Etikett: skolan

Kvinnliga Postiljons loppet har redan varit…

Av , , 2 kommentarer 14

Har handlat lite om palt´n dom senaste dagarna. Så jag blev lite förvånad då jag kollade igenom FB minnen för en stund sedan. Här kommer ett poetiskt recept på Palt skrivet av Mikael Niemi och det var faktiskt min kusin Anders Lundström, som lagt det i en kommentar till mig, under ett inlägg om. Tadaa…PALT!!

Kan även tillägga att jag svarade på Anders kommentar, och jag citerar: ” Exakt så!!! Är dock lite skeptisk till Vasaloppet…😃 Din mammas paltar går inte av för hackor.” slutcitat

Japp, det var till och med snack på Tv 4 morgon om Vasaloppet. Inte så konstigt dock, vi är ju där nu igen. Det har redan varit den kvinnliga postiljons loppet, små prins och prinsess Vasor och i helgen är det dags för det stora Post rejset, ni som vet vad jag pratar om, ni vet… Och till er icke vetande, Vasaloppet kan ha (jag skrev kan inte att det är så) uppfunnits av Vasa, på den tiden han jobbade som brevbärare.

Jajajaa… jag vet idag att det inte är så, och den dagen vi lärde oss vem Vasa var på riktigt, var jag faktiskt hemma och sjuk. Ska vi säga så?

Pratade med mamma igår och vi kom in på ämnet Trisslotter. Jag berättade om en jag känner rätt så väl, som skickade en bild för några dagar sedan, hon med en Triss i bild…hon hade skrapat in 10 000:-, Vilken lycka och hur otroligt sällan, händer det på en skala.

Jag kan inte ens gissa hur många Trisslotter vi plöjt igenom då vi hade vårt lilla bastugäng, och ändå, efter bastu säsongens avslutning, varje år, så fick vi lägga till pengar till middagen som vi firade säsongs slutet med.

Min morfar fick 70 lotter på hans 70 årsdag. Han vann små summor, löste in till nya lotter, mer småsummor fortsatte lösa in dom och BAAAM, så fick han 10 000, han med. Fast vi kan ju gissa oddsen på det.

Värre var det för mammas väninna som berättade om nån släkting eller vän till henne, som köpt en lott tillsammans med hennes syster. Dom träffades så sällan då dom bodde i varsin ände av landet. Här skulle dom lägga in ett litet spännande moment i mötet och skrapade lotten. Dom van 50 000:-. WOW!

Fast när dom gick till butiken för att få veta hur dom skulle gå tillväga, fick dom veta att lotten var för gammal. Den var ogiltig. Dom fick, hör och häpna, 2 duttpennor som plåster på såren.

Här sitter jag, och har inte köpt lotten, inte heller skrapat den, men jag känner mig fruktansvärt kränkt å deras vägnar. Jag hade blivit så förbannad och känt mig lurad så dom hade inte sluppit undan utan ett smärre krig från min sida.

När jag berättade det för Åke sa jag att dom kunde väl för tusan fått 100 nya lotter istället. Då hade dom i alla fall haft en chans, om än så liten och Trisslotts hade förmodligen inte förlorat nåt, med tanke på hur sällan nån ens vinner. Men det hade då förmodligen känts mer rättvist, på nåt sätt. Helst skulle dom fått sina 50 000, och butiken som sålt den gamla lotten, skulle fått stå för det.

Svenska Spel kunde också fått sig en känga. För på nåt sätt så måste ju dessa lotter redovisas, eller hur? Och lotter som är ogiltiga borde väl rimligtvis räknas in igen och makuleras.

Nå, mitt råd idag får då bli att ni faktiskt kollar datumet på lotter ni köper, så ni inte sitter där med en inskrapad miljon på en förbrukad lott. Det önskar man ju ingen att få uppleva. Om vi bortser från människor som är ondskan personifierad.

Avslutar med en bild på min nya mössa som kom igår och invigdes idag. Fick bestämma texten själv och lite så här är jag. Om du inte kan förändra saker utan man måste gå vidare, oavsett, så säger man precis så här. Nåt min farmor, ofta sa, haha…

Ni får ha en trevlig fredag, allesammans!

Mitt nummer är…070, nää, det är det f-n inte 🤭

Av , , Bli först att kommentera 12

Hade en…möjligtvis 2, frågor till Polisen igår. Ringer då 11414, numret ni vet,som man ringer vid icke akuta fall. Inte får man tala med en levande människa utan man ska säga ett ord så ska den automatiska saken, kunna koppla dig vidare.

Nu var det en fråga om pass, och huruvida en annan ska kunna intyga att personen är den, den är. Jodå, jag vet att det står på deras hemsida, detta var en fråga utöver det som står där. Rösten fattade att det var ett pass jag skulle ha och hänvisar till bokningen. Grrrr…

Ringer igen, säger att annat ord, får en motfråga och då blir det samma sak…igen. Här svär jag lite åt den där ickepersonen, innan jag lägger på. Tredje gången, kommer jag äntligen vidare. Hamnar i en kö med 20 minuters väntan. Efter 5 minuter har jag plats nummer 16 och då…BAAAM, blir jag utslängd från kön och samtal avslutas.

Provar igen, flertalet gånger men får till svar att personen jag söker, inte är anträffbar för tillfället. Psykbryt!!


Nåja, jag är sällan rådlös, så jag hoppar in i bilen och kör till Polisstationen. Där får jag svar, och jodå, ett rätt så otippat svar också. Mina teorier stämde även fast det inte stod med som alternativ, najs.

Nu vet jag, i efterhand, att Telia hade driftstörningar igår, där bland annat Polisen fick problem.

Faaast, jag är ändå övertygad om att det var jag som orsakade driftstörningen…för många uppringningar och svordomar, gjorde att apparaten antändes eller fick kabelbrott. Jag hann göra ett inlägg på youtube samt delade till TikTok, på detta. Jag förklarar att det inte är akut, numret 11414 syns, och ändå kommer det kommentarer, på TikTok då, om att det är 112 man ska ringa…

Vad lite folk vet, egentligen. Eller så läser dom inte texten, utan ser allt i bilder. Jösses! Skolan kanske borde se över hur saker och ting lärs ut. Och även plocka upp dom som lär sig saker på ett annorlunda sätt. Alla är ju ändå berättigad till en skolgång som gynnar alla, inte bara dom som har lätt för att lära.

Jag tillhör den senare nämnda gruppen. Och har nog till stor del, fått lära mig saker själv. Här gäller det dock att vara tjurig, testa, fråga, söka svar, få på skallen men ändå inte ge upp.

Må ju också berätta att även min hjärna kan brinna ibland. Som då jag förra veckan hade en fråga om ett bokat besök som en person har, på lasarettet. Jag hamnar i en telefonsvarare och ska be dom ringa upp mig. Jag ar redan ringt kors och tvärs innan så jag har väl en massa siffror och nummer i skallen.

Så talar jag om mitt ärende och ska lämna mitt nummer. Då säger jag och jag citerar: ”-Mitt nummer är 070… Nähä, f-n det har har jag väl inte alls.” Här diskuterar jag med mig själv medan jag tittar på mobilen, börjar skratta och sen lägger jag bara på. Haha, lätt förvirrande samtal.

I övrigt gjorde jag inte så mycket. Bakade 2 limpor.


Och gjorde en croc pot gryta på nötrulle som jag skivade upp, tillsammans med lök, paprika och en massa kryddor.


For och köpte ett vanligt koppel till Winstone, och på djuraffären råkade även en kattleksak till Sambo, följa med. Så på kvällen gick jag över med den till Sambo. Ni vet, den där vilda, men vackra saken.


Hade redan börjat regna då jag gick dit och då jag kom hem låg det redan ett istäcke över bilen. Tror inte att det ser bättre ut idag. Bilen lär ju måsta få gå och ha kupé värmaren på annars får jag väl aldrig upp dörren. Ska ut på jobbrelaterat uppdrag i eftermiddag.

Ha det gott, allihop!

Hur gammal är man, egentligen 🦕

Av , , Bli först att kommentera 10

Nu har jag satt ny fönsterdekor på ett av våra källarfönster. Alla fönster ska vi gå igenom, slipa, grunda, spackla och måla om. Ett i taget, sakta men säkert.


Vi tog oss en kaffe därute innan jobbet kallade. Jag kikade på fönstret och sen sa jag till Åke, hade det funnits dekor med flames, så hade jag satt dit ett sånt.


Fast, lite jobbigt om folk ringde brandkåren i tid och otid, i tron om att det brann. Hm, om man hade satt dom upp och ner då Hahaa… nä, det är nog bäst att hålla sig neutral, men det kan tänkas att det blir annat mönster på fönstren ut mot Blomstervägen. Det finns riktigt fina man kan beställa från nätet.


Tumstock och linjal, använde jag då jag klippte till dekoren. Så kom jag ihåg att jag fotat en linjal då jag och Annelie var å Rosendahls. Då jag såg den, slängdes jag tillbaka i tiden, eller vad känner ni


Beror väl förstås i vilken ålder ni befinner er, men då jag gick i skolan, fick vi nog första åren, ha en som såg ut så här, dock utan hål.


Lite roligt att just den där linjalen ligger på ett museum i Vänersborg. Jösses, hur gammal är man egentligen 🦖


Ännu mer minnen, då Nicco skickade den här bilden printad från hennes insta, igår.


Jag kommer ju ihåg att jag gick vidare, men inte att jag satte personbästa på 200 meter… kul 😁

Gick bra att komma tillbaka till jobbet igen. Det var som jag trodde, det sitter i ryggraden, det man gjort i x antal år. En av fördelarna med att få vara och jobba hos, en och samma person. Är inte ett dugg avundsjuk på personal som jobbar inom Hemtjänst, vårdcentraler eller lasarett.

Nä, nu tänker jag ta ut Winstone på prommis, kanske fota nåt efter vägen, som jag nu kan lägga ut här, som avslut på dagens inlägg… ni får alltså vänta en stund, hehe… Ha det fint, allihop…tick tack, tick tack… tebax…

 

Sten på parketten, lockade inte mig, men…

Av , , Bli först att kommentera 14

Imorgon, 23 juni, 2012, fick Åke denna ek, av Theresé och Anders.

Så i 10 år har den stått och spridit sina rötter. Lätt oroväckande att den ska stå så förbenat nära huset. Rötter kan sträcka sig långt och är väl lite som maskrosor, som kan växa sig in lite överallt.

Vi har pratat om det förut, att försöka flytta den, och nu drog Nicco upp det igen. Hon skulle gräva upp den, fast… Det är Åke som suttit där på gräskanten och grejat. Det var det, han höll på med på bilderna jag la ut igår.


Rötterna är ju betydligt grövre än stammen, vilket åbäke…

Och ikväll, drar vi upp den så får den följa med på resan upp till stugan. Så får vi se om den överlever resan och omplanteringen.

Apropå växter, så fotade jag dom här, i förrgår.


Dom brukar väl vara vita, men ibland dyker dom upp i denna färgen. Varför?

Jag plockade då dessa och tänkte göra samma test man fick göra i skolan, fast då var det med en vit ros. Jag ställde ner dom i färgat vatten.

Och idag, tadaa…


Hade jag varit smart hade jag plockat dubbelt upp och ställt ner hälften i gul karamellfärg, då hade man haft midsommarbukett i Sveriges färger.
Vad pysslig man kan vara ibland 😅

Jag är absolut ingen Ernst Kirchsteiger fantast men har ju förstått att han gillas av många, och då menar jag MÅÅÅÅNGA. Själv såg jag en snutt där han la ut sten på parketten, och det var första och sista gången jag såg en snutt av honom.

Nå, så lägger dom ut denna text på Klotterplanket en grupp på fejjan igår, alltså, hahaa…

Upprop till alla män! När vi trodde hotbilden och faran var över så slår han till igen! I åratal har vi sett hur Ernst Kirchsteiger med sina bara händer byggt om kyrkor, kvarnar och utedass till pittoreska sommartorp. Han har syltat och saftat, stöpt tvål och saltat anka. Han har vandrat runt i prunkande grönska och med sin varma stämma råmat ur sig floskler samtidigt som han skördat sin örtagård ackompanjerad av humlesurr och sjungande cockerspanielvalpar. Plötsligt slocknade det bländvita leendet i rutan och allt började återgå till det normala.

Men nu har han alltså laddat om. Vad har man då gjort för att alla kvinnor ska smälta som guldnougat i en parkerad bil??

Man har placerat honom i Toscana!!

Från en italiensk bergsluttning kommer detta testosteronfyrverkeri slutligen sätta spiken i kistan för oss som försöker värma tevatten i micron och misslyckas. Här kommer Ernst vandra omkring på stigarna brunbränd i kvällssolen med ett marmorblock under armen och botanisera i allt som är solmoget.

Här ska vildsvin lufttorkas, ravioli ska trampas, tupp ska kokas, sardeller ska få ungar och getter ska masseras! Och trots halvfull på traktens rödvin lyckas han ändå på 20 minuter sno ihop en pergola av bös han hittat i handskfacket – sittandes! Nej han kan alltså inte finnas på riktigt. Han är framtagen av Disney-koncernen.

Men var på er vakt herrar! Tillsammans kan vi klara detta!

Idag firar Umeå 400 år, det firar vi med medtagen middag upp till Gammlia. Där är det stillastående träff ikväll, trevligt trevligt.

Ha en underbar dag, och, eller, njuuut av dom kommande 24 timmarna…

Sprängschema får annan betydelse i mitt huvud 🤯

Winstone har ju fått knata runt med tygskor då det varit smutsigt ute. Dom där tygpåsarna är inte billiga. Här ser ni ett 4 pack, som går lös på 399kr. Lite tyg och kardborreband. Klicka på bilderna för mer info.


Samma tyg men med rött under bandet, annan affär, Arken Zoo, där jag köpte ett 4 pack sist…199 kr.


Och detta är min nya favvoaffär, där Winstone fick sitt hundbad och där jag hittade ett 4 pack för 89 kr, det är absolut överkomligt, och vilken snygg färg, haha. Jag snackar Dogman på strömpilsplatsen.


Att det inte är favvo för Winstone, det fattar jag, han ser inte bara ut som en anka där han går, han kanske till och med känner sig som en 🦤 Ja jag vet, det fanns ingen anka, den där pippin får symbolisera Winstone och hans fågelliknande utseende. Klicka på bild för att se gångstilen.

 

Och så här ser dom ut efter en prommis där det regnat under natten. Vad glad jag är att det fastnade där istället för under magen.

Vi gick Tvärån åt andra hållet, och fotade lite, förstås.


Sally ringde på förmiddagen igår, Theresé hade nog sagt att jag planterat majs, och det hade även Sally gjort, på skolan. Där hade dom sagt att det var nödvändigt att det skulle stå, minst 3 plantor bredvid varandra, för att dom skulle klara sig. Hm… ja så kan det vara, beror kanske på vilken typ av majs man sätter.

Sally hade lite otur (kan vara för att vi släktar på varandra) och en av plantorna hade lagt rötterna på krukkanten och vandrat vidare in i majshimlen. Nåja, inget som inte mormor kan lösa. Jag har redan lagt några majskorn på brevlådan, så räddningen hänger nu på Postnord.

Hon skickade en bild på hur stora hennes majs hunnit bli. Skrattade då jag nu såg på bilden mer ingående, haha. Hon har skrivit en lapp R.I.P där plantan stått. Vi verkar även här, ha samma tänk, jag skrev ju texten innan jag tittade på bilden.


Medan vi pratade, skrev Annelie och undrade om jag var ledig. Jag frågade om jag kunde ringa efter lunch, vilket gick bra. Jisses, lunchen ja. Crepes stod det på menyn, men jag hade inte förberett nåt åt det hållet. Med rätt sen lunchklocka så fick det bli varmkorv istället. Med andra, maskerad eller kamouflerad crepes.


Jag engagerade mig lite mer till middagen, fast bara lite.

Hade nämligen sett ett TikTok där det gjordes majs i ugnen. Så enkelt, annorlunda och gott. Vi åt detta tillsammans med Tacofärs, sallad och tubes.

Majsen ska rinna av, krydda, smula över fetaost, in i ugnen 220 grader 20-30 minuter, pressa lime över, klart. Jag tänker strunta i lime nästa gång, men det är en smaksak. Det var ändå fräscht, men jag tycker att majs är god som den är så lime kan ta udden av det.

Åke grejar i garaget, det är absolut inte, bara ett, att sätta in en motor. När jag kikar in där och ser härvor av sladdar och annat så får ordet sprängschema, en annan betydelse i min skalle. Sätt in en dynamit, fjutta eld och spring, sen… sätt ihop det igen.
Björksta marknad idag och imorgon, jag är sugen, fast ändå inte. Mja, får se om jag ids. Ha en fin fredag, mina vänner och alla andra!

”Fråga Maria, hon vet”

Av , , 8 kommentarer 16

Nu vet jag vilken typ av bok jag ska skriva. Ja, det kan bli flera, men jag börjar nog med, ”Fråga Maria, hon vet”. Här kan ni få ett litet, litet axplock om hur det kan se ut.


Varför är himlen blå?

Varför ser himlen ut så där?


Varför låter den bilen så där?


Varför måste man gå i skolan?

Varför har den där så många brädor där? Vilka lååånga brädor det är, varför då?


Vaffor…vaffor…vaffor, då då?

Jo det ska jag tala om för dig, det är enbart, för att du ska ha nåt att fråga om.

Hahaa, ja jag skämtar, det blir nog ingen bok om det. Detta kom upp då vi satt i soffan och pratade och Nicco var här. Samtalet kom in på hur hon dom blivit uppfostrade, och vi funderade lite på hur, vi pratat om saker då, på den tiden. Om vi diskuterade eller förklarade, och så vidare.

Vi gled över på hur verbal hon varit, och det surrades konstant, såpass att min mamma trodde att jag hade besök då jag pratade med henne i telefon. Men det var i själva verket, Nicco som pratade och förde dialog med sina dockor eller kanske nån låtsasvän.

Ibland fick man lite sår i öronen, och kanske inte orkade, förklara eller svara mer ingående. Här undrade vi hur andra möjligtvis gör med sina barn. Mm, mamma, sa Nicco inte som du, som hade ett standardsvar. Och här kom den… -Jaaa, Nicco, det är bara för att du ska ha nåt att fråga om.

Skrattade igår kväll då jag och Åke pratade om nåt liknande, det var då jag kom på att jag skulle skriva denna bok. Fast, jag vet vart det kom ifrån, det där var något även jag, fick höra som barn. Nu skrattar jag ännu mer, uppenbarligen går vissa saker i arv, eller hur…

Åkte på Granngården igår, var där tio minuter efter öppning och tänkte att jag säkert, skulle vara ensam. Jo Tjena Parkeringen var snudd på, full. Nu ska jag testa att sätta sötmajs i pallkragen, why not? Jag vill ha det så enkelt som möjligt.

Och i den så kallade rabatten, där det mest kommer upp samma ogräs, ska jag strö ut lite blomster, och röra ner lite näring. Vi får se vad som blir, och om det blir.

Fångade ett tåg in action igår. Mja, den blev ändå cool, för att vara en bild jag bara tog på känn. Jo, för jag är inte så dum att jag fipplar då jag kör bil. Ställde in kameraläget innan jag lämnade jobbet, och sedan dutta jag bara tummen på mobilen där jag trodde att nåt skulle fastna. Och det gjorde det ju.


Ha en underbar söndag, allihop, själv gör jag helg imorgon, en 1 dags ledighet innan jobb på tisdag, igen.

Kan ju alltid ta bussen, eller gå..

Av , , Bli först att kommentera 14

Vid ett av alla samtal jag haft med Annelie, så berättade jag om då jag fick lära mig om ordet måste. Och att det faktiskt INTE, finns nåt man måste, utan man väljer att göra saker.

Det är, eller känns lättare, om man gör ett val istället för att känna sig pressad att göra saker. -Jamen du måste ju betala dina räkningar, säger nån, mjae… det måste jag väl inte, fast jag väljer att göra det eftersom jag gärna vill bo kvar i huset.

-Mjaha, men du måste i alla fall tanka din bil om du ska åka nånstans med den. Nä, inte det heller, men jag väljer ju att göra det, om jag nu nödigt vill köra den, annars kan jag väl gå, eller ta bussen.


Så här kan man fortsätta och ifrågasätta ALLT, men jag tror att tanken egentligen, är att man ska känna sig mindre pressad. Det är väl lite mer, layed back, om man styr sig själv till att välja att göra dessa saker.

Nå, så berättade jag att jag försökt drilla Nicco, till att tänka i liknande banor. Och hon var rätt motstridig. Så säger hon en morgon, då jag väcker henne och det är dags att göra sig i ordning till skolan. Njae…säger hon, jag måste ju ingenting så jag stannar hemma.

Öhh… nädu, sa hennes mamma, (= jag då) med samma hastighet som en blindbrems hugger dig i benet. -Du väljer att stiga upp och gå till skolan för att slippa en arg mamma. Hehee…

Och apropå detta så kom denna bild upp på fejjan som minne, förstås. Nicco hade skickat den till mig, den passar ju perfekt här.


Nu bär det strax iväg till Avion, jag har en arbetsrelaterad mission, där ute. Ska bara fixa Åkes middag till ikväll samt invänta rätt klockslag, tänker inte åka dit och hänga på nåt lås. Hoppas på en bra dag, för er alla!

Hej, Skit, Tack och Vi ses!

Av , , Bli först att kommentera 14

Då var den ”ledigheten” över. Tjopp tjopp, kan man ju lugnt säga. Theresé och Sally bilade hem igår. Dom käkade middag i bilen så deras resa tog bara, lite drygt 6 timmar.

Theresé tipsade om raggmunk i långpanna, för några dagar sedan så det testade jag att göra till middag. Gott, och kändes lite mer matigt än en vanlig pannkaka.Rev 6 potatisar, värmde ugnen till 250 grader med långpannan inne i ugnen. I med extrasaltat smör och sedan slängde jag dit potatisen som fick fräsa några sekunder. Smeten, bestående av 3 ägg, 6dl mjölk, 2dl vatten och 2½dl vetemjöl samt salt, hälldes över potatis rivet. Sen strödde jag över stekt fläsk.

Nån som hovrade likt en rovfågel över sina tilltänkta byten, var Winstone, då vi käkat klart. Vadå, lördag och extra gott hela dagen, nä killen, det var söndag, men ok, du fick lite raggmunksspill ändå. Lite lycka på en tallrik.

Halkade in på ett gammalt inlägg jag skrev då Nicco var drygt 11 år. Och här snackar vi om obrydd nånting. Lite som vanligt, i och för sig. Fotnot, på bilden är hon äldre än 11 år, just saying.


”Jag följde med Nicco till skolan och vi gick och pratade om att vara utbytesstudent. Jag frågade henne om hon skulle få välja ett land i hela världen, vart hon i så fall skulle åka.

Först sa hon nåt som jag inte kom ihåg och hon undrade vad kriterierna skulle vara för att få åka just dit. Jamen det handlar ju om att lära sig språket och kulturen, svarade jag. Jaha, men då skulle jag åka till Thailand, sa hon. Där skulle hon köpa en massa coola saker och ta fina bilder.

Jag upprepade vad jag nyss sagt och betonade, ”du ska lära dig kulturen och språket, har du tänkt bo där i flera år, och det är inte en shoppingresa du ska ut på. Att lära sig Thailändska är nog inte tvärgjort.”

Aha, sa hon, då väljer jag Japan. Och sedan kom värsta utlägget om hur bra det var där. Hon hade hört genom någon som varit där att det fanns dom som klädde ut sig till seriefiguren och gick runt på stan. Fotnot, ingen seriefigur på fotot men ändock 🤣

Jamen Hallå, sa jag, du ska väl inte åka dit för att bli en seriefigur heller. Då skrattade hon och sa att det kanske vore kul. Jaha, men språket då sa jag. Japanska är säkert inte så mycket lättare att lära sig än Thailändska.

Det oroade inte henne ett dugg. Jag kan redan Japanska, sa hon. Ehhh, ok? Ja, sa hon, jag kan säga Hej, Skit, Tack och Vi ses.”

Ha en fin måndag, allihop, själv är det jobb som gäller för mig.

Grundkurs i städer och öar och sånt

Av , , Bli först att kommentera 11

Theresé, Anders och Sally, har varit till Visby i sommar. Det blev prat om det på messenger igår, och hon skickade lite bilder:


Sen, mina vänner, så fick vi återigen, konstaterat att mina skills, vad gäller orter, städer, och länder, inte har blivit bättre, sen sist. Följande konversation, utspelades och jag printar den, rakt av. Den blå markerade texten är, som ni förstår, jag (vem annars 😀 ):


Hahaa…ja Maria, så där kan det gå om man inte är intresserad av hur landet ligger. Men till mitt försvar, jag har ALDRIG i hela mitt liv, tyckt att det varit av vikt, att kunna. Huvudsaken är väl att jag vet vart jag är, just nu, i alla fall.

Och jag lovar, jag kommer inte att ge mig ut på nån typ av orientering, det kan jag fetglömma. Fast det är ok, jag vet ju vad jag kan och vad jag är sämre på 😀


Dock undrar jag om andra, verkligen vet en del av det jag faktiskt kan. Är med i nåt som heter Linkdin. Där gick jag med för en herrans massa år sedan, och har aldrig använt mig av den. Så mina uppdateringar är få.

Det är en typ av samlingsplats för arbetssökande eller för företag att söka rätt på potentiella framtida arbetare i företaget.

Man har en profil, där man skriver in vart man arbetat, vad man har för utbildningar etc. Så jag undrar, egentligen, vad dom har för sökmotor, då det såg ut så här, för ett tag sedan:


Hahaa, jojo Vad som var, än mer spännande, i början på denna pandemi, så fick jag plötsligt en del besök på sidan. Man får mejl om att någon sökt på profilen. Och då var det landstinget, som var ute efter personal.

Tror väl tusan det, lätt panik, över vad som eventuellt komma skulle. Men steget är lite väl långt, i alla fall för mig. Från personlig assistent till sköterska och läkare.

Ska fixa nån efterrätt till i eftermiddag, tror det får bli äppelkladdkakan, men den här gången ska jag komma ihåg att låsa sidorna på formen, så jag slipper mista, halva kakan. Och jag tänker att jag börjar göra sånt jag kan, innan det blir alltför varmt härinne.

Ha en fin lördag, allihop!

Tjurskallar finns, lite här och där :)

Av , , Bli först att kommentera 14

Fixade gårdagens ärenden med bravur, jag kan dock inte skriva tjopp tjopp så var det gjort, allt tar tid, spelar ingen roll. Man ska från A till B till C och så vidare.

Tror jag var en av tre stycken kunder inne på Akademibokhandeln, rätt fin affär, finns mer än bara böcker, men jag strosade inte runt utan uträttade mitt ärende och åkte hem. Däremot vet jag nu vart jag ska gå, nästa gång jag är ute efter nån liten present 🙂

Satt och tittade lite småfilmer på FB och den här tjejen, hon kan nog gå långt, ni vet, den berömda tjurskallen:

Det är nästan, men bara nästan, jag skulle kunna gissa att jag var lite så där, som barn, jag med, hahaa… tjurig alltså, och kanske kanske, lite så, idag med, jag vet. Jag gillar att trycka på att jag har rätt, men jag vet också att jag kan ha fel…(skit också) men det behöver vi inte gå in på, här.

Men det klingar fortfarande i öronen, sen barnsben. Ja dom där Hällstenarna…eller Ja dom där Lundströmmarna, tjurig as hell, och där har man ju att släkta på både Hällsten och Lundström, en bra kombo 😀


Har fått veta att dom kottiga träden, tillhör Al släktet. Ulla gissade på klibbal eller gråal, och Rickard kommenterade att det var en al, i vilket fall, och kanske mer troligt med gråal.

Han själv, brukar koka lite av kottarna och lägga i akvariet, som prydnad. Men där skulle man vara noga att inte stoppa ner för mycket, då brukar vattnet mörkna.

Pratade med Nicco igår kväll och hon hade fått höra om vart det smutsiga stället på kroppen är, och nu skulle jag gissa. Men nej, det visste jag inte. Mjo, vissa delar av den glasögonbeklädda befolkningen, stoppar in skalmen i munnen medan dom funderar eller gör annat, sedan sätter dom på sig brillorna igen och vart hamnar då saliven…mm, bakom örat.

Så tafsa inte nån bakom örat, men framförallt, betänk att du nu är så duktig på att tvätta och sprita dina händer men vad hjälper det om du envisas med att stoppa saker i munnen som du inte sväljer ner. Ok, risken för att du skulle smitta den vägen, är kanske minimal, men den finns.

Nicco tyckte detta var extremt äckligt, men då kom jag ihåg skoltiden, hur många satt inte och gnagde på blyertspennorna. Som Nicco sa, den som hade kortaste pennan och mest tuggade, var coolast, hehe, eller kanske inte exakt så, men man kunde då ha trott det.

Hon sa att det mest typiska var att man glömt pennan, frågade fröken om man kunde få låna en och javisst, det gick bra, och pennan man fick, var så kort att man knappt kunde hålla i den, den var svårt sargad av tandbett och givetvis, ovässad. Det var tider, det 😀

Hoppas på lite värme i solen idag, så man kan vara ute ett tag. Ha det gott, allihop!

Maria Lundmark Hällsten