Även denna dag har varit tropisk. Vi fortsätter att hålla oss i skuggan och tar det lugnt. Idag blommade en av de nyköpta plantorna med en jättegullig blomma.
Jag blev så glad över att se den och hoppas att jag ska hitta igen namnlappen så jag vet vad det är för något.

Vårt vackra träd prunus något (flicknamn) blommar så otroligt, hela kvistarna är täckta av vita blommor. Ett helt underbart litet träd som först kommer med rosa knoppar och sedan fullkomligt exploderar med dessa fantastiska blommor. Som vanligt så kan bilden inte ge en rättvis bild av trädet. -Det är ju bara att redigera på datorn, sade min kloke granne, men se det är inte så bara. Jag kan inte.

Man kan i alla fall se trädet högst upp på bilden och längst ned en fin rhododendron.

Underbara värme. Igår var det snudd på tropiskt här. Vi har inte gjort speciellt mycket för man orkar helt enkelt inte. Jag längtar till dess att man kan börja bada i sjön, än är det lite för kallt. Igår började barnbarnen sina sommarlov och det känns så tråkigt att inte kunna vara med  på någon av avslutningarna. Jag saknar dem.

I fjol köpte jag fem rosor från Roskraft, Österlen – Thor, Valdemar, Félicite et Perpétue, Martin Frobischer och King of the Scots. Jag har ingen erfarenhet av någon av dem så det är jättespännande att se vad som kommer att ske. Fyra av dem har skjutit ordentlig fart medan Valdemar har sett väldigt eländig ut. Men nu kan jag skymta ett litet grönt blad så han kommer nog också. Min tanke när jag beställde dem i fjol var att Valdemar och Thor skulle växa sig ordentligt höga och bilda en portal, kanske med lite hjälp av Félicite et Perpétu. Optimistiskt tänkt kanske, men man måste ju få drömma. Övriga rosor växer så det knakar. Delvis beroende på att de fick ny jord förra sommaren men även beroende på att Livskamraten tömt dunkarna med utdestillerad urin i slänten i vintras. Ingen fara, vi har ju vår masktoa och där filtreras urinen så den kommer ut steriliserad och färdig att användas som gödning. Växterna verkar må väldigt gott av den näringen.

Sparrisen blommar och sockerärtorna börjar sticka upp, jordgubbar och smultron blommar. Allt verkar OK. Njut av sommaren och sköt om er.

I morse städade jag husbilen. Dammsög och torkade överallt. Satte upp dekorplast på ytterligare en lucka och önskade verkligen att jag hade mer plast. Det blir till att ta sig en tur till Bauhaus snart så jag kan göra färdig alla luckor. Det blir en väldig skillnad när det lyser vitt mot allt trä och alla stoppade, rutiga ytor. Hur i fridens namn ska man bära sig åt för att ta bort allt tyg. Det sitter ju överallt, bredvid fönster, bredvid dörren, överallt.

Sedan tog jag Livskamraten med mig och gick ner i källaren. Han satte upp dörrfoder och kopplade min lilla arbetsbänk till vattnet, känns bra. Nu är det ”bara” bastulavarna kvar, sedan är bastun helt färdig. Jag försökte peppa honom att åtminstone börja bygga lavarna, men icke. Själv gjorde jag en hylla med 3 hyllplan för skruvar och andra småsaker. Allt för att tömma det utrymme där hans långa arbetsbänk ska bli. Nu ska det ju bli fint väder så nu får källaren vara. Men det känns så skönt med allt som blivit gjort!

Ute har det börjat blomma

Nu är det bara att vara ute och njuta. Sköt om er.

Hur fungerar det egentligen med politiker och tjänstemän anställda i statliga myndigheter? Anställs de av ledningen för myndigheten baserat på deras kompetens? Eller anställs de av politiker baserat på att de agerar som politikerna vill?

Jag hoppas verkligen att det är kompetensen och kunskapen om sitt speciella område som fäller avgörandet om vad som ska göras inom just det området. Faktum är att jag utgår från det och hoppas att någon sätter munkavle på Åkesson och andra politiker som nu, efter flera månader med  Corona, låter som att de vet minsann vad som skulle gjorts. Det är alltid lätt att vara efterklok.

Nu är vi ensamma här igen. Besökarna har åkt och stillheten sänker sig över SpanskaVillan. Men idag fyllde en god vän 73 år så vi köpte en planta allåkerbär och promenerade över med. Kaffe och tårta blev det, serverat med erforderlig distans.

Regnet och rusket som varit gjorde att jag kom på idén att väva en liten trasmatta till ett tittskåp. Ingen barnvävstol har jag längre så jag kom på den smarta idén att trä varpen på wellpapp. Det gick jättebra och mattan blev fin. Det var ju bara ett fel, den blev tjock och stel eftersom jag inte kunde ta bort wellpappen. Nu har jag slagit i spikar i en brädbit och ska väva en ny matta. Hoppas den blir bättre.
Jag ska väva samma mönster för jag tycker att det passar bra i ett arbetsrum.

Så kan man roa sig i dessa tider av distans och social ensamhet. Vad gör ni för något?

Idag är det alltså Nationaldagen. För mig känns det inte som en fira-dag. Det är väl för att vi inte brukat fira den, inte som Norge firar sin dag. Jag är stolt över att vara svensk helt enkelt därför att jag är född och uppvuxen här. Det är här jag byggt mitt liv och det trivs jag med. Men långtifrån allt är bra, det kan man konstatera.

Jag upplever att skolan har blivit sämre. Eleverna upplever sig som stressade och mår psykiskt dåligt. Lärarna upplever sig som stressade och mår i många fall psykiskt dåligt. Hur har det kunnat bli så här?
Till stor del finns nog boven att hitta i det allmänna samhällsklimatet. Det är där stressen finns, att alltid vara uppkopplad, att det finns så mycket störningsmoment runtomkring. I mina ögon var det inte fel att det skulle vara tyst-i-klassen, att det fanns grupprum för den som behövde extra stöd eller att klasskamraterna behövde ”befrias” från någon/några som störde. De diskussioner som förs / förts om att använda mössa inne, att använda mobiltelefonen är för mig en gåta. Ingen behöver ha mössa inomhus, mobilen ska vara avstängd under lektionstid. Punkt, slut.

Jag vet att jag marginaliserar problemen men ibland känns det som att vanligt sunt förnuft försvunnit i vårt land.

Åldringsvården är ett annat område där det verkar som att mycket går att förbättra. De upplevelser jag själv haft / har av äldreomsorgen har varit positiva men jag förstår att så inte är fallet överallt. Respekten för gamla människor kan förbättras. Vinstintressen borde inte få finnas.

Japp, så är det. Ibland känner man för att bara skriva rakt på sak. Inga gråa nyanser, svart eller vitt.

För övrigt regnar det denna Nationaldag. Jag har tillbringat förmiddagen i dagbädden med en av helgens gäster och vi har inte hållit någon distans till varandra.
Sköt om er! Det gör vi.

Det blev en konstig dag igår. Livskamraten mådde inte bra, ramlade och var yr i huvudet. Han har haft några sådana attacker tidigare men nu är det nog ett år sedan det hände. Det brukar komma från nacken och det är fullt möjligt att det var den som spökade även denna gång. Lite otäckt kändes det i alla fall. Han var lite vimsig och trodde att han hade sovit bort en hel dag efter att han somnat på soffan en timme. Det blev en tidig kväll för honom men jag vågade inte gå och lägga mig utan höll mig vaken för att kunna lyssna på hans andning och hålla koll på hur han mådde. Inte roligt alls.

Idag mår han bra och stökar på som vanligt. Det blåser lite svalt uppe vid vägen men kommer man ner till vår tomt så är det stekhett! Jag har städat gäststugan för vi får gäster till helgen, hurra! Jag har köpt ny vattenkokare dit ner så att de kan ta sig morgonfika och rå sig själv en stund på morgonen. Det är alltid skönt att ha möjlighet till lite egen tid när man bor hos andra, inte minst nu när distans är viktigt.

Så nu är det bara att se till att dricka ordentligt under dagen och sköta om sig, placera ut lite mer krukor här och där och, inte minst, vattna alla växter. Tur att man har tillgång till en hel sjö.

Det börjar komma oftare och oftare nu, längtan efter mina familjemedlemmar. Jag vill träffa mina barn och barnbarn, snart. Men de är rädda för att smitta mig och det är förstås helt riktigt. Det är bara att bita ihop.

Idag har jag oljat en avsats av trallen i slänten, jag lurar mig själv genom att ta en liten bit i taget, då känns det inte så mycket Sedan lade jag mig i loungesoffan och somnade faktiskt. Det var så skönt och jag sov så gott även om soffan är lite väl kort.
Men det var så skönt, bara fågelsången hördes, lagom med skugga, jag gillar vårt lilla hörn vid entrén. Sedan kom Livskamraten och väckte mig så vi tog en kopp kaffe och fortsatte att stöka lite. Jag har fortfarande några blommor som måste planteras om i större krukor så det blev eftermiddagens arbete. Så började molnen samlas och jag skyndade mig att lyfta ut alla blommor för att de skulle få njuta av sommarregnet. Precis lagom med vatten blev det, bra för växterna, bra för att det binder dammet på vår lilla väg. Det kändes faktiskt skönt att få äta middag i uterummet med regnet viskande mot taket.

För övrigt så hände faktiskt ingenting, absolut ingenting. Nu måste jag göra något så jag har bestämt att jag ska åka in till biblioteket imorgon. Då kan man i alla fall få prata med några andra än Livskamraten. Jag är så sällskapssjuk så jag följde med en av grannarna ut med hunden idag, bara för att få prata. Jag som inte alls är någon speciellt social person. Man lär sig alltid något nytt om sig själv.

Idag har värmen varit väldigt tryckande. Vi som har trappor åt alla håll på tomten har verkligen kämpat oss upp och ner. Längst ner mot sjön för att koppla in utepumpen så jag kan vattna blommorna i slänten. Sedan har jag släpat jordsäckar nerför slänten från parkeringen, genom uterummet och nedför de 20 trappstegen på nästa slänt. Det har verkligen varit jobbigt i denna värme. Men nu har jag fyllt på  lite jord i mina blomlådor och dessutom slängt ut lite frön: sockerärtor, rädisor, blåklint och ringblommor. I fjol satte jag tre sparrisplantor från Österlen Sparris och nu har de kommit upp med varsin mager stängel som ska få gå i blom. Jag vill inte röra om i jorden hos dem så därför har jag slängt ut lite frön bara för att det ska vara något i den stora lådan. Där har en persiljeplanta övervintrat också så det var en trevlig överraskning.

Det är ungefär vad jag orkat göra idag. Nu har vi korsdrag genom huset, solen strålar fortfarande, sjön ligger spegelblank och livet är rätt härligt faktiskt. I morgon ska jag städa ut husbilen så kanske vi kan fara en liten vända bara för att få komma hemifrån.

Det mesta känns bra förutom Coronaviruset och allt som sker i USA. Jag känner en rädsla för vad som kan komma hända där. Det är ju inte så att de har en balanserad och klok människa som leder landet.