Etikett: tygbit

Jag är skuggad 👁

Av , , Bli först att kommentera 12

Det krävs lite logistik tänk, då man ska flytta in med en massa saker, fast till ett tillfälligt boende. Och där finns redan saker från 2 generationer tillbaka…samt lite mer. Nicco tömde klädkammaren däruppe, i onsdags.

Och gissa vad detta är..eller kanske rättare sagt, vad det var…

Jo, let me tell you, det är hennes gamla snuttefilt. Ojoj, välanvänd, nå så ruskig  🥶🤣

Felet vi gjorde var att hon fick ta hennes morbrors snuttefilt. Den var väldigt sparsamt använd. Gul och fin i färgen, inga nötningar.

Men så här i efterhand hade jag nog som förälder, valt en snutte med mera kraftfullt tyg. Hon hade kunnat bli av med den redan på förskolan, och inte äldre än 3 år…ish.

Jag hämtade henne men filten var borta. Så det blev eftersökning, gick från ena avdelningen till den andra. Frågade en ur personalen, om hon möjligtvis, sett skymten av en snuttefilt. Nä, sa hon tvärsäkert, men sedan undrade hon hur den såg ut.

Och medan jag pratade gick hon in i ett rum, och grävde i sopkorgen och drog fram tygbiten och frågade om det kunde vara denna där… haha, yepp, det var denna där. Ingen hade väl kunnat tro, att det var nåt annat än en trasig, gammal tygbit.

Jag hittade den här lilla mappen.

Och kolla vad som låg i, och notera min skugga, på bilden efter den 😂

Lite kul ändå, att pappersplanen har olika namn, samt att man tävlar i hur långt man kan komma med dom.

Den här bilden dök upp i flödet på Instagram igår.

Ja, nog har man blivit försiktigare med allt man gör. Lite roligt var det då i förrgår, då Åke skulle kolla om det var ström i det här batteriet.

Och det snabbtestade han genom att lägga tungan på polerna.

Nicco såg föga imponerad ut av förehavandet. Nå, det var väl kanske med blandade känslor, ett snabbt sätt att få veta fast… då han frågade om hon ville testa, så slog hon bakut. Jag spårade ännu mer och sa att det där kan vi ha som jul lek.

Jag tyckte då att vi har varsitt batteri och sen ska alla gissa vilket som funkar, och vilka som är tom. Och här kan man då mörka, genom att ha ett poker fejs. Men det blir ju lite jobbigt om man ska skicka det vidare, haha, nä, den leken skippas.

Tillbringade lite tid däruppe igår kväll. Bar ner bordet i källaren och bar upp deras köksstolar. Bar ner andra saker och filurade emellanåt. Vart ska jag lägga detta och vad ska jag slänga ut. Jaja, det hände då lite i alla fall, och det som är gjort behöver inte göras om.

Vi snodde mikrovågsugnen, kastade vår gamla och fick en nygammal till oss istället. Det är jag som köpt den, så sno och sno, vet jag inte. Men då Nicco sa att hon funderade på att bära bort den eftersom dom inte använder den, så gjorde jag slag i saken. Hade redan planerat att köpa en ny, billig mikro dit upp och ta ner den där. Lite dyrare var den, då jag köpte den, och även fast den har 9 år på nacken, så är den nästan i nyskick. Inte många som petat på den.

Min kusin Anna, skickade en bild på jag och henne då vi spelar pingis hos hennes mormor en sommar för längesen. Jag var tvungen att fnissa, jag visste nämligen inte vem…jag var. Känner inte igen mig själv, fast mjo, det var jag. Jisses Amalia 😲😂

Tänker väl fortsätta pula på lite idag. Dricka kaffe och må gott, ska jag också. Ha en fin fredag, allihop!

Är vi bäng i skallen, eller?

Av , , Bli först att kommentera 12

Ni kommer ihåg jeansen jag beställde som tyget gick sönder på, efter 2 dagar, dom som kostade 199:-? Dom skickade jag tillbaka igår, och det kostar företaget 140:-.

75588090_10157600195046585_2581092568267751424_o

Nu ska jag mejla dom kopian på frakten så jag får igen dom pengarna. Men jag kommer inte att kunna låta bli att fråga dom om det verkligen var värt det.

199:-, är värdet på jeansen, eller det var värdet innan alla hål, dagsvärdet borde vara 0:-, fast man kan ju ta rätt på nåt ben och sy en liten påse, kanske, men påsen lär man inte kunna bära saker i om man inte vill riskera att tappa grejerna efter vägen, i alla fall om man bär nåt tyngre i den.

Så jag tänker fråga hur dom egentligen tänker, jag vill inte ha dom där jeansen även om jag skulle ha fått dom. Och jag tillåter mig själv att gissa, att ingen annan, vill ha dom heller, så hur kan det bära sig att få igen skiten? Det går över mitt huvud!

Hittade det här då jag gick igenom gamla mejl, och det är en skylt som Theresé fotat, eller åtminstone hittat på nätet,och skickat till mig, way back, och den lägger jag ut, apropå saker som går en över huvudet 😀

imagesCA85FBDB
Fattar ni nåt?

Kanske ska bifoga bilden med kopian på frakten 😀

Åke stötte på grannen härom veckan, han som råkar ha sitt köksfönster mot vårat matrum och av den anledningen så har han noterat att det står nån i fönstret…våran Bengt. Och han sa att han tyckte att killen i fönstret såg mager ut.

75082263_10157600192401585_9104796502437396480_o

Jag sa till Åke att förmodligen tror han att vi är helt bäng i skallen, som har ett skelett ståendes där, men, sa jag, vad kul det hade varit om Åke hade svarat: ”Vilken kille, vi har ingen som står i nåt fönster? :O Sen skulle han ha visat upp en smått förskräckt min, och bara vänt på klacken och gått hem, hahah…

Ha en fin tisdag och tänk på att det kan vara halkigt på sina ställen!
Screenshot 2019-11-19 09.19.13 Screenshot 2019-11-19 09.19.31 Screenshot 2019-11-19 09.19.57 Screenshot 2019-11-19 09.20.11 Screenshot 2019-11-19 09.26.23

Fipplar du med nåt…gör så här

Av , , Bli först att kommentera 7

Jag satte fart med att påbörja fönsterputsningen igår. Jag brukar normalt leja bort sånt där, men hade bestämt mig för att göra höst putsningen själv, i år och leja in en till våren som får ta hela rasket, in, ut och mellan. Jag hatar verkligen att putsa fönster, och här är det svårt att ta utsidan då fönstren går utåt.

Nåja, jag tycker det roligaste är att man får städat på fönsterbädorna, man får röja bland blommorna och sätta upp nya gardiner. Så här blev köket:

Foto0542

Och tv rummet:

Foto0540

Här kostade jag på en tygbit jag hittade på Ohlssons och gjorde en kappa av det, matchar vår nya matta perfekt.

Då jag skulle åka på Ohlssons igår, hann jag bara köra ut på vägen och passera kyrkan så började oljudet igen, jag gjorde en sväng runt kvarteret och hämtade upp Åke, så han skulle få höra hur det lät. Han gjorde en snabb check men hittade ingenting så jag pep iväg och fick utså skriket fram och åter till Mariedal.

Jag gjorde en egen koll då jag gasade upp på E4:an, kom upp i 70 sedan lät jag gaspedalen vara till den tystnade, trodde att ljudet kanske skulle fortsätta så länge man lät bli bromsen, den tystande nämligen varje gång man bromsade, men samma sak här, under 20 strecket (20 miles/h) så blev det tyst.

När jag svänger in på Timotejvägen skrattar jag för mig själv och tänker att nä… det där med summer… det är nog inte meningen man ska få köra fortare än 30km/t med Buicken. Konstaterar för Åke att allt jag kan säga är just det, över 30 så sätter den igång.

Han hoppar upp ur stolen går till bilen, gör nåt där och säger att nu är det fixat… far ut och testkör. Han vill inte säga vad han gjort men jag provar och den är tyst…äntligen. Tillbaka på gården så krävs ju en förkaring och det får jag, den här knappen:

Foto0539

Speed alert, heter den, och om man vrider på den kan man ställa in den hastighet man tycker att man ska hålla sig på och överstiger man den så sätter larmet igång…så ja, kan man annat än skratta 🙂

Dessutom ska jag villigt erkänna att det var jag som var den skyldige, jag fipplade med den knappen då jag kom hem på tisdagskvällen, jag ville kolla om det fanns nån belysning till instrumentbrädan, och där var den alltså inte. Inte såg jag vad som stod där heller… i mörkret.

Jaja, nu fick man ju lära sig en till sak, om man fipplar med något, får du inget resultat, vrid eller ställ tillbaka grejen som den var från början så slipper man en massa onödigt felsökande 🙂 Och med den lilla lärdomen önskar jag er alla en trivsam söndag!