Allsköns funderingar om politik

Lööfbiff till Löfven

Av , , 14 kommentarer 65

 

Annie Lööf (C) meddelade i veckan att hon stöder de rödgrönas förslag om amnesti till 9 000 s k ’ensamstående’ afghaner utan asylskäl eftersom de ”medmänskliga konsekvenserna blir alldeles för stora” om förslaget om amnesti stoppas. Att de juridiska och ekonomiska konsekvenserna blir alldeles för stora, inte minst för väljarna, att hon åsidosätter ”allas lika värde” och att hon har så liten respekt för rättssäkerhet, rättsliga principer, Lagrådets synpunkter och demokrati tyder på att hon väljer politik före juridik.

På pressträffen (24/4) beskrev Lööf regeringens förslag som ”riktigt dåligt genomarbetat”. Samtidigt sa hon att hon stöder förslaget, ett förslag som fått berättigad kritik från samtliga remissinstanser och som Lagrådet kommenterar så här:

Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas.

Och så här:

-Det är en ny princip i utlänningslagstiftningen att låta handläggningstidens längd utgöra i stort sett enda skälet för uppehållstillstånd.

Att ’metallgutten’ Löfven och Fridolin kör på är mindre förvånande än att Lööf, som har en juristutbildning, så lättvindigt sätter sig över Lagrådets ovanligt hårda kritik. Hur har hon mage att stå inför kameran, rikta stenhård kritik mot förslaget, beskriva det som ” ett riktigt dåligt utformat förslag, illa framtaget” och ett ”haveri” och ändå rösta ja till det? Vem kan lita på en politiker som inte respekterar väljarna, lagarna och rättssäkerheten och som väljer politik före demokrati, lag och ordning?

Regeringens lagförslag innebär amnesti till ca 9 000 s k ’ensamkommande’ afghaner som fått avslag på sin asylansökan då de saknar asylskäl. Det betyder att de rödgröna och centern prioriterar en enda grupp av asylsökande framför andra grupper. Men amnesti kan inte ges bara till en grupp utan bör i så fall ges till alla som fått avslag under samma betingelser. Kändisar och allmän opinionsbildning ska inte styra vår asylprocess. Den ska regleras av lagar och domstolar. Dessutom ska samma krav och likvärdig behandling gälla för alla som söker asyl.

Att denna grupp, i huvudsak män, kallas ’ensamkommande’ är anmärkningsvärt. De kallades först ’ensamkommande barn’, men då det visade sig att de flesta av dem inte var barn utan över 18 år, övergick PK-isterna och MSM till att kalla dem ’ensamkommande’. (De har också kallats ’ankarbarn’ för att deras familjer skickat dem till Sverige i hopp om att få komma efter som anhöriginvandrare). De flesta migranter som kommit de senaste åren har kommit ensamma och utan familjemedlemmar, men de kallas inte för ’ensamkommande’ utan migranter eller asylanter. Att kalla gruppen afghaner för ’ensamkommande’ fast de är vuxna är bara ett sätt att stärka deras status och medkänslan med dem.

För att få uppehållstillstånd i Sverige och tillgång till våra generösa bidragssystem har 7 000 av de ’ensamkommande’ ljugit om sin ålder. Lööf kommenterade detta så här i Svt:s Agenda (4/2):

-Åldern har blivit uppskriven, men man har kanske inte uppenbart ljugit om sin ålder, och den skillnaden är oerhört angelägen.

Dessa 9 000 har fått sin ansökan prövad, oftast i flera instanser, men då de saknar asylskäl har deras ansökningar avslagits. Därmed ska de utvisas, men gruppen vägrar acceptera besluten de fått. Istället har de demonstrerat. Kändisupprop, vädjan från många välgörenhetsorganisationer, strategisk PR, Ung Vänster, Svenska Kyrkan, Röda Korset m fl har hjälpt Ung i Sverige att skaffa största möjliga uppmärksamhet åt gruppen sedan i somras. Inflytelserika och militanta kompisar är ett måste för att lyckas i dagens Sverige. Dessa afghanska män, vars identitet och bakgrund är okänd, kommer nu att gå i samma gymnasieskolor som svenska tonåringar. Hur ser tonåringarnas föräldrar på det? Fler ’vuxna’ i skolan känns oroande under dessa förhållanden.

Att var och en av de 9 000 saknar asylskäl och därför fått avslag på sin asylansökan i olika instanser, samtliga processer betalda av oss skattebetalare, verkar helt ovidkommande. ’Åt den som skriker högst skall varda givet’. Att budgeten dräneras av dem som saknar asylskäl, att grupp ställs mot grupp och att Sverige slits isär bekymrar inte de politiskt /o/ansvariga i praktiken, bara i retoriken. Att Sverige samtidigt har allt fler hemlösa fattigpensionärer som lever på existensminimum är inget de politiskt ansvariga ’ovan där’ tar ansvar för. Varför organiserar inte Svenska Kyrkan, Röda Korset, Jonas Gardell, Ung Vänster m fl upprop för att dra uppmärksamhet till de ca 75 000 gamla som varit med och byggt upp vårt samhälle och som nu svälter? En svensk fattigpensionär kostar staten 141 600 per år, att jämföra med de 700 000 som läggs på varje ’ensamkommande’.  Varför behandlar vi inte alla människor likvärdigt?

Att miljöpartiet jublar är förståeligt. De har med sina få procent i valet 2014 fått alldeles för mycket att säga till om. De sägs ha hotat Löfven med att avgå innan valet om han inte gick med på amnestikravet –  förhoppningsvis deras sista chans att köra med utpressning i regeringsställning. Löfven borde ha tagit chansen att bli av med Mp istället för att vika ner sig för deras utpressningsförsök och låta dem skapa kaos i migrationspolitiken. Liten tuva stjälper ofta stort lass.

Amnestin för ensamkommande sägs heller inte vara särskilt populär bland många S-väljare, vilket kan gynna SD, som Löfven (och C) utnämnt till sin huvudmotståndare i valet. Så varför agerar de rödgröna och centern valarbetare för SD? Och varför genomdriver regeringen i sällskap med centern en migrationspolitik som saknar stöd bland en majoritet av väljarna och frångår gällande lagstiftning? Det blir nu omöjligt för Löfven att hävda att ordning och reda ska gälla i migrationspolitiken:

-Man får söka asyl i Sverige, men är det så att man får ett nej så är det nej. Om vi inte har den ordningen, ja då har vi ingen ordnad migrationspolitik längre.

Det är bara att hålla med Expressen som skriver (24/4) att ”principlösheten är den enda kvarvarande principen i migrationspolitiken”.

Lööf har nu fixat biffen åt Löfven genom att ’skita i det blå skåpet’ och ge dödshjälp till en Allians 2.0. Löfven kan förstås glädja sig åt att Kristersson får det tufft framöver; härska genom att söndra är en välkänd taktik. Men Löfven, som anser att några tusen arbetskraftsinvandrare hotar ordningen på svensk arbetsmarknad, ger nu 9 000 s k ’ensamkommande’ vuxna utan skyddsskäl och möjlighet att få jobb och kunna försörja sig rätt att stanna i landet.  Hur ska han fixa det? Antagligen genom att avgå. Bättre fly än illa fäkta. Så gjorde också Reinfeldt.

2013 gick Lööf ut med att hon hellre skulle äta upp sin högra sko än bli ett stödhjul åt socialdemokraterna. Det är m a o nu dags för henne att tugga i sig sin högersko. Jag hoppas den är riktigt seg och räcker länge. Om inte är tillgången på begagnade skor enl uppgift god eftersom centerns kanslikontor i Stockholm nu bombarderas med begagnade skor.

’Skämska’ Akademien

Av , , 6 kommentarer 54

Svenska Akademien har makt och stort inflytande över kulturlivet och därmed också över samhällslivet. Genom Nobelpriset i litteratur påverkar den också Sverigebilden. Det som händer i Akademien är m a o ingen intern angelägenhet och den får därför räkna med granskning, ifrågasättanden och kritik.

Kulisserna har nu rämnat och det framgår med all önskvärd tydlighet hur mycket, eller litet, snille och smak som dolt sig där bakom. Denna ’emliga armé’ av författare och kulturpersonligheter visar sig nu i all sin ynkedom i det pågående interna skyttegravskriget. Den tidigare ständige sekreteraren Horace Engdahl gick t ex i Expressen ut för några dagar sedan och hävdade att ”Sara Danius är den av alla sekreterare sedan 1786 som har lyckats sämst med sin uppgift…”

Engdahl var Akademiens ständige sekreterare 1999 till 2009. Hur lyckades han med uppdraget under sina 10 år som sekreterare? Redan 1997 fick den dåvarande sekreteraren Sture Allén information om ’Kulturprofilens’ härjningar, sexterror och märkliga kvinnosyn, men varken Allén eller Engdahl lyfte ett finger för att ta tag i problemet. Inte heller den följande ständige sekreteraren Peter Englund tog tag i ’byken’. Allt sopades istället under mattan och där låg det ända fram till hösten 2017, när #metoo drog igång. Därmed hamnade det i den just avgångna ständiga sekreteraren Sara Danius knä, som därigenom fick decennier av otvättad byk i knät, en oerhört svår, kanske omöjlig, uppgift att lösa.

Engdahl är sedan många år nära vän till Kulturprofilen och känner mycket väl till dennes obegränsade tillgång till Akademiens bostäder och anklagelserna mot honom. Det hindrar inte Engdahl från att i en DN-intervju beskriva Kulturprofilen som ”en livsstilsförebild”?

Han lever det goda livet, han är nästan ensam om det, den ende som har förstånd, han borde göra om Forum till en stilskola för unga män: bli inte hipsters, bli gentlemen!

Vad avslöjar detta om Engdahls snille och smak? Och vad säger det om Engdahls omdöme, eller brist på omdöme, när han beviljar ekonomiskt stöd till makarna Frostensson-Arnaults Kulturklubb? (Denna jävssituation är något som samtliga ledamöter enl uppgift ser som något mycket allvarligt och oförsvarbart och där det rått stor enighet bland ledamöterna). Dessutom lämnar Engdahl in en begäran om statlig inkomstgaranti på livstid (konstnärslön) till Kulturprofilen. Vänskapskorruption! ’Moras’ Engdahl borde ha en hel del att begrunda och avhålla sig från att kasta sten i glashus. Anybodys-place.blogspot.se sammanfattar träffande Engdahls insats:

-Engdahl vars största insats verkar ha varit att sopa all kritik mot vännen Kulturprofilen under mattan, samtidigt som han varit delaktig i att bevilja ekonomiska stöd till akademiledamoten och hennes makes företag. En verksamhet där de verkar ha trott att deras kulturella storhet placerat dem utanför de ekonomiska lagar, skyldigheter och regler som gäller vanligt folk.

Jag misstänker att Danius trampade på en del ledamöters ömma tår, när hon försökte reda upp alla oegentligheter som nu avslöjats.

Det livslånga medlemskapet har skapat en sjuk organisation och vanskötseln har pågått i decennier. ’De aderton’ har försett sig själva med förmåner och delat ut pengar, priser, lägenheter till sig själva, anhöriga och bekanta. Helt plötsligt inser hela världen att Akademien är en osund, odemokratisk och otidsenlig institution. Det avslöjas inte minst av det faktum att ledamöterna inte ens anser att de behöver polisanmäla de misstänkta oegentligheter som en advokattutredning kommit fram till. Enl utredningen kan Akademien i åratal betalat ut pengar till en verksamhet som kan ha brutit mot både skatte-, bokförings- och utskänkningsregler. De ’onåbara’ tycks anse sig stå över de regler och lagar som gäller oss övriga.

Så hur tänker de 11 som är kvar i Akademien? Varför avgår de inte som vanlig heder och anständighet kräver av en styrelse som så allvarligt misskött sig och brustit i ansvar? Pengar och makt är förstås svaret. Det bekräftas bl a av ledamoten Kristina Lugn samt av Ebba Witt Brattström, Engdahls f d hustru. Båda säger att det finns starka ekonomiska motiv till att inte lämna sin stol, som man innehar på livstid.

Enl reglerna kan man inte begära utträde ur Akademien, något som kungen, i egenskap av Akademiens höge beskyddare, nu håller på att se över:

Jag kommer, i ljuset av utvecklingen, att överväga behovet av kompletteringar av stadgarna, bland annat vad avser rätten till utträde”, och hovet bekräftar att det arbetet nu har inletts.

Nu vet vi emellertid att det går utmärkt att lämna Akademien, åtminstone om man som Sara Danius och Katarina Frostensson tvingas lämna. Vi vet också att Akademien nu har endast 11 ledamöter kvar och att den därmed inte är beslutsmässig. Denna stolta institution har plötsligt tappat både luft och anseende liksom heder och ära och kvar är bara en liten ängslig grupp som prioriterar sina egna  privilegier före det månghundraåriga och ansvarsfulla uppdraget.

Den dokusåpa vi bevittnat under de senaste dagarna visar hur snabbt en anrik institution kan falla sönder. Akademiens särart och existensberättigande ifrågasätts nu, när årtionden av vänskapskorruption, jäv och bristande omdöme och moral skoningslöst avslöjas. Så här skriver Alice Teodorescu i en ledare i GP (15/4):

-De ska stå över allt det olämpliga som ”vanliga” människor skulle kunna tänkas ägna sig åt. När korthuset faller och det blir uppenbart att det bara rört sig om ännu ett fuskbygge påverkas Sverige i stort. För om inte ens några av de mest intellektuella har någon kompass, vad ska man då kunna förvänta sig av någon annan, vem som helst?

Nu återstår bara spillror av det månghundraåriga illustra sällskapet Svenska Akademien. Med 7 tomma stolar är de enl nuvarande stadgar för få för att kunna välja in nya ledamöter som ersätter avhopparna. Börshusets spillra av snille och smak har genom sitt självskadebeteende och brist på moral och heder m a o tagit död på sig själva. Nu blir det kungens ansvar att sopa ihop det som återstår och styra upp en akademi vars ledamöter inte varit vuxna sin uppgift.

Hemlösa, hungriga och utsatta

Av , , 16 kommentarer 70

För några dagar sedan avslöjade en Svt-dokumentär en ”fullständigt oacceptabel” och skrämmande verklighet; hundratals svenska hemlösa fattigpensionärer fryser och svälter i den ’humanitära stormaktens’ högborg. Samtidigt satsar regeringen ytterligare 200 miljoner på ensamkommande män (som fått sin ålder uppskriven!) för att de ska kunna bo kvar i kommunerna. Bara under 2018 har sammanlagt 395 miljoner avsatts för denna grupp. Vem kommer inte ihåg SD:s valfilm där svenska pensionärer ställdes mot burkaklädda muslimer? Vilket ramaskri den filmen väckte bland övriga partier och godhetsapostlar! Nu är detta ett en del av svensk verklighet. Skamligt!

Under denna mandatperiod har vi gång på gång sett hur den rödgröna regeringen ställer grupp mot grupp trots att de hävdar motsatsen. Enl Svt-dokumentären växer antalet utblottade och hemlösa svenskar i stockholmsområdet. Det handlar inte om missbrukare utan om hundratals personer som oftast jobbat och gjort rätt för sig hela livet men som kanske drabbats av skilsmässa, psykisk ohälsa eller andra sjukdomar i kombination med försämrad ekonomi, inte sällan p g a låg pension. De lever nu i ett mycket hårdare samhällsklimat, där de hotas och rånas av illegala invandrare och ungdomsgäng. Vart tog omsorgen om de svaga vägen? Hur rimmar detta med allas lika värde och ”värdegrunden”? Varför protesterar inte några kändisar och godhetsapostlar mot behandlingen av denna sårbara grupp på samma sätt som de protesterar när migranter utan asylskäl inte får stanna?

På 6 år sägs de hemlösa svenskarna över 65 ha blivit hela 23 % fler, något som bl a Expressen och Svt rapporterat om. Att detta rönt så liten uppmärksamhet i media, bland de politiskt ansvariga och ’godhetsapostlar’ är skamligt. En av de intervjuade i Svt-dokumentären, Astrid, berättar att när pensionen utbetalas den 20:de varje månad, passar man på att råna henne. De svenska kvinnliga pensionärerna är enl dokumentären så utsatta för våld och rån att de inte kan sova på pendeltågen utan måste röra sig i grupp hela tiden.  ”Fullständigt oacceptabelt”! Hade detta drabbat dem om de varit en röststark grupp?

Även från andra håll kommer rapporter om hur lågprioriterade många äldre är i Sverige idag. Bl a drar man nu in sötningsmedel på ett kommunalt äldreboende för att det blir för dyrt. De anhöriga får nu betala för sötningsmedlet som de boende vill ha. ’Humanitär stormakt’ klingar allt falskare. Brottslingar som avtjänar fängelsestraff får egna rum, mat flera gånger om dagen och chans att varje dag duscha och vistas en stund utomhus. Människor som däremot gjort sin plikt och nu på ålderns höst kräver sin rätt lämnas hemlösa och hungriga i en otrygg miljö. Hur har det gamla ’folkhemmet’ kunnat hamna så här snett? En ’humanitär stormakt’ prioriterar inte människor som vistas illegalt i landet och bortprioriterar inte heller sina egna medborgare, som varit med och byggt upp landet och välfärden.

– Det går ju starkt i svensk ekonomi och vi har ju stora överskott i statsfinanserna, det gör att vi har möjlighet att betala det här men ändå har rejäla marginaler i statskassan.

säger finansminister Andersson till Svt betr de 5 miljarder staten är skyldig kommunerna för asylmottagande av s k ensamkommande och som kommunerna nu sent om sider får ersättning för. Hon försäkrar samtidigt att inga andra områden kommer att drabbas eller stå underfinansierade p g a den enorma avbetalning för ’ensamkommande’ som nu alltså ska genomföras. Jag undrar hur Sveriges 225 000 fattigpensionärer, som hankar sig fram under EU:s fattigdomsgräns, reagerar på Anderssons påstående. Går Sveriges ekonomi så lysande, har vi också råd att se till att våra pensionärer och åldringar har ett hem, mat för dagen och ett värdigt liv. Varför inte satsa litet av landets ”rejäla marginaler i statskassan” på denna sårbara grupp? Att satsa 395 miljoner bara i år på ’ensamkommande’ män, som fått sin ålder uppskriven, är en prioritering som saknar stöd bland en majoritet av väljarna. Politiker som inte prioriterar sin egen befolkning måste bort.

Under manifestationen Refugees welcome hösten 2015 slog Stefan Löfven fast att ”flyktingmottagandet är hela Sveriges ansvar – ingen ska smita undan”. Men Löfven glömde sitt kontrakt med folket och välfärdsstaten. Hans skräck för att skapa rasism innebar att han struntade i dialogen med medborgarna. Han krävde att vi skulle ta ansvar för, och vara solidariska med, människor på flykt. Nu var det faktiskt bara ca en tredjedel av alla som kom, som ”flydde från krig och förföljelse” och hade asylskäl. Övriga skulle aldrig ha släppts in utan avvisats vid gränsen. ”Fullständigt oacceptabelt” och förståndsbefriat att ha tvingat på Sverige denna situation! Den styrande makteliten har uppenbarligen inte klarat av att styra Sverige i rätt riktning.

Inför valet föreslår regeringen nu att man ska införa avresecentra för alla som inte har asylskäl och ska lämna landet. Samtidigt föreslår regeringen att 9 000 ensamkommande som saknar asylskäl ska beviljas ’amnesti’ för att studera på gymnasiet. Till skillnad från äldre utsatta, hemlösa och lågmälda svenskar har de högljudda ’ensamkommande’ utan asylskäl många ’godhetsapostlar’ som hjälper dem att organisera stora demonstrationer för att slippa avvisning. Den ”ordning och reda” Löfven lovat när det gäller invandringen och återvandringen är ren plakatpolitik. Vad hände förresten med de 80 000 illegala migranter som Ygeman för 2 år sedan sa skulle avvisas? Hur många har i själva verket avvisats och hur många fler som ska avvisas har tillkommit sedan dess? Ingen som vet eller vill veta.

Aldrig tidigare har de politiskt ansvariga svikit så många av sitt eget folk under så kort tid. Allt för att framstå som en ’humanitär stormakt’. Alla de miljoner kronor som den ständigt leende kulturminister Bah Kuhnke under denna mandatperiod (och tidigare som GD för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) gett islamiska föreningar och organisationer knutna till Muslimska brödraskapet (som anger hur omdaningen av samhället i islamisk riktning bör gå till) skulle ha gjort stor skillnad för många äldre hemlösa fattigpensionärer.

Fredrik Strage, kulturskribent i DN, skrev igår i sin krönika där (7/4):

-Men Alice Bah Kuhnke var ju tvungen att gå med i Miljöpartiet för att bli kulturminister och de är i princip islamister.

Men Bah Kuhnke chansar och ler med bländande vita tänder och meddelar att hon kan tänka sig att ingå i annan partikonstellation efter valet, t ex med moderaterna. För landets bästa hoppas jag att både hon och miljöpartiet rycks upp med rötterna. Mp har getts alldeles för mycket makt utifrån de få mandat de fick i valet 2014, vilket inneburit stora problem både för sossarna och landet. Dessutom har mp:s tid vid makten inneburit stora problem för dem själva. Dags att rösta bort dem en gång för alla!

 

 

”Läget är jävligt allvarligt”

Av , , 18 kommentarer 87

I slutet av september förra året mördades en 60-årig kvinna i sitt hus i Umeå. Mördaren var ytterst brutal; han sparkade, stampade och hoppade på kvinnan längst ner i hennes egen källartrappa. För att försvåra för polisen att säkra spår strödde mördaren ut mjöl i trappan, men hans skoavtryck i blod fanns kvar på brottsplatsen.

Kvinnan hade känt mördaren länge. Han hävdade att kvinnans bror haft en skuld till honom och därför lovat honom att få använda garaget i villan för att bedriva näringsverksamhet där. Kvinnan ville inte ha mannen i garaget och försökte få ut honom därifrån, men till slut lyckades hon få honom avvisad.

Mannen åtalas nu för mord. Enl åklagaren ska motivet vara att han ville åt kvinnans hus. Mannen förfalskade därför ett testamente som innebar att villan efter kvinnans död skulle tillfalla en av mannens nära släktingar.

I samband med polisutredningen visade det sig att mannen finns under många avsnitt i belastningsregistret. Redan 1996 dömdes han till två års fängelse för grov varusmuggling, 1997 utvisades han på livstid och 1998 sökte han åter asyl i Sverige. P g a många tidsbestämda uppehållstillstånd, överklaganden och verkställighetshinder har utvisningen aldrig blivit av under de gångna 20 åren!! Sedan 2015 har mannen klassats som ’avviken’. Hur är det möjligt? Hur många misslyckade eller uteblivna utvisningar ska vi tolerera? Staten borde avkrävas skadestånd för sitt flagranta misslyckande att skydda landets medborgare.

Mannen nekar till brott och har krävt att få Leif Silbersky som försvarare.

Ett par veckor senare hittade ett par grannar en 89-årig kvinna i Norsjö (Västerbotten) brutalt mördad. Spåren ledde polisen till 20-årige Amir Amiri, som greps och anhölls redan samma kväll. Enl åklagaren mördade han kvinnan genom att utsätta henne för ”trubbigt våld mot huvudet” och sticka henne med ”ett eggvasst föremål mot bålen och ena benet”.

Mordet kan enl åklagaren ha varit ett rånförsök som spårat ur, då Amiri vid tiden för mordet hade skulder på ca 15 000 kronor som gått till indrivning hos Kronofogden. Amiri har dock hela tiden nekat till mordet men har inte kunnat förklara varför hans strumpor bär spår av den mördade kvinnans blod. Han åtalades i januari för mord och Skellefteå tingsrätt har nu dömt honom till 14 års fängelse och livstids utvisning efter avtjänat straff.

Amiri är medborgare i Afghanistan och kom till Sverige för fem el sex år sedan, d v s långt innan han blev myndig. Hans familj består av mamma och två små syskon. De bor i Teheran. Han är gift och hans fru väntar barn. Innebär detta att Sverige beviljade asyl åt ”ensamkommande barn” från Afghanistan redan för fem-sex år sedan? Och är Amiri ytterligare ett exempel på ”ensamkommande afghanska barn” som egentligen kommer från Iran? Säkert är i alla fall att en kvinna kallblodigt mördades av Amiri och lämnades att dö i ett soprum. Varför ska vi skattebetalare tvingas bekosta hans fängelsevistelse? Är det inte på tiden att Sverige låter utländska brottslingar sona sina brott i hemländerna om de inte hunnit få svenskt medborgarskap när brotten begås?

Ovanstående utgör bara 2 av alla mord som skedde under 2017. Antalet fall av dödligt våld 2017 är den högsta nivån av konstaterade fall av dödligt våld sedan 2002 när Brottsförebyggande rådet, BRÅ, började föra statistik. Aldrig tidigare har så många mord, dråp och misshandelsfall med dödlig utgång anmälts i Sverige som 2017. Utredaren Nina Forselius ser det så här:

-Det enda det egentligen betyder är att polismyndigheten har tagit upp fler brott, säger hon.

Vem är förvånad över hennes svar? Hon kan ju inte säga att det till stor del är ett resultat av politikernas ansvarslösa invandringspolitik och naiva mångkulturalism. Statistik, frågor eller uppgifter behandlas idag ofta utifrån vem som kan gynnas eller missgynnas av dem. 7-klövern och main stream media, MSM, offentliggör och publicerar högst ovilligt något som kan ”gynna mörka krafter i samhället”, d v s Sverigedemokraterna. Både demokratin och väljarnas förtroende hotas när olika politiska krafter och agendor används till att censurera och förvränga information och statistik.

Justitieminister Morgan Johansson har med en dåres envishet hävdat att antalet mord och våldsbrott minskar i Sverige. Samtidigt vittnar TV, radio och tidningar om att hans påståenden är genomfalska. Inte minst har antalet skjutningar mot polis, stenkastning mot blåljuspersonal, bråk och våld på akutmottagningar, hedersvåld, gruppvåldtäkter, våldtäkter mot män och andra sexualbrott ökat dramatiskt. Ovärdigt en minister i allmänhet, en justitieminister i synnerhet, att medvetet ljuga! Faktaresistens, strutspolitik och mörkläggning är respektlöst både mot medborgare och mot demokratin, som mer och mer övergått i demokratur.

Men nu är det valår och de politiskt ansvariga har börjat ”svära i kyrkan” och kopiera allt mer av SD:s förslag och politik. Allt som var förbjudet att säga förra året kan nu sägas och göras i jakten på väljarna och makten. Magdalena Andersson gick t ex före jul ut och uppmanade migranter att inte längre komma till Sverige då vår kapacitet att ta emot dem har nått vägs ände. Moderaternas Elisabeth Svantesson kräver att få veta vad invandringen kostar, en majoritet av partierna vill ha strängare straff och föreslår att villkorlig frigivning ska avskaffas. Ylva Johansson har börjat prata om att inrätta avresecentra för alla migranter som inte beviljats asyl och Anna Ekström har varit ute och pratat om mobilförbud och ordning och reda i skolan. Mycket ull och litet verkstad misstänker jag. En hel mandatperiod har regeringen haft på sig utan att genomföra detta.

Som om partiernas plötsliga omvändelser inte vore nog har nu också kriminologen Jerzy Sarnecki, Sveriges svar på ’Bagdad Bob’, gjort en veritabel U-sväng. Ifjol hävdade han att Sverige blir allt tryggare. När han nyligen intervjuades i Forskning och Framsteg sa han sig nu vara tagen på sängen över den verklighet som vi andra länge oroats av:

-Detta har tagit oss och polisen med total överraskning. Det tar tid att lära sig att bekämpa detta. Det kräver gigantiska resurser. Och det ser faktiskt väldigt illa ut just nu.

Sarnecki är mycket bekymrad över situationen och över att våldet börjar sprida sig också utanför utanförskapsområdena. Han jämför nu Sverige med 1920-talets gängkriminalitet i Chicago. Han går så långt att han säger att ”läget är jävligt allvarligt” när det gäller det dödliga våldet. För bara något år sedan var han ytterst faktaresistent och förnekade kraftfullt den uppenbart negativa utvecklingen.

En viss faktaresistens uppvisar Sarnecki dock fortfarande. Det har rests krav från olika håll på att BRÅ bör ta fram en ny sammanställning över kopplingen mellan brott och etnicitet. Senast en sådan sammanställning gjordes var 2005. I Svt:s Agenda (15/1) framhöll Sarnecki att det knappast råder brist på kunskap eftersom det mellan 1974 och 2005 gjordes 24 undersökningar som alla visade att invandrade är överrepresenterade i brottslighet. Enligt Sarnecki skulle en ny undersökning visa på samma sak (SVT 15/1).

När Sarnecki 1989 medverkade i Svt:s Norra Magasinet i ett program om invandrare och brottslighet ansåg hand det angeläget att utreda förövarnas etnicitet och se vilka nationer de kom ifrån:

-Det är helt givet att vi måste titta på olika etniska minoriteter.

Politikernas ovilja att ta upp frågan om invandrares kriminalitet förklarade han så här:

-Man har bedrivit strutspolitik.

På senare år har Sarnecki möjliggjort för politikerna att bedriva just strutspolitik, vilket resulterat i att antalet fall av dödligt våld 2017 är den högsta nivån av konstaterade fall av dödligt våld sedan 2002. Det är ”jävligt allvarligt”, herr Sarnecki!