Allsköns funderingar om politik

Sverigebilden

Av , , 18 kommentarer 50

Är det någon av er som missat att Donald Trump förra lördagen på ett massmöte tog upp Sverige som ett exempel på hur illa det kan bli om man inte har kontroll på sitt lands gränser och att en stor och okontrollerad invandring leder till kaos, våld och anarki?

-You look at what’s happening, last night, in Sweden. Sweden! Who would have believed this? Sweden! They took in large numbers that have problems they never thought possible.

I en debattartikel i Wall Street Journal skriver SD:s Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson därefter att Trump har rätt i att Sverige är ett flyktingpolitiskt skräckexempel. Det fick justitieminister att gå i taket och hävda att SD “sprider dynga om Sverige”. Vilket häpnadsväckande uttalande av landets justitieminister! Har vi inte åsikts- och yttrandefrihet? Åkesson och Karlsson anklagades inte för några faktafel utan för att ha undanhållit ”väsentliga fakta om bland annat det faktum att den grova våldsbrottsligheten i USA är ungefär fem gånger högre än här”. På vilket sätt gör det Sverige tryggare och säkrare? Makteliten relativiserar i vanlig ordning. Tänk om de istället tog tag i verkligheten bakom bilden!

Hela den gångna veckan har slaget om verklighetsbilden, inte om verkligheten pågått. Politiker och journalister har reagerat mot den ’lögnaktiga’ sverigebild som tack vare (eller p g a) inte minst sociala medier fått stort genomslag utanför våra gränser. Den ’nya’ bilden står i bjärt kontrast till den sverigebild makteliten, PK-media, PR-byråer m fl försöker sprida och stora delar av mediesverige fokuserar nu på att motbevisa Trump. UD gjorde ett snabbt och desperat försök att gå ut med en ’korrekt’ bild av Sverige utomlands och Sverige begärde en förklaring av Trumps administration.

Så blev det måndag kväll och Rinkeby stod i brand. Plundring, upplopp, skottlossning, misshandel, rån. Bilderna av ett Sverige med ”no go-zoner” som polis, brandkår, ambulanser och räddningstjänst tvekar att gå in i utan eskort eller rejäla förstärkningar spreds över världen och anklagades av makteliten och PK-media för att vara felaktiga och lögnaktiga. Men att lägga tid och kraft på att försöka bevisa att Trump är en lögnare för att han har fräckheten att antyda att vi har problem med integration torde bara få omvärlden att misstänka att vi saknar ’sjukdomsinsikt’. Så länge vi misslyckas med våra ambitioner att integrera människor i Sverige, främst på arbetsmarknaden, kommer sverigebilden utomlands att vara ofördelaktig. Så länge får vi också finna oss i att andra är fräcka nog att påpeka det för oss.

Här hemma har få av oss haft modet att gå ut och kritisera offentligt då vi sett hur man brännmärks om man gör det. Redan i juni 1995 sa en stridslysten Göran Persson:

Jag kommer, liksom den regering jag tillhör, att i alla sammanhang med kraft brännmärka dem som utomlands talar illa om Sverige.

Vidare sa han:

-På dagordningen i höst tycker jag också att det skall stå att vi skall tala väl om vårt eget fosterland.

Inte minst Katerina Janouch har fått erfara detta, senast i Svt:s Opinion Live i torsdags, då Anders Lindberg (AB) kommenterade Trumps tal:

-Bilden är ju inte sann. Det är inte bara det att det är faktafel. Det ägde inte rum något terrordåd, vilket faktiskt var grunden för hela historien. Det här är ju desinformation.

Anders Lindberg baserade sin kritik på att Trump hade hittat på och ljugit om ett terrordåd i Sverige. Men Trump påstod inte att det hade skett något terrordåd i Sverige, vilket betyder att det är Lindberg som sprider faktafel och ’fake news’. Janouch försökte gång på gång korrigera Lindbergs desinformation men programledaren Belinda Olsson lät henne inte få redogöra för vad Trump faktiskt hade sagt. I ett program om ’fake news’ och ’biased news’ lyckades AB och Svt:s journalister med konststycket att göra sig skyldiga till just det som de anklagat Trump för. Undra på att allt fler av oss ifrågasätter varför vi ska betala TV-licens till dagens vinklade public service! Detta avsnitt av Opinion live borde bli ett fall för Granskningsnämnden för radio och TV!

Också Carl Bildt har kommenterat Trumps uttalande genom att undra om Trump hade ’rökt på’. Det säger mer om Bildt än om Trump. Bildt har senare föreslagit att Trump ska skippa golfen en vecka för att besöka Sverige och ta del av verkligheten här. Vilka delar av Sverige anser Bildt då att Trump ska besöka för att få rätt sverigebild? Har Bildt förresten själv besökt Järvafältet, Rinkeby och andra utanförskapsområden? Problemet i Sverige är att vi vägrar erkänna problemen och prata om dem. Istället försöker vi krampaktigt bevisa att allt är frid och fröjd och att inget är fel i den bästa av världar.

”The further a society drifts from the truth, the more it will hate those that speak it”.

Så sa George Orwell för ganska länge sedan. Numera besannas hans ord dagligen i Sverige.

’Avslöjad’ feministregering i hatten på borggården

Av , , 4 kommentarer 55

Sveriges ’feministregering’ går från klarhet till klarhet, eller snarare, från dumhet till dumhet. Innan slöjdebaclet lagt sig, är den i färd med att passera skamgränsen. I ett försök att offentligt sätta liberalernas partiledare Jan Björklund på plats efter att han kritiserat ’regeringsfeministernas’ ’huckleri’ under statsbesöket i Iran, poserade de kvinnliga ministrarna, självvalt och utan något som helst tvång, i hatt på borggården utanför Slottet i väntan på Kanadas generalguvernör.

Min första reaktion var att det handlade om ’fake views’ av ’regeringsfeministerna’. Men icke! I sin iver att håna dem som haft mage att kritisera ’huckleriet’ i Iran publicerar finansminister Magdalena Andersson på Facebook (20/2) en bild på sig själv, forskningsminister Helen Hellemark Knutsson och jämställdhetsminister Åsa Regner med följande raljanta text:

– Vad tycker Björklund om att kvinnliga statsråd måste ha hatt på sig vid statsbesök?

Att de främsta ’regeringsfeministerna’ sänker sig till att jämföra hattarna de frivilligt tar på sig med slöjtvånget för kvinnor i Iran och andra muslimska diktaturer är både respektlöst och ovärdigt. Den Sverigebild som Löfven är så bekymrad över blir sannerligen inte bättre av att ’feministregeringens’ främsta företrädare, det självutnämnda ”smartaste bästa tjejgänget”, uppträder så aningslöst och omoget. Hela charaden verkar vara en kul grej för dem, ett rollspel utan tanke på vad det innebär för de kvinnor som lever under livslångt förtryck och underkastelse utan rätt till självbestämmande.

Var finns självinsikten och förnuftet? Vem kan känna förtroende för dessa ministrar? Eller för en statsminister som lägger tid och kraft på att oroa sig för Sverigebilden istället för att oroa sig för den faktiska verklighet bakom denna bild? Just nu används Rinkebyupploppet i måndags som ”ett globalt slagträ”. (Nu undrar förstås ’besserwissern’ Carl Bildt om fler än Trump ”rökt på”, men Bildt själv måste ha ”rökt på” rätt ordentligt för att missa alla ’carbecues’ och våldsamheter i Rinkeby och andra svenska no-go zoner). Både politiker och opinionsbildare har valt att mörka vidden av problemen och relativiserat, men jag och många med mig, som vägrar att blunda för verkligheten och för Löfvens brist på ledarskap, är djupt oroade. Hur kunde det bli så här galet och varför får galenskaparna fortsätta?

Istället för att ta tag i sina respektive sakområden lägger ’feministregeringen’ energi på att bete sig som ett omoget, hämndlystet ’tjejgäng’ som havererar på sociala medier. Inte minst Åsa Regner borde t ex istället lägga kraft och energi på att ta itu med ’barnbrudarna’ i Sverige samt de ojämlika villkor som många kvinnor i Sverige tvingas leva under p g a patriarkalt förtryck och religion. Vi blir allt fler som anser det oacceptabelt att våra skattepengar ska gå till regeringsmedlemmar som beter sig så infantilt och arrogant istället för att sköta sina ministerportföljer och ’leverera’.

Sveriges ”feministiska regering” har blivit ett skämt både hemma och utomlands. Bilderna på ’huckleriet’ i Iran visade bortkomna ’regeringsfeminister’ som inte står upp för sin egen värdegrund och som hellre kritiserar och hånar Trump än protesterar mot islamiska diktaturers utbredda kvinnoförtryck och människosyn.

Efter ’borggårdsdemonstrationen’ riktade en välkänd iransk kvinnorättsorganisation i ett öppet brev svidande kritik mot Magdalena Andersson för att hon jämfört slöjtvånget i Iran med att bära hatt vid statsbesök. Denna jämförelse ses som ett hån mot organisationens frihetskamp.

Jag förstår att folk tagit illa upp och jag ber naturligtvis om ursäkt för detta, säger Andersson.

Det är klädsamt av Andersson att ’pudla’, men borde inte hon och de andra ’regeringsfeministerna’ själva ha haft omdöme nog att förstå hur deras foto och kommentar skulle kunna uppfattas av dem som kämpar för frihet mot kvinnoförtryck och slöjtvång? Eller för oss som tvingas bevittna ’feministregeringens’ höga svansföring trots regelbundna klavertramp?

Jag instämmer till fullo med gästkrönikören Fredrik Johansson som i SvD (21/2) skriver om Sverigebilden och avslutar så här:

USA har en president som twittrar sina uppfattningar om vårt land. I versaler. Då gäller det att agera med en kombination av tydlighet och klokskap. Och inte minst: det gäller att agera vuxet. Så det är hatten av nästa gång en utländsk regering kommer till Stockholm. I en värld där alltför många uppträder som barn, är det ett ansvar att vara vuxen.

 

 

’Huckleri’ och 50 nyanser av grått

Av , , 10 kommentarer 48

Den svenska ’feministiska’ regeringens besök i Iran förra veckan har skapat rubriker både i och utanför Europa. Anledningen är att alla de kvinnliga regeringsdeltagarna täckte sitt hår inför mötet med mullorna. På de foton som spridits via olika medier ser de deltagande ’feministerna’ mer ut som en grupp kvinnor som varit och shoppat i en ’second-hand’ än som svenska regeringsrepresentanter på officiellt statsbesök.

Den iranska journalisten Masih Alinejad anser att ’feministerna’ borde ha fördömt slöjtvånget för kvinnor i Iran istället för att underkasta sig och själva bära ’slöja’ vid mötet med president Rouhani. Alinejad påpekar att som feminist och förespråkare för jämställdhet bör man utmana ojämlikheten överallt. Hon säger i intervju med BBC att de svenska ministrarna ”måste stå upp för sina egna värderingar”, en åsikt de av oss som tror på jämställdhet, allas lika värde och demokrati delar.

Världens första ’feministiska’ regering i synnerhet och svenska politiker i allmänhet påtalar ständigt allas lika värde och värdegrunden samt hur viktigt det är att bryta mot normer som  inte respekterar dessa. I Iran företrädde ’feministregeringen’ Sverige. De borde därför inte ha underkastat sig Irans kvinnofientliga regler och kultur som förtrycker och diskriminerar kvinnor. Denna kultur och religion försöker mullorna sprida till oss i väst. ”Allt är politik” som Olof Palme sa.

Handelsminister Ann Linde försvarar ’huckleriet’ med att det är iransk lag att kvinnor ska använda slöja och försöker tysta kritiken genom att kalla den ”främlingsfientlig”, men attack är inte bästa försvar. Varken Angela Merkel eller Theresa May täckte sitt hår när de träffade iranska regeringsföreträdare. Dessa kvinnliga toppolitiker stod upp för sina egna seder olikt världens första ’feministiska’ regering, som valde att ’betäcka’ sig inför mötet med mullorna. Detta var ett svek mot de förtryckta kvinnorna.

Också IKEA har nyligen trampat i klaveret. IKEA i Israel, som drivs som ett franchiseföretag, har skickat ut en broschyr riktad till en liten del av befolkningen där. Till skillnad från IKEAs standardkatalog  ”finns det inga döttrar, systrar eller mödrar vid sidan av papporna och pojkarna” i broschyren. Inte en kvinna så långt ögat når. Detta har gjort många människor upprörda och är inte förenligt med de värderingar IKEA står för. Företaget har tagit till sig kritiken och nu gått ut och bett om ursäkt för misstaget. Den svenska ’feministregeringen’ kör dock med hög svansföring och Linde väljer att moralisera och avfärda kritiken mot ’feministregeringen’ som rasistisk.

Det påpekas ofta att man ska ta seden dit man kommer, men om man nu anser att en ’feministregering’ är så viktig och avgörande för demokratin och utvecklingen borde man ha använt sig av möjligheten att göra avtryck och intryck när chansen att göra det infann sig. Att bara ’jamsa med’ och ställa upp på en religiös fundamentalistisk ideologi som går emot allt vi står för och tror på underminerar ’feministregeringens’ trovärdighet och styrka. Att klart och tydligt vägra att ställa upp på mullornas kvinnoförtryck m m hade däremot varit ett styrkebesked värt respekt. Dessutom hade de varit en konkret manifestation av den ’feministiska utrikespolitiken’ som man slår sig för bröstet för i tid och otid.

 

P S: Jimmy Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare, skulle på torsdag kväll hålla ett möte i kulturhuset Väven i Umeå. De protester som arrangerats urartade och efter att brandlarmet i Väven av okänd anledning plötsligt utlösts, tvingades SD ställa in mötet.

Sven-Olov Edvinsson, (C), 1:e vice ordförande i Umeå kommunfullmäktige, reagerar starkt på det som hände vid Umeå kulturhus. I ett uttalande i VästerbottensKuriren skriver han att mötesfriheten i Umeå kommun är okränkbar:

-Det inträffade har skapat välgrundad ilska hos många umebor. Därför måste de personer och organisationer som medverkat till det som inträffade på Väven klart och tydligt och snabbt be om offentlig ursäkt!

Han riktar sig speciellt till de personer och organisationer som stod bakom protesten:

Bakom demonstrationen som urartade fanns representanter för bl.a. ung vänster, vänsterpartiet och ABF samt kulturaktörer som Profilteatern m.fl”

Edvinsson avslutar med följande uppmaning:

-Stå upp för allas mötesfrihet! Erkänn att händelserna i Väven gynnar en växande intolerans.

http://www.vk.se/1935455/politiker-be-snabbt-om-ursakt

Jag instämmer till fullo med Edvinsson och välkomnar politiker som vågar stå upp för sina åsikter och sätta ner foten.  Nu förväntar jag mig att de styrande i Umeå går ut och tydligt tar avstånd från vänsterextremisternas och övriga demonstranters utomparlamentariska sagerande. Vi har alla ett ansvar att stå upp för yttrandefriheten, organisationsfriheten och mötesfriheten. Våld och sabotage löser ingenting och är ett allvarligt hot mot demokratin.

Umeås varumärke skadas också av att man inte klarar av att hålla ordning när ett av riksdagens demokratiskt valda partier ska hålla möte. Skulle samma sak ha kunnat drabba ett möte arrangerat av t ex socialdemokraterna eller ett annat riksdagsparti?      D S

Springare sätter Kungen i rörelse

Av , , 11 kommentarer 59

-Jag har mycket, mycket svårt att ta in den bilden. Jag vill påstå att det är fel.

Så kommenterar Löfven polisvisselblåsaren Peter Springares uppgifter. Varken Löfven eller någon annan i ansvarig ställning har bemött Springares uppgifter i sak. Den växande våldsbrottsligheten där invandrare är dramatiskt överrepresenterade är ett tabubelagt område. Ansvarige justitieminister Morgan Johansson har nyligen deklarerat att han inte tänker uppdra åt BRÅ att ta fram färsk statistik för sambandet mellan etnicitet och våldsbrott. Han verkar anse att statistik som inte stödjer regeringens politik är ointressant. Den senaste statistiken är sedan 2005!

Peter Springare har fått stor uppmärksamhet i utländsk media och massor av blommor och stöd av allmänheten här hemma. Facebookgruppen ”Stå upp för Peter Springare” fortsätter att växa och har nu enl uppgift upp emot 150 000 medlemmar. I myndighetssverige och bland journalister däremot utmålas han som boven i dramat, misstänkliggörs, rasiststämplas och brännmärks. Ännu har dock ingen lyckats motbevisa Springares bild, som nu intygas också av andra poliser. De politiskt ansvariga vägrar bemöta problematiken som Springare m fl vill lyfta och belysa. Han slår larm om en totalt ohållbar situation ifråga om kriminalitetshantering, men Löfven har mage att påstå att Springares bild är fel. Så talar en tondöv politiker som inte rör sig i verkligheten.

Kampen om verkligheten blir allt intensivare. Trots ständiga försök misslyckas Löfven, Johansson, Ygeman m fl allt oftare att mörka verkligheten. Förra året kallade Löfven folks beskrivning av vad som sker i närsamhället för ’surrealistisk’. I höstas gick UD ut och föreskrev hur svenskar ska beskriva Sverige utomlands för att ge ’rätt’ bild av landet. Vilket förtroende makteliten har för folkets omdöme! Respektlöst! Anledningen är det växande antal artiklar i utländsk media om nedmonteringen av Sverige.

För någon månad sedan kritiserade Löfven författaren Katerina Janouchs för att sprida en negativ bild av Sverige utomlands. I DN, åsiktskorridorens intensivaste försvarare och verklighetsförnekare, fick Janouch löpa gatlopp. I ett land med lagstadgad åsiktsfrihet!! Det gick så långt att hennes förlag (Piratförlaget, som f ö drivs av Jan Guillous fru) reagerade och en liten bokhandel i Uppsala plockade demonstrativt bort hennes böcker från hyllorna.

Janouchs kritik av Sverige i tjeckisk webTV ter sig harmlös jämfört med den skada som incidenten med den Facebook-filmade våldtäkten i Uppsala, där tre män med invandrarbakgrund figurerar, tillfogat Sverigebilden. Varför kritiserar Löfven inte dessa gärningsmän för att smutsa ner bilden av Sverige utomlands? Varför tar han inte tydligt avstånd från våldtäkten? Och varför går inte feministregeringen ut och fördömer våldtäkten?

Förra veckan lanserade Tino Sanandaji, nationalekonom, forskare och en av mina favoritkällor, sin bok Massutmaning. Sanandaji redogör pedagogiskt för statistik, fakta och forskning som redan finns inom området. Han visar att problemen i hög grad är kopplade till den del av befolkningen som har invandrarbakgrund. Utrikes födda utgör 17 % av befolkningen men 53 % av dem med långa fängelsestraff. De utgör 54 % av de arbetslösa och mottar 60 % av de utbetalda socialbidragen. 71 % av Sveriges barnfattigdom finns bland hushåll med utländsk bakgrund trots att dessa utgör sammanlagt 22 % av befolkningen. Vidare har 76 % av medlemmarna i kriminella gäng invandrarbakgrund. Också stenkastning mot blåljuspersonal och anlagda bilbränder är starkt koncentrerade till invandrartäta områden.

Boken har gjort stor succé och toppar just nu Bokus lista över mest sålda böcker. Efter bara en vecka har den fått skickas till nytryck. Det visar att behovet efter en verklighets- och faktabaserad bok är utomordentligt stort. Det ska bli mycket intressant att se hur intresserade de offentliga biblioteken är av att köpa in Massutmaning.

Deckarförfattaren Camilla Läckberg föredrar nog fiktion framför krass verklighet. Utan att ha läst boken gick hon direkt ut och kritiserade den och hävdade att Sanandaji haft konstant fel i alla påståenden han gjort. Inte nog med det. I en tweet till Karin Sedvall, politiskt sakkunnig hos moderaterna, krävde Läckberg ett officiellt ställningstagande till ”Tinos siffror”. Sedvall poängterade att Tino Sanandaji använder statistik från officiella källor, d v s samma siffror som myndigheter och regeringen bygger sina beslut på. Men det är inte ett argument som biter på Läckberg. Nu väntar jag bara på att Schyffert, Ernman, Virtanen, Lindberg m fl ska stämma in i kritiken mot boken. Vi andra som lever i verkligheten och fått mer än nog av ’känslosåsen’ välkomnar den dock.

Oroad över SD:s tillväxt och att ”landet ska glida isär” åker Löfven nu runt i gamla bruksorter m m på jakt efter de tider och väljare som flytt. Man skulle nästan kunna tro att han inspirerats av de resor Trump gjorde i ’rust belt’ under presidentvalskampanjen. Nu har Löfven också meddelat att han skippar Almedalen i sommar för att istället ge sig ut och prata med ”vanligt folk”. Så dags! Tänk, om han istället skulle lyssna och ta in vad ”vanligt folk” har att säga! Vi vill inte ha prat i kvadrat utan konkreta svar på hur Löfven tänker få Sverige på rätt köl igen. Numera låter han mest som en politisk kommentator utan verklighetförankring, inte som en statsminister som vet hur ’massutmaningen’ ska åtgärdas.

Vi är många som kräver att få veta vad regeringen tänker göra konkret och när det ska ske. Hittills har Löfven blivit svaret skyldig. Däremot har han varit tydlig med att han avser att sitta kvar som statsminister efter 2018. Men vem vill ha en statsminister som saknar konkreta lösningar på dagens massutmaningar och problem, en statsminister som inte respekterar åsiktsfrihet utan sänker sig till att gå ut och kritisera enskilda medborgares uppfattning och uttalanden om verkligheten eller en statsminister som inte står upp för alla väljares och riksdagspartiers lika värde? Nej, Sverige förtjänar bättre, långt bättre!

Annie Lööf statsminister 2022?

Av , , 14 kommentarer 58

Centern har just haft kommundagar i Göteborg, partiledaren Annie Lööf har kraftig medvind i medierna och partiets opinionssiffror växer. Centern är med sina dryga 9 % dock fortfarande ett relativt litet parti, men det har Lööf tänkt ändra på. Hennes målsättning är att bli statsminister 2022. Hur det ska gå till återstår att se.

Lööf har just nu något av stjärnstatus på den politiska scenen. Hennes tydlighet, energi och förmåga att tala så att väljarna förstår vad hon säger går hem. Så länge konkurrensen från övriga partiledare i dessa ’grenar’ är obefintlig, kommer Lööf att ’äga’. Hon är dessutom mycket skicklig i att hantera sociala medier. Idag är hon den partiledare som har högst förtroende bland väljarna och dessutom har hon blivit något av mediernas gunstling. Men trots sin tydlighet och talförmåga ger hon inga förtroendeingivande svar på hur hon tänker lösa dagens allvarliga problem.

Lööf slog i Agenda nyligen fast att Centern aldrig kommer att ”ingå i ett regeringsunderlag som behöver aktivt stöd från Sverigedemokraterna”. Aktivt stöd från SD verkar i alla fall vara helt acceptabelt på kommunal nivå, t ex i Högsby i Småland, där Centern styr med stöd av Sverigedemokraterna, som blev näst största parti i valet.

När Lööf valdes till partiledare var hennes mål inte att göra sitt bästa för Sverige tillsammans med allianskollegorna:

Alliansen är medlet för att nå Centerpartiets mål, inte ett mål i sig”.

Nu meddelar Lööf att hennes ambition är en ny alliansregering 2018.

Tillsammans med Alliansen och väljarnas stöd ska vi nästa år byta ut Stefan Löfven”.

Och om en ny alliansregering inte kan bildas utan SD:s aktiva eller passiva stöd?

Då går jag hellre i opposition, fastslår Lööf.

Löfven har f ö deklarerat att han oavsett valresultat vill sitta kvar som statsminister och tycker att det är upp till de borgerliga partierna att samarbeta med honom.

Lööfs höga svansföring och tydliga avståndstagande ifråga om SD är inte särskilt konsekvent eller logiskt. Mig veterligen har hon inte tagit tydligt avstånd från vänsterpartiet och deras mörka historia. Fredrik Antonsson skriver 27/1 på sin blogg I Otakt:

-Sverigedemokraterna har sin historia, och de säger att de skäms för den. Varenda Sverigedemokrat av rang har varit ute i medierna och etern och förklarat att det finns en historia i SD som man inte skulle vilja ha idag. Åkesson, Karlsson, Jomshof. Alla har varit tydliga med att historien stinker och är jobbig.

Svensk vänster när den är som den var på förintelsens minnesdag är en vidrig vänster. Man drar sig inte för något när man skall kladda brunfärg på sina politiska motståndare. Ingenting. Vänsterledaren Sjöstedt förtränger sitt eget partis mörka historia och svingar vilt, utan en tanke på att dåtidens VPK-idol faktiskt spöade Hitler i förintande. Det är ett hyckleri bortom vett och sans. Det är kontraproduktivt trams, som kommer att få helt motsatt effekt än att skrämma bort folk från SD och sätta käppar i hjulen i samtalen mellan två riksdagspartier……..

Inte heller Centern är fläckfri, men de behöver numera aldrig svara på frågor om sitt mörka förflutna. Under hela 1920- och 30-talet fanns inom dåvarande Bondeförbundet (som Centern hette på den tiden) drag av antisemitism och rasmystik. Det var på 30-talet det mest rasistiskt färgade partiet i riksdagen och vid sidan av nazisterna var Bondeförbundet det enda parti som hade rasismen inskrivet i sitt partiprogram:

”Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkandet av invandring till Sverige av icke önskvärda flyktingar. Folkmaterialets bevarande och stärkande är en livsfråga för vår nationella utveckling.”

I mitten av 1990-talet avslöjades att den populäre centerpolitikern, akademiledamoten, riksdagsmannen och författaren Per Olof Sundman varit en brinnande nazist. I samband med detta uppstod en intensiv debatt om Centerns ’bruna’ förflutna. Partiet har konsekvent blundat för sin egen historia. Mot slutet av 1990-talet lovade Centern dock att tillsätta en forskargrupp för att skriva partiets historia och reda ut nazistkopplingen, men än har inget hänt trots att nästan 20 år gått.

Med tanke på de lik också Centern har i garderoben vore det klädsamt av Lööf att klart och tydligt göra upp med sitt eget partis mörka förflutna och att visa att hon respekterar demokratins spelregler. Att vägra samtala med ett demokratiskt valt parti och aktivt delta i vuxenmobbning är ett svaghetstecken och knappast en egenskap någon som vill bli statsminister bör ha.

http://www.svd.se/var-sjatte-dog-efter-lobotomi

https://www.svd.se/att-fiska-i-grumligt-vatten

http://www.dn.se/arkiv/ledare/ingen-gron-vitbok-om-det-bruna/