Etikett: sorgmantel

Vad gör dom, på riktigt 😲

Av , , 2 kommentarer 15

Vi har ett jäkla djurliv här ute på tomten. Igår tror jag att sorgmantlarna höll på invardera stället. Det var ett evigt flärpande i luften. Tassade på tå, fram mot en av dom, för att försöka få en bild av spektaklet.

Jo, här är en av dom, även om det nu inte alls, blev världens bästa foto.

Trots detta satt jag ute och åt lunch, plötsligt fick jag en lunchgäst. Hm… ja inte för att jag älskar getingar, men så länge dom håller sig från ansiktet, och kommer i väldigt små formationer på en till två stycken, så gör det ingenting.

Här skulle jag dock inte vilja vara med…vad gör dom, på riktigt 😲

 

Winstone fick äntligen den där duschen jag skulle gett honom förra helgen. Man passar ju på då han kan ligga ute och torka upp. Det tar sin lilla tid.

Efter middagen tog vi ut den lilla orangea…läs Camaron, och körde en sväng. Tog oss bort till Strömpilen där jag tyckte att vi kunde köpa oss en glass. Trodde i min enfald att hamburgerplacet skulle kunna ha mjukglass, men nopp.

Går in för att köpa en bägare där ute där dom har mat, fika och annat. Det gick inte heller bra, dom hade hunnit stänga. Så jag fick minsann gå in på Ica för att köpa en glass stackare. Fiskmåsarna slapp vi då i alla fall, där vi satt på träaltanen.

2 yngre killar stod och fiskade. Och då kom jag att tänka på en man, som bodde rätt över gården på stället där min brukare bodde tidigare. Han tog spöet på axeln och gick ner till älven för att fiska, några gånger i veckan. Och han kom sällan hem, lottlös.

Den mannen ar driftig, kanske i överkant då han även grävde upp jorden nedanför balkongen och vi stod med spänd förväntan och undrade vad som nu skulle bli. Det dröjde ett bra tag, innan vi blev varse…han hade sått potatis där. Haha…undrar just vad Bostaden tyckte om det.

Eller så struntade dom i det hela, eftersom det 2 år senare, blev dräneringsarbeten och annat, så allt grävdes upp.

Ser ut som om vi ska försöka njuta av denna dag, för imorgon, kan det bli blött. Det börjar dra ihop sig till jobb, rutiner och vardagslunk. På måndag börjar man igen. Men, som vanligt är det inget jag gruvar för. Efter 5 veckor längtar man lite efter mera struktur, ön vad man haft. Sen hjälper det ju till, att man älskar det man jobbar med 💖

Ha en fin fredag, allihop!

Den fick en ond, bråd död

Av , , 2 kommentarer 7

 

Träffade en bekant på Ålidhem centrum igår, det var Marja (VK bloggarn) som stod där och hejade, det tog någon sekund innan jag greppade vem det var, det hör inte till vanligheterna att jag stöter på någon jag känner däruppe, men ibland så 🙂
Efter arbetspasset bjöd mamma på kaffe, Emma (lillasyster) var också där. Det blev prat om djur av olika slag, Emma visade upp ett kort hon tagit på en fjäril, sorgmantel hette den sorten, ett stort schabrak som inte jag skulle vilja möta. Sorgmantelns vingspann är mellan 61 och 76 millimeter.
Bild lånad från google.se
Fjärilar diggar tydligen äpplen så det blir inget äppelträd här inte, nästan så jag funderade på att asfaltera rabatten också, så slipper man dom flärpande insekterna, men nä, så långt ska jag inte gå.
Sen kom vi in på hamstrar, jag har ju ägt två sådana, den första dog av ålderdom, den andra fick min lillebror, och då sa mamma (ordagrant): Då levd den int länge.
Nu ville hon väl inte antyda att Lars inte hade bra hand om djur, det ville sig väl bara inte, och det är väl ingen som vet helt säkert heller, hur gammal den där hamstern var.
Lars hade ju ett tag såna där vita råttor i en bur. Dom hade en förmåga (vart den nu kom ifrån???) att föröka sig och han annonserade då ut ett par stycken. En kille kom förbi för att kolla in djuren, Lars hade dom utsläppta på golvet, satt och vickade på stolen och NU, läser ni som är känsliga INTE mer, han råkade missa att en råtta tagit sig precis under stolsbenet då Lars släppte ner stolen igen, och ja…den råttan fick en ond bråd död, men förmodligen hann den inte tänka över sina misstag.
Lars tyckte givetvis att detta var fruktansvärt hemskt, och vem skulle inte ha tyckt det.
Jag fick en gång det eminenta uppdraget att mata dessa råttor. Mina föräldrar och Lars var väl uppe i Malå. Jag kommer in i hans rum och noterar att det ligger en stig av papper på hans svarta heltäckningsmatta (ja, på en svart matta är det svårt att undvika att se såna spår), jag ser inte bara stigen utan även att buren är tom, och luckan är öppen.
Då börjar Maria spårsöka efter golvet, stigen leder in bakom sängen, jag drar fram den och där är det byggt ihop ett litet tidningsbo, jag lyfter på papperet och se… där finns inte bara en råtta utan en hög med nyfödda ungar också…huvva, vad göra? Jag tog sopen och skyffeln, och med största försiktighet fipplade jag upp alla nyfödda och fick ner dom i buren igen, samt mamman.
Sedermera avvecklades denna lilla råttuppfödning och då gick han över till andra små saker… som larver till exempel, som han fick till att bli fjärilar. Tur att Maria inte bodde hemma då längre.
Önskar er alla en fin onsdag!