Polisanmälningar om misstänkta bidragsbrott från kommuner men även myndigheter som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten leder sällan till att någon lagförs.

Olika nyhetsmedier rapporterar om det utbredda fusket med statsbidrag, som innebär att staten varje år förlorar 14 – 30 miljarder. Varje svensk förlorar därigenom 1 500 – 3 000 kr varje år. Att kalla detta ’bidragsfusk’ är missvisande. Eftersom det handlar om så många miljarder varje år, bör det istället kallas ’bidragsbedrägeri’.

Jämfört med 2022 ökade bedrägeri- och bidragsbrotten 2023 med närmare 20%. Dessvärre klarar inte Polisen av att hantera dessa omfattande brott. 2023 polisanmäldes över 12 000 misstänkta ’bidragsbrott’, men majoriteten leder inte till någon åtgärd utan läggs ner enl TT. Av de 129 fall som Pensionsmyndigheten ifjol anmälde, ledde bara ynka 2 fall till åtal. Stefan Lundberg på polisens nationella bedrägericentrum säger att det saknas resurser att utreda alla anmälningar. Han säger också att fokus ska ligga på att förhindra felaktiga utbetalningar och där lägger polisen ner stora resurser i samverkan med utbetalande aktörer.

I DN 18/3: ”Rekord i bidragsfusk bland utlandssvenskar. Fuskande svenskar utomlands plockar hem barnbidrag, föräldrapenning och bostadsbidrag för enorma summor.”

F d Hollywoodfrun Gunilla Persson var t ex skyldig svenska staten en stor summa pengar för att hon fortsatt ta emot flera olika bidrag från Försäkringskassan, trots att hon flyttat från Sverige till USA. När hon var med i Melodifestivalen, slog Kronofogden till och beslagtog väskor, smycken m m från hennes hotellrum. Persson blev mäkta upprörd men gick enl uppgift senare med på att betala sin skuld till Sverige.

Ett flagrant exempel på ’birdagsbedrägeri’ (ett resultat av svensk ’tillit’, ’naivitet’ el ’resursbrist’?) är Najah al-Shammari, Iraks försvarsminister 2019 – 2020 och misstänkt för flera grova bidragsbrott i Sverige. Han kom till Sverige 2009, ansökte då om permanent uppehållstillstånd och beviljades det 2011. När det avslöjades att han också hade medborgarskap i Sverige, vaknade myndigheterna och började utreda honom för grovt bidragsbrott. Trots att han var bosatt i Irak och avlönades av irakiska staten, tog han ut bidrag från Sverige, då han sjukskrivit sig här under flera år. Sedan 2019 har han därför varit efterlyst, anhållen i sin utevaro i nästan 1½ år, misstänkt för flera år av grova bidragsbrott i Sverige. För några veckor sedan anlände han till Arlanda. Där greps han av polisen. Hur många fler sådana bidragsbedragare har vi missat?

”Som folkbokförd medborgare ska man själv anmäla till Skatteverket och folkbokföringen om man flyttar utomlands samt till Försäkringskassan om man har förmåner och bidrag därifrån. Gör man inte det blir det svårt för myndigheten att ha full koll”, säger Thomas Falk på Försäkringskassan. (TT 18/3)

Dessa bedrägerier har förekommit i åratal. En asylsökande man från Marocko greps t ex 2019 för rån och misshandel på Centralen i Malmö. Det visade sig att han hade utvisningsbeslut, fått sin ålder uppskriven med 7 år och hade 8 olika identiteter, som han använde i kontakt med myndigheter. Det har i många år varit känt att nästan hälften av alla asylsökande har flera identiteter, något som också irakiske försvarsministerns bedrägeri visar.

”Skatteverket har t ex sett att 30-50% av de asylsökande registrerat olika personuppgifter hos olika myndigheter. Terroristen Akilov, som uppehöll sig illegalt i Sverige, visade sig ha använt mer än en identitet. Nu avslöjas att Iraks försvarsminister och hans familj lyfter stora bidrag från svenska välfärden, också det genom dubbla identiteter.

Skatteverket har varnat för att dubbla eller multipla falska identiteter utnyttjas för omfattande bidragsbrott och grov kriminell verksamhet.

Ansvariga för kontrollverksamheten vid Skatteverket har konstaterat att frågan om flera falska identiteter inte prioriteras, eftersom det inte anses som grov brottslighet av varken myndigheter eller politiker.” (SvD 7/4-16).

Patrik Engellau, Det Goda Samhället, skrev 19/2-20 följande krönika:

”För tolv år sedan presenterades den statliga utredningen SOU 2008:74 Rätt och riktigt av Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Delegation bedömde att uppemot fem procent – 20 miljarder kronor hade utbetalats felaktigt.

I december förra året kom en ny statlig utredning i samma ärende med sitt slutbetänkande. Den här gången hette betänkandet SOU 2019:59 Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen och delegationen Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

Fortfarande ligger de felaktiga utbetalningarna runt fem procent i intervallet 11 till 27 miljarder kronor med 18 miljarder som bästa tips. Utredningen kommer med 118 sidor förslag, till exempel att samordning mellan myndigheterna organiseras bättre, att ett råd inrättas för att statens ska få en helhetssyn på problemet, att omfattningen och orsakerna till felaktigheterna följs upp, att AI utnyttjas, att regelverk säkras och ”ett särskilt stödmaterial tas fram”, att åtgärder vidtas för att ”tillförsäkra att felaktigt erhållen ersättning inte ger pensionsrätt”.

”När ingenting verkar ha hänt på tolv år och staten måste utreda samma sak ytterligare en gång och – på drygt 1 700 sidor utredning! – kommer fram till ungefär samma sak misstänker jag att den inte vill göra något åt problemet. Eller rättare sagt att den tycker att det är jobbigare att göra något åt problemet än att leva med det. Observera att det faktiskt vore jobbigt för staten att uppfylla den senare utredningens 118-sidiga åtgärdslista – som antagligen är meningslös men det kan ju inte staten veta – medan det inte är något jobb alls för staten att skicka en räkning på 18 miljarder kronor till skattebetalarna.         Engellau”

SvD 5/4: SKR: Kommuner slutar polisanmäla om bidragsbrott

”Polisanmälningar om misstänkta bidragsbrott från kommuner men även myndigheter som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten leder sällan till att någon lagförs.” 

-Det är inte så konstigt då det är ytterst få av de här bidragsbrotten som anmäls som utreds av polisen. Utan utredning, inga åtal. Utan åtal, ingen lagföring, säger Christina Kiernan, samordnare för välfärdsbrott på SKR.

Hur kan dessa årliga och omfattande miljardbedrägerier tillåtas fortgå år efter år?