna för att hjälpa till att bygga en stuga, en av kvällarna skulle det fiskas och dom åkte ut på ett ställe, vid en älv där det tydligen redan fanns en hel hög med ambitiösa fiskare.
 
Dom var utrustade upp till midjan, med ni vet såna där stövlar som älvsfiskarna använder för att slippa blöta ner sig. Ja, inte Sören, utan dom andra fiskarna. Sören hade vanliga stövlar som knappt nådde upp över vaden.
 
Han gjorde några kast och fick helt plötsligt napp…det var inte en liten firre heller, som bara var att hala in, nä nu började en kamp på liv och död. Fisken ville inte ge sig och inte Sören heller som nu stod ute i älven med vatten långt upp över stövelskaften, ja till och med upp över midjan. Han såg i ögonvrån hur dom andra fiskegubbarna stirrade på honom och säkerligen undrade dom vad han hade för monster på kroken.
 
Efter en segdragen kamp så vann Sören, han halade in den minsta fisken som skådats på åratal, tydligen hade den fastnat bakom ett stenskravel i älven, därav den svettiga kampen, och vad nu dom andra fiskarna tänkte, förtäljer inte historien, men rolig var den.
 
Nu ska jag göra mig klar för morgonpromenaden, det får bli Umestan idag också. Ha en fin dag, allihop!

Katter, kaniner och musik

Av , , 2 kommentarer 3

 

Japp, nu är vi vakna, ny kammade och kaffedruckna, efter gårdagens middagsbjudning med musik spelande på kvälls sidan.
 
Det var prat om allt mellan himmel och jord, och en del av samtalen var rörande djur. Inte så konstigt kanske, när man har två katter som tassar runt benen då man sitter härinne. Igår var det mest Eloise som visade sig på styva linan då hon gjorde sitt lilla specialnummer, hon brukar nämligen rulla över min fot, lite svårt att beskriva faktiskt, det måste nästan ses. Vi ska någon gång försöka filma hur hon bär sig åt, det ser då för roligt ut i alla fall, och varje gång hon kommer från fel håll så rullningen blir halvdan, så tar hon tag i min fot och sparkar med bakbenen, precis som om jag förstört hennes lilla nöje.
 
Vi hade ju en kanin som fick leva fritt här i lägenheten, han bet inte på sladdar annat än om du drog en sladd framför nosen på honom. Dessutom gick han ju på kattlådan så han var väldigt lätthanterlig. Efter hans bortgång så ville Theresé ha en ny kanin, denna kanin döptes till Tiger, han gick inte att ha lös inne annat än att någon var hemma och höll ett öga på honom.
 
Åke hade byggt en jättestor bur som vi hade i tv rummet för att han skulle få lite sällskap, då tv rummet är den plats där vi tillbringar mest tid.
 
Vi hade väl suttit uppe en lördagskväll och diggat musik och jag ville fortsätta med det då alla andra gick i säng, så jag bad att få låna Theresé hörlurar, som hon var jätterädd om och det var med viss tveksamhet jag fick ta dom. Tiger fick vara utsläppt och jag satt i soffan och diggade, han kommer springandes emot mig och tjopp…så gjorde han ett jätte skutt upp i soffan och då han passerar mig så klipper han sladden till hörlurarna…i luften. Tror ni Theresé var glad på mig sen? Fast jag hade ju inte precis gett honom sladden, den klarade han av att ta alldeles själv, den lilla söta kaninen.
 
Igår spelade vi musik, men inte med hörlurarna på, Jan ville nog att vi skulle dra på lite och helst med mycket bas i bakgrunden, men Ingegerd höll inte med om det. Men visst är det så att med vissa låtar så önskar man att man inte hade några grannar på några kilometers avstånd, så man riktigt fick höra dunket från alla instrument.
 
Precis som när Tigern (Mats Boström är hans riktiga namn och han är en gammal klass kompis till mig) fyllde trettio år och vi var bjudna till honom på en liten fest. Dom bodde då ute i hallbäck, där deras hus var det enda på två kilometer. Dom hade hyrt in en karaoke maskin och på kvälls kvisten så sattes den där igång. Han fick sedermera klagomål från sina grannar, dom hade inte kunnat sova i allt oväsen, kan ni tänka.
 
Det blev också lite klipp och klis…nä, inget klistrande, bara klippande och tejpande, då jag letat fram en Lp skiva med E.L.O och den där låten där dom snackar baklänges så skivan ska snurras åt andra hållet för att man ska höra vad dom säger. Nu har inte vår skivspelare ett friläge så ett papper skulle läggas under skivan för att inte suga fast i gummit men jag fick det inte till att funka ändå, men något hördes det att dom sa. Jag vet också att så är fallet då jag gjort detta många gånger, på den tiden jag bodde hemma och vi hade minsann ett friläge på våran skivspelare, men jag kommer inte ihåg vad det är dom säger.
 
Nu är det snart frukost som står på dagens göromål, kanske en kopp varm choklad skulle sitta fint, vi får se vad kylskåpet har att erbjuda. Ha en fin söndag!
 

UPP MED HÄNDERNA!!!

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Vi var ju som sagt nere på High Chaparral, tidigare i veckan och här kommer en hel radda bilder därifrån:
 
Vi åkte ju också det populära tåget med ett stopp mitt i där vi blev rånöverfallna. I början av resan så står en cowboy där och surrar om ditt och datt, rätt var det är så säger han –Om ni nu tittar ut till höger… och alla hänger helt plötsligt ut genom fönstren på högersidan och letar febrilt efter vad det kan vara för roligt han vill att man ska se. Så säger han med hög stämma – Då har ni missat indianbyn som ligger på vänstra sidan.
 
Sen kommer själva rånet och in hoppar en rånare och skriker att vi ska hålla händerna högt över huvudena, ända upp. Nicco sitter med händerna i ansiktshöjd och blir därmed ett lätt och tacksamt byte. –Är du trött eller, frågar han Nicco. –Jaaa, säger hon och ser lite trött ut i ögonen. –JA JAG SER DET, säger han, du orkar ju inte hålla upp händerna, UPP MED DOM, ÖVER HUVUDET!!!
 
Ja jag skrattade då nästan hela tiden. Sen trodde jag nog att Nicco skulle tycka att det var lite för löjligt därnere, men enligt hon själv så vill hon till och med åka tillbaka, jaja, vi får se, man ska aldrig säga aldrig.
 
Det blev både en och två Irish Coffeé igår, sedan fortsatte vi med annan whiskey smakning inne hos Ingegerd och Jan, både malt och majs whiskey, jag är egentligen ingen whiskey älskare men det är klart, det finns både sämre och bättre whiskeys. Det var mycket trevligt och ikväll så har jag lovat att bjuda upp dom hit på middag, så får dom se hur vi bor. Men jag har varnat dom, vi har inget vackert hem…precis, men lite annorlunda, kanske.
 
Önskar er alla en fin lördag!
Maria Lundmark Hällsten