Allsköns funderingar om politik

Ättestupa 2.0

Av , , 46 kommentarer 44

Den 16/1 nämner FHM, Folkhälsomyndigheten, för första gången det nya viruset i ett pressmeddelande, där statsepidemiolog Anders Tegnell säger att det inte är fastslaget att viruset kan sprida sig från människa till människa. Sedan följer en snabb och katastrofal utveckling.

Den 21/1 sätts 11 miljoner invånare i staden Wuhan i karantän av kinesiska myndigheter och den 31/1 utlyser WHO internationellt hälsonödläge p g a coronaviruset. Samma dag konstateras första fallet av coronaviruset i Sverige hos en kvinna som kommer direkt från Wuhan till Sverige. Denna dag konstateras också Italiens första fall av viruset hos två kinesiska turister som testat positivt. Alla flyg till Kina stoppas och Italien utlyser nationellt nödläge.

Den 1/2 säger Tegnell i intervju i AB:

-Min känsla är att det här kommer att ligga nära en vanlig influensa i farlighet och varaktighet.

Känslan är knappast rätt att förlita sig på för en expert.

Den 6/2 säger Johan Carlsson, GD för FHM, till SvD:

-Coronaviruset kommer inte att spridas i svenska samhället under nuvarande omständigheter. Vi kan få enstaka fall och enstaka sekundärfall inom familjer, det går inte att undvika.

-Får vi mot förmodan stor spridning skulle det undergräva trovärdigheten för myndigheten. Men där är vi inte. Vi gör i dag en kvalificerad bedömning. Skulle vi ha fel får vi ta det då. Men i dagsläget har vi rätt policy.

FHM:s trovärdighet idag kan diskuteras.

På nättidningen Nyheter idag hittar ni en utmärkt och informativ beskrivning och tidslinje för hur coronaviruset snabbt spreds i Sverige och världen och de förödande konsekvenserna av detta:

https://nyheteridag.se/tidslinje-sa-spreds-corona-i-sverige-prestige-ar-en-av-vara-dodliga-synder/

Enl statistik 22/4 från Region Stockholm har coronasmittan hittills invaderat 76 av 101 äldreboenden och drabbat dem som man skulle skydda mest. Hur är det möjligt? Vem har ansvar för detta? Vem tar ansvar för detta? Hur lyckades viruset tränga in på så många äldreboenden, där de svaga och sköra, som behövde skyddas bäst, drabbades värst? Jag har ännu inte hört en enda ”ansvarig” ta på sig ansvar för detta.

Ingen kan idag ge ett entydigt svar på detta. En teori är att personal, som smittats men inte insjuknat, kan ha fört in viruset och smittat vårdtagarna. Eftersom det ständigt fattas personal på dessa boenden och inom hemtjänsten, anställs många timvikarier utan utbildning och med mycket kort varsel. De har timlön och får därför ingen sjuklön, om de blir sjuka och stannar hemma. Dessa timvikarier kommer inte sällan från trångbodda, invandrartäta områden, där det visat sig att virussmittan slagit till hårdare än på andra ställen.

En annan orsak kan vara bristen på skyddsutrustning. Äldreomsorgens personal har på senare tid gång på gång larmat i media vittnat om hur de tvingas jobba utan tillräcklig skyddsutrustning, handsprit och tester trots att de är i ständig närkontakt med sina vårdtagare. Det är inte bara skämmigt utan ”fullständigt oacceptabelt”. Det saknas också ersättare om någon i personalen skulle blir sjuk. Flera vittnesmål har också kommit om chefer i kommuner som vägrat att skaffa både rätt skyddsutrustning och handsprit. Ansvariga politiker och tjänstemän är väl medvetna om denna personalkategoris dåliga arbetsvillkor, usla löner och pressande arbetsscheman. De som vårdar de gamla och sköra människor som byggt upp vårt samhälle förtjänar mycket bättre villkor än så.

Arbetsmiljöverket publicerade 2019 en rapport som visade att 90% av arbetsplatserna inom äldreomsorgen fått anmärkningar. I en vass krönika i DN (24/4) skriver Janne Josefsson bl a:

”Under senare år har regeringen snarare medvetet skapat ett låglöneproletariat inom hemtjänst och äldrevård med arbetsvillkor som bara är snäppet bättre än svartjobbarna i det illegala skuggsamhället.

Nu skördar situationen inom äldrevården i Sverige liv. De ansvariga kan inte säga att de inte visste. Larm efter larm har slagits genom åren.” 

Tomas Baudin, förbundsordf i Kommunal skrev 26 mars i en debattartikel i AB bl a följande:

”De yrkesskickliga medlemmarna i Kommunal ska inte behöva hamna i situationer där de riskerar bli smittade – och eventuellt smitta äldre.

Det är oacceptabelt att skyddsutrustning saknas. Även i hemtjänsten ska det finnas handtvätt, handsprit och skyddsutrustning när det behövs. De ska inte ha privata kläder, utan arbetskläder som tvättas i arbetsgivarens lokaler. Det är oerhört provocerande att det fortfarande finns arbetsgivare som inte tar sitt ansvar för arbetskläderna inom hemtjänsten fullt ut.

Det är mycket oroande att Kommunal nu nås av rapporter från våra skyddsombud om att det saknas skyddsmaterial. De ansvariga, arbetsgivare och staten genom Socialstyrelsen, måste göra sitt yttersta att se till att medlemmar i Kommunal kan skydda sig själva och omsorgstagarna. Utan skyddsutrustning inget arbete.

Underbemanningen är en enorm utmaning, men jag vill understryka hur allvarligt det är att uppmana personal som visar symptom att arbeta, speciellt med sköra äldre.”

För en tid sedan utfärdade Socialstyrelsen riktlinjer för hur coronasmittade personer ska prioriteras, när intensivvårdsplatserna inte räcker till. De svaga och sköra, som ska skyddas mest, kommer inte att prioriteras. De ska istället endast ges palliativ vård på sina boenden. Hur rimmar det med den s k värdegrunden och ”allas lika värde” eller med EU:s grundläggande rättigheter, som innehåller ett allmänt förbud mot diskriminering och att äldre inte får diskrimineras utan ska behandlas värdigt? Europadomstolen för mänskliga rättigheter har tolkat in rätten till hälsa i rätten till liv i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR). Detta är svensk lag sedan Sveriges EU-medlemskap.

Rätten till liv kräver en sjukvård utformad så att ”patienternas liv är skyddade” med adekvat utrustning. Sjukvården får heller inte vara underfinansierad eller utformad så att en viss grupp ges sämre tillgång till den. Jag förväntar mig att ansvarsutkrävande sker på många nivåer i Sverige, eftersom det saknats beredskapslager av medicin och skyddsutrustning och för att sårbara grupper riskerar att prioriteras bort då medicin, syrgas och respiratorer saknas.

Först den 1 april förbjöd regeringen anhöriga att besöka sina nära på äldreboenden. Sedan dess har vi fått många tragiska vittnesmål på hur många av de intagna coronasmittats på sina boenden och isolerats på sina rum trots allvarliga andningssvårigheter. Då personal utan skyddsutrustning inte kunnat gå in p g a smittorisken, har många av de sjuka inte ens fått dropp. I kvalfylld ensamhet och förtvivlan har de legat och kippat efter andan tills de dött utan någon anhörig eller vårdare vid sin sida. P g a smittorisken har deras döda kroppar sedan lagts in i svarta plastsäckar för att sedan begravas utan anhöriga.

Är detta ett slut ”de ansvariga” anser att gamla människor förtjänar? Människor som jobbat i hela sina liv och gjort rätt för sig tvingades dö i förtid på detta ovärdiga och inhumana sätt för att ”de ansvariga” inte agerade snabbt nog. Hur har vi kunnat tillåta ett så inhumant samhälle och styre att växa fram?

46 kommentarer

’Kompetensregnet’ 2015

Av , , 44 kommentarer 47

Vi är många som oroat oss över integrationshaveriet och att utrikes födda har så svårt att bli självförsörjande. Många är vi också som alltför väl kommer ihåg hur Sverige fullständigt tappade kontrollen över det stora antalet ”flyktingar” som anlände 2015. Dåvarande arbetsmarknadsminister, Ylva Johansson (S), med ansvar för arbetsmarknad och integration, uttalade sig lyriskt om vilket enormt ’kompetensregn’ dessa människor från MENA-länder skulle innebära för Sverige. Johanssons partikamrat, LO-bossen K-P Thorwaldsson, var inte mindre lyrisk. I en intervju med Nyhetsbyrån Direkt (dec 2015) sa han bl a:

-Om Sverige lyckas med integrationen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden kan Sverige om tre–fyra år ha en superekonomi med 4–5 procents tillväxt. Om vi lyckas kan vi bli rikast i Europa.

-Det är en enorm investering. Men redan 2020 kan de flesta av dessa 170 000 ha arbete.

Sverige misslyckades som bekant kapitalt med integrationen och superekonomin uteblev. Det kompetensregn som skulle berika välfärden riskerar nog snarare att utarma den. Man måste antagligen vara politiker för att göra sådana kvalificerade felbedömningar.

2018 publicerades ESO-rapporten Lönar sig arbete 2.0? Arbetsmarknad Integration Migration, författad av Eva Löfbom, nationalekonom. Rapporten fokuserade på de nyanlända flyktingarna, en av de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och på vad de tjänar på att gå från olika ersättningssystem och bidrag till arbete:

”Flyktinggruppen är generellt yngre och många har mycket låg utbildningsnivå. Därför är den förväntade lönen oftast låg, vilket bidrar till ett litet ekonomiskt utbyte av arbete. Etableringen på arbetsmarknaden tar tid och få kvalificerar sig till inkomstrelaterade ersättningar. För mottagare av försörjningsstöd blir det ekonomiska utbytet av arbete litet, men med etableringsersättning som alternativ försörjningsform ökar det ekonomiska utbytet av arbete för många nyanlända.”

Utrikes födda utgör idag nästan 20% av befolkningen och tilltron till den svenska migrationspolitiken är låg. Enligt en Sifo-undersökning (nov 2019) ser verklighetens folk ett växande utanförskap och ett politiskt innanförskap som inte vet hur de ska hantera problemen.

I veckan publicerade forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum rapporten När blir utrikes födda självförsörjande? (mätperiod 1990 – 2016). Forskarna bakom rapporten, Johan P Larsson och Johan Eklund, konstaterar bl a att det ekonomiska utanförskapet bland utrikes födda är större än tidigare siffror visat. För att beskriva läget använder forskarna sig av självförsörjningsgrad, ett mer rättvisande mått än sysselsättningsgrad. Politiker och myndighetschefer talar oftare om sysselsättning än självförsörjning. Enl Eklund och Larsson är sysselsättning missvisande, då det täcker in såväl subventionerade anställningar som arbete ”en enda timme under november månad för att räknas som sysselsatt under hela året”. De konstaterar att:

-En majoritet av utrikes födda i arbetsför ålder har under perioden 1990 till 2016 inte uppnått självförsörjning.

Med en årlig inkomst på 186 000 kr el ca 12 600 kr netto/mån (2019) som utgångspunkt, kunde bara 38% i gruppen fr Afrika och 36% i gruppen fr Mellanöstern försörja sig. Alarmerande! Det visar hur svårt dessa grupper har att försörja sig och det skrämmande ekonomiska utanförskap som blir följden av det. Mot bakgrund av det stora antalet jobb som nu försvunnit på p g a coronaviruset, lär det bli ännu svårare för dessa grupper att försörja sig t ex inom servicenäringarna.

Forskarna konstaterar vidare att det sedan 1970-talet skett en stadig försämring av utrikesföddas integration på arbetsmarknaden och att deras andel av befolkningen ökat rätt mycket. Sverige har beviljat 2 miljoner uppehållstillstånd sedan millennieskiftet, de flesta permanenta. Särskilt mycket har antalet ökat fr länder och kulturer med litet el inget gemensamt med Sverige.

När kommunernas (och statens) skatteintäkter nu minskar dramatiskt samtidigt som socialbidragen skjuter i höjden, kommer inte minst integrationsproblemen att förvärras. Trots det fortsätter Sverige att ta in fler asylsökande än våra nordiska grannländer tillsammans tar in. Vi ”som sett det komma” har ’brunsmetats’ och de ansvariga har helt enkelt vägrat att diskutera frågan. Nu har de i vanlig ordning grävt ner migrationspolitiken i en parlamentarisk kommitté, som öppnar upp för fortsatt liberalisering. De borde istället för första gången, och nu med facit i handen, ha gjort en ordentlig konsekvensanalys av sin invandringspolitik. Dessutom borde de partier som vill ta emot fler invandrare presentera långsiktigt hållbara lösningar på hur de ska komma i jobb, inte bara gömma problemen bakom pladder om sysselsättning.

Rapporten konstaterar att det tar 12 – 13 år för utrikes födda att bli självförsörjande i Sverige. Hur ska politikerfrälset ändra på detta nu, när coronapandemin sveper fram som en tornado och tiotusentals personer i veckan varslas om uppsägning? Trots sitt vallöfte om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 lyckades såssarna inte fixa detta ens under rådande högkonjunktur. Nu ligger Sverige istället på 22:dra plats bland 28 EU-länder. Att AF nu bedömer att arbetslösheten ska landa på ca 10% är en politisk illusion, som sannolikt övergår i chock, när sluträkningen för coroapandemin presenteras.

Jag avslutar med en passage skriven av Patrik Engellau, Det Goda Samhället (18/4-20). Det är en utmärkt sammanfattning av de tankar som en växande andel av verklighetens folk numera har:

-/…/ Hur kan någon svensk ens komma på tanken att realisera ut och till och med få betala för att bli av med den välfärd som generationer landsmän mödosamt har byggt upp genom att låta människor från världens mest dysfunktionella länder välla in och få välfärdsstatens skattefinansierade rättigheter och bekvämligheter till skänks?

Migranterna är oftast människor som inte har sina id-handlingar i ordning, det gäller i alla fall för nio av tio asylsökande. Vi vet inte vilka de är. De kommer från länder som är våldsamma, sönderslitna, fattiga, klanbaserade med kultur och religion som ligger så långt ifrån våra egna värderingar som man kan komma. På denna grund lyckas PK-isterna med konststycket att intala sig själva att ett sådant inflöde är berikande för oss alla, och de ger sig själva rätt att uppmuntra eller tolerera angrepp på dem som säger emot. De påstår att migrationen främst rör sig om flyktingar, om människor som flyr för sina liv. Men de senaste 20 åren har bara en fjärdedel av alla asylsökande beviljats uppehållstillstånd med flyktingstatus enligt FN:s Genèvekonvention. De utgör cirka 100 000 av drygt 400 000 asylsökande som har fått stanna under perioden 2000 till 2019.

Under pågående coronapandemi har ekonomi och jobb hamnat överst på agendan, men det lär inte dröja länge förrän integration och segregation toppar igen. Integrationsproblemen har i själva verket bara börjat.

 

 

 

44 kommentarer

Lööf frågar chans

Av , , 37 kommentarer 36

För nån vecka sedan skickade Annie Lööf, (C), och hennes vikarie, Anders W Jonsson, en inbjudan till Ulf Kristersson (M). Ja, skickade och skickade. Hon publicerade den på DN Debatt. Vågar hon kanske inte lita på PostNords tjänster, ett bolag som hennes föregångare, f d näringsminister Maud Olofsson, betalade miljarder för att skapa? Lööf förnekar sig inte; grandiost ska det vara. Att överlämna inbjudan när partierna ses på utskottsmöten såg hon tydligen inte som ett alternativ.

Lööfs syfte med att bjuda in M till överläggning med regeringen och övr JÖK-boet var att i kristid skapa ”bred politisk samling” kring framtida krisåtgärder. Hon refererar till krisuppgörelsen under 90-talskrisen, då den borgerliga regeringen samarbetade med S, det då största oppositionspartiet. Uppenbarligen vägrar hon själv fortfarande att inse att hon knäckte borgerligt samarbete för lång tid framöver genom att sätta sig på regeringsläktaren i JÖK-boet, ett demokratiskt haveri och en respektlös omyndigförklaring av väljarna.

Hennes skäl för att bjuda in just Kristersson var att M ”agerat ansvarsfullt och konstruktivt”. Lööf stiger plötsligt ner från sina höga moraliska hästar och in på scenen för att högmodigt klappa Kristersson på huvudet för att han uppfört sig väl. Så nedlåtande och osmart att göra det så publikt! En drottning skulle möjligen kunna ta sig denna rätt men skulle knappast göra det. Annie Toinette gör det som en självklarhet och från en ’nationalscen’. Vad har hon idag att erbjuda M, eller Sverige för den delen? Och varför skulle de lita på henne igen?

JÖK-boet bildades för att utestänga V och SD, de s k ”ytterkantspartierna”, från politiskt inflytande (Lööfs krav för att ”säkerställa” Löfvens fortsatta maktinnehav). Om Lööf nu vill skapa ”bred borgerlig samling”, varför bjuder hon inte in även KD? Sannolikt för att hon helt enkelt inte har någon direkt ’användning’ för dem just nu; det räcker med M för att ”säkerställa” riksdagsmajoritet för JÖK-boets förslag. Dessutom är Ebba Busch med sin naturliga charm och retoriska förmåga en svår konkurrent till Lööf.

Att bjuda in bara M skulle också omöjliggöra den oheliga allians som V och M nyligen bildade. Den lyckades med stöd av SD tvinga JÖK-boet till förödmjukande reträtter ifråga om Arbetsförmedlingen, pengar till välfärden och arbetskraftsinvandringen. Då denna hastigt uppkomna, oheliga allians ville finansiera sina egna förslag till ökade utgifter för landets bästa, lyckades den också sätta stopp såväl för Mp:s friårsvariant som för C:s ingångsavdrag, som var tänkt att ge sänkt avgift för arbetsgivare som anställer ”nyanlända”. De två ’ytterkantspartierna’ SD och V, som enligt Lööfs diktat skulle hållas utanför allt inflytande, har gjort stora framsteg och bl a visat Lööf var skåpet ska stå. Dessutom har väljarna idag högre förtroende för Sjöstedt och Åkesson än för Lööf, vars arrogans, floskler och bristande respekt för demokratin uppenbarligen inte imponerar på väljarna. Lööfs valspråk Framåt (jfr Macrons En Marche!) klingar allt mer inaktuellt.

Den nu föräldralediga Lööf saknar antagligen den adrenalinkick som den segslitna regeringsbildningen gav henne. Hon tilläts under lång tid hålla landet och politiken som gisslan och spelade taktiskt ut sina kort för att förverkliga sina personliga maktambitioner. Hon förnedrade t ex Löfven genom att rösta för moderaternas budget och därefter svek hon Kristersson i sista omröstningen om Löfven som statsminister. Fem i tolv kungjorde hon att hon inte kunde acceptera en alliansregering. Att hon vecka efter vecka innan upprepat sitt mantra ”jag vill ha en alliansregering och Kristersson som statsminister” betydde inte ett dugg. Det var bara politisk teater och taktik för att själv få spela huvudrollen.

Redan innan valet 2018 gav hon exempel på sina väl inövade förnedringföreställningar; först skarp kritik t ex mot Peter Hultqvist och förespeglingar om att rösta med oppositionen i misstroendomröstningen mot honom, i sista minuten nedlagda röster. Samma visa ifråga om den rättsvidriga ’gymnasieamnestin’, som den ”juristubildade” Lööf med fördömande ord förklarat rättsligt undermålig och som är så illa skriven och tänkt att den inte går att tillämpa. I sista minuten valde hon att släppa igenom den. När M riktade misstroende mot dåvarande socialminister Annika Strandhäll för att hon betett sig klandervärt när Försäkringskassans dåvarande GD, Ann-Marie Begler, avsattes, var Lööf skarpt kritisk och förespeglade att hon skulle rösta med oppositionen. Det hindrade henne ingalunda från att i sista minuten ändra sig; nedlagda röster i vanlig ordning.

Lööfs egentliga syfte med ovanstående inbjudan är inget annat än ett lumpet och klumpigt försök att än en gång splittra det lilla som finns kvar av den forna Alliansen. Kristdemokraterna och moderaterna har efter JÖK-boets tillkomst samarbetat bra och dessutom kunnat samtala med sverigedemokraterna, något som Lööf absolut inte kunde nedlåta sig till eller ens tillåta andra partier att göra. Antagligen är hon också rädd för att SD, V, KD och M skulle kunna gå ihop och lyckas fälla förslag som regeringen lägger fram. Lööf är sinnebilden av en maktmänniska, en produkt skapad av ett ungdomförbund, där hon lärt sig både politiskt spel och taktik och att underskatta sina motspelare i samma utsträckning som hon överskattar sig själv.

Löfven och S betalade ett orimligt högt pris för Lööfs insatser i JÖK-boet. Partiet slits nu sönder inifrån och hade fram till för någon vecka sedan (när coronaviruset drabbade landet och den tafatta regeringen) de sämsta opinionssiffrorna på årtionden. De trogna S-väljarna känner inte längre igen sitt parti, som numera för en mer borgerlig politik än vad t o m Alliansen gjorde.

Lööf försöker ge sken av att C är ett oppositionsparti trots att hon är ett tydligt stödhjul för den rödgröna regeringen. Är det på eget bevåg eller på regeringens uppdrag Annie Toinette nu bjudit in Kristersson och M? Drömmer hon fortfarande om att få leda en mittenregering eller mittenkoalition?

Kristersson svar på inbjudan var f ö både vuxet och väluppfostrat: ”Vi ses på utskottet”.

Ridå!

 

37 kommentarer

Demokratiförakt

Av , , 58 kommentarer 40

Man ska inte låta en kris gå till spillo om man innehar regeringsmakten. För några dagar sedan (3/4) avslöjade Expressen att Sverige kan införa ett ”demokratiskt undantagstillstånd” p g a att regeringen vill utöka sin makt för att i praktiken kunna köra över, eller runda, riksdagen. Därigenom skulle regeringen bl a ”självsvåldigt kunna stänga ned affärsverksamheter, mötesplatser och transporter”. Löfven kritiserade bara för några dagar sedan ungerska regeringen för att den beslutat att ge Orbán rätt att styra med dekret. Vårt socialdepartement vill nu genomföra något liknande.

Regeringen vill att den nya lagen med utökade maktbefogenheter införs omedelbart. Lagen ska gälla i 3 månader och bemyndiga regeringen att snabbt kunna besluta om vissa coronarelaterade åtgärder utan att vända sig till riksdagen. Medan verklighetens folk är fullt upptaget med att oroa sig över coronaviruset och över att sorteras bort i den obarmhärtiga konkurrensen om landets skrämmande få intensivvårdsplatser, passar regeringen på att försöka utöka sin makt genom att åsidosätta demokratin. Hur skulle förresten de rödgröna reagera om en regering ledd av M med stöd av SD hade föreslagit något liknande? Ramaskrin och brunsmetning.

C ligger misstänkt lågt, men stöder regeringens krav. Av omtanke om Jökboet? Noteras bör att C:s EU-parlamentariker Abir Al-Sahlani nyligen fördömde den ungerske ”populisten Viktor Orbán” för att utnyttja coronakrisen till att ”roffa åt sig mer makt”. Enligt Al-Sahlani var det ”en praktskandal”.  Borde hon då inte i konsekvensens namn betrakta regeringens lagförslag som ”en skandal”.

L har ännu inte sagt så mycket. Jag misstänker att också det demokratiälskande L drar sig för att utmana det skakiga Jökboet. Också Sabuni kritiserade nyligen (31/3) premiärminister Orbán för att det ungerska parlamentet godkänt ett lagförslag om nationellt nödläge p g a coronakrisen:

Lagen gör att premiärminister Viktor Orbán i praktiken kan styra helt själv utan godkännande från parlamentet, på obestämd tid. Beslutet bryter mot de mest grundläggande principerna för demokrati och rättsstat, och det sker dessutom mitt i hjärtat av Europa. EU måste nu kraftfullt fördöma Orbáns avdemokratisering och införa totalstopp för ekonomiskt stöd till Ungern under kommande år.

Sabunis partikamrat, Olle Wästberg, tidigare ordf för Demokratiutredningen, är däremot mycket kritisk till regeringens förslag och anser att det skulle kunna få allvarliga följder (Expr 4/4):

Jag tycker att det är onödigt och olämpligt.

Han förstår att regeringen vill ta snabba beslut, men om de inte skulle vara demokratiskt förankrade i den här situationen, är det mycket allvarligt och därför bör riksdagen rösta nej till förslaget.

KD ställer sig bakom regeringens förslag, men det kanske mest förvånande är att SD inte protesterar. Taktik? Inte ens Hanif Bali, som alltid är snabb att ’skjuta skarpt’ på Twitter, har hörts av. Har coronaviruset golvat honom? V är däremot berett att stödja regeringens krav på utökad makt med villkoret att undantaget ska gälla bara 1 mån i taget och att alla beslut i efterhand ska prövas av riksdagen. Ursprungsförslaget skulle ha gett regeringen mer långtgående befogenheter än i krigstider, vilket är orimligt.

Den vuxne i rummet, Ulf Kristersson (M), är kritisk till förslaget. Expressen citerar ett Facebook-inlägg, där han betonar att åtgärder ska vara ”träffsäkra, rättssäkra och ha demokratisk legitimitet”.

-Därför är vi kritiska till regeringens förslag. En helt oacceptabel brist i det aktuella förslag som vi fick några timmar på oss att bearbeta, är att det helt och hållet vill runda riksdagen som folkets yttersta representant. Till och med i den krislag som gäller i krig har riksdagen en tydlig roll (den s.k. förfogandelagen). Regeringen får i krig ett större mandat än vanligt – men alla åtgärder som regeringen fattar beslut om med stöd av den krislagen och som gäller omedelbart ska inom en vis tid godkännas, eller upphävas, av riksdagen.”

Regeringen kanske inte kände till den s k förfogandelagen, eller de kanske inte anser det viktigt att under en kris förankra beslut i en riksdag, där så många ledamöter inte röstade rätt, d v s rött, i valet 2018. Den rödgröna röran förfogar därför endast över en tredjedel av mandaten i riksdagen.

För att minimera smittorisk och spridning av smitta har riksdagen tillfälligt minskat antalet ledamöter från 349 till 55. Skulle förslag inte hinna förankras och beslutas snabbt i denna lilla skara? Varför vill regeringen ha större befogenheter? Vilka problem finns att hantera lagförslag och fatta beslut i den reducerade riksdagen? Vilken typ av beslut handlar det om? Under coronapandemin har alla partier hittills varit relativt överens. Vad är det regeringen nu plötsligt ser komma?

Oppositionen har på intet sätt hindrat Löfven från att agera snabbt och kraftfullt, något han inte velat göra. Istället har han lagt över ansvaret på svenska folket och svenskt folkvett och bl a tagit rygg på Folkhälsomyndigheten och dess experter, t ex Anders Tegnell, som vägrar att redovisa sina underlag och som ”gör en annan bedömning än WHO”. Experter ska inte styra i en demokrati. Att så skett beror på att regeringen och statsministern, som har det yttersta ansvaret, inte klarat av sin uppgift. Skulle det så småningom visa sig att Löfven agerat fel, kommer han i vanlig ordning ändå inte att erkänna sitt misstag. Tillfälligt utökad makt kommer inte att förändra Löfvens vägran att ta ansvar för landet.

Måste erkänna att jag är ytterst skeptisk till att inskränka demokratin och ge mer makt till denna inkompetenta och svaga regering, som inte sett det komma. Saknar man förmågan att se det komma, saknar man nog också förmågan att fatta snabba beslut eller göra rätt saker vid rätt tillfälle. Det är den senfärdige Morgan Johansson ett varnande exempel på.

Det mest provocerande i dagens Sverige är ändå att Mp har getts så stor makt att bestämma över verklighetens folk, en makt de inte fick i valet 2018, där de knappt tog sig över riksdagsspärren.  Deras insatser och förslag under de gångna 5 åren förskräcker. Att nu ge dem makt att vara med och bestämma vilka människor som ska få intensivvård eller sorteras bort utan hänsyn till ”alla människors lika värde” borde få de flesta att protestera både högljutt och länge. Också den ’ofrivillige statsministerns’ ovilja att ta ansvar förskräcker. ”Virus ger inte immunitet mot ansvar”.

All offentlig makt i Sverige utgår från folket och folkets främsta företrädare är riksdagen, särskilt när landet är i en kris. Det är mycket viktigt att stoppa coronasmittan, men minst lika viktigt är att demokratin överlever de åtgärder som vidtas. Efter kritik från M, L och V, som anser att lagförslaget ger regeringen för mycket makt, har regeringen nu skrivit in ett tillägg om att de åtgärder man vidtar måste godkännas av riksdagen och skickat sitt förslag på remiss till Lagrådet (DN4/4).

Slutligen hoppas jag att ’det sovande folket’ senast 2022 ser till att rösta bort denna senfärdiga, ansvarslösa och inkompetenta regering, som inte prioriterar landets och folkets bästa.

Tillägg: Svininfluensan 2009 skördade minst 285 000 liv (stort mörkertal då det var svårt att få fram underlag från fattiga länder) och mångfalt fler sjuka. Alliansregeringen beslutade i dec 2011 att tillsätta en statlig utredning för att ta reda på vad som måste förbättras ifråga om samhällets beredskap vid en hotande epidemi. Bl a skulle den granska rutinerna kring beredskapslagringen av medicin och vaccin. Utredningen, Tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser, presenterades innan valet 2014 och föreslog att ett beredskapslager av läkemedel och sjukvårdsmaterial skulle byggas upp. Vänsterregeringen efterträdde som bekant Alliansen hösten 2014. Har den bara begravt utredningen i en byrålåda istället för att ta till sig dess synpunkter? Fick dessa rekommendationer helt enkelt stryka på foten när värdegrund, hbtq-certifiering, genusutbildningar och andra mer populistiska områden, som inte är en del av statens kärnuppgifter, skulle prioriteras och finansieras? Hade Löfven I istället prioriterat beredskapslagring av medicin, vaccin, sjukvårdmaterial m m, hade Sverige stått bättre rustat, när coronapandemin träffade oss och världen med så förödande kraft.

https://www.regeringen.se/49b69b/contentassets/f5081bddc48d4d148525946f809f7152/tillgang-till-lakemedel-och-sjukvardsmateriel-vid-allvarliga-handelser-och-kriser-sou-201354

 

58 kommentarer