Riksadagsvalet 2018 resulterade i en klar borgerlig majoritet. P g a Anniepulatörens trixandeoch piruetter i månader efter valet reducerades denna borgerliga majoritet. C och dess lydparti L gjorde som bekant upp med såssarna, som därför kunde säkra makten ännu en mandatperiod. Därmed uppstod JÖKboet, en katastrofal fyrpartiöverenskommelse som visat sig sakna kunskap om vad som på allvar påverkar och formar landets utveckling; förmågan att upprätthålla våldsmonopolet, eliminera hedersnormer och klankulturen, förbättra skolan samt göra det möjligt för kommuner och landsting att säkra och stärka välfärden. Detta kan man bara lyckas med om man kan uppnå en väl fungerande migrationspolitik.
2017 slår Riksrevisionen fast i en rapport att de underlag som riksdagen fick inför de migrationspolitiska besluten under åren 2004–2015 bara undantagsvis uppfyllde kraven på heltäckande, långsiktig och dynamisk analys av de ekonomiska effekterna:
”I fler än hälften av underlagen saknas beskrivning av möjliga kommunala konsekvenser helt. I de fall ekonomiska effekter på statlig och kommunal verksamhet redovisas, saknas ofta förklaring till hur dessa har räknats fram och vilka antaganden som ligger bakom resultaten.”
Regeringen informerar m a o inte riksdagen fullt ut i en fråga som skapat politiska konvulsioner i hela västvärlden. Det är ytterst upprörande och anmärkningsvärt och leder till stora kunskapsluckor. Riksrevisionens granskning av regeringens propositioner mellan 2004 och 2015 som berör migrationspolitik, totalt 26 stycken, visar att regeringen styrs nästan helt utan konsekvensanalys. Många propositioner saknar bedömningar av hur antalet ansökningar om uppehållstillstånd kan komma att påverkas. Om sådana ändå görs, är de så dåligt underbyggda och vaga att de är värdelösa.
De ekonomiska bedömningarna är undermåliga. I de flesta propositionerna uppges att förslagen inte kommer att ha några konsekvenser för statens budget överhuvudtaget. Ofta bygger detta antagande på bristfälliga beräkningar. Även i fall där remissinstanser protesterar blundar regeringen för eventuella konsekvenser. Bedömningar för landsting och kommun görs inte heller annat än undantagsvis.
Detta sätt att tänka – eller snarare att inte tänka – har lett till stora problem. Samtliga långtidsprognoser på det migrationspolitiska området mellan åren 2004 och 2015 har underskattat statens utgifter, konstaterar Riksrevisionen. På senare tid har underskattningarna varit åtskilliga miljarder kronor om året. Det är inte så att regeringskansliet saknar regler. Det handlar helt enkelt om att normalt byråkratiskt ekonomiskt tänkande inte gäller invandring. Där är det plötsligt tabu. Riksrevisionen noterar exempelvis att Finland däremot gör överskådliga och transparenta beräkningar i sina migrationspropositioner. (SvD 17/11-18).
På tisdag kommer riksdagen utan föregående konsekvensanalys att rösta igenom en ny hastigt framtagen för att underlätta anhöriginvandring. Den tillfälliga lagen från sommaren 2016, med tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, ska förlängas i två år, JÖKboet vill tillsammans med KD ge gruppen alternativt skyddsbehövande samma möjligheter som personer med flyktingstatus att ta hit sina anhöriga. Det innebär sannolikt att de s k ’ensamkommande barnen’, vars asylskäl var att de saknade anhöriga i hemlandet, nu kommer att få ta hit sina anhöriga som de uppgett att de inte har! Helt absurt!
Inte nog med det. De kan få ta hit hela den familj som bor i huset i hemlandet; fastrar, mostrar, farbröder, morbröder, syskon och kusiner till dem som saknar både språk, utbildning och jobb. Hur kan vi godkänna att de som ljugit om att de är ’ensamkommande’ plötsligt ska få ta hit en storfamilj? Vem ska försörja dem alla? Redan idag är en fjärdedel av kommunerna näst intill konkursmässiga och flera landsting/regioner har stora budgetunderskott, som tvingar dem till enorma och svåra besparingar inom t ex välfärden. Och hur och vem ska ordna bostäder till dessa familjer? Det enda vettiga vore att repatriera dessa ’ensamkommande barn’ till de nu plötsligt upphittade familjerna. Det måste vara betydligt enklare och billigare för alla parter, inte minst för oss skattebetalare som ska stå för notan.
2015 stod våra dörrar vidöppna och sveTsaren basunerade ut att Sverige bygger inga murar. Ska vi nu tvingas se på hur JÖKboets signalpolitik åter lockar med EU:s generösaste migrationsregler? Det är t ex helt orimligt att vi redan idag per capita tar emot mer än tre ggr fler migranter än våra nordiska grannländer. Lär de politiskt ansvariga sig aldrig något av tidigare kritik och misstag? Ser de inte vad verklighetens folk ser? Är deras förmåga att leva sig in i andra människors perspektiv nedsatt liksom deras förmåga att ta in konsekvenserna av sin politik och dess ekonomiska följder? Lider de kanske av någon form av ’förståndsnedsättning’?
Migrationsverket varnar för att ”lagen får konsekvenser som vi aldrig sett tidigare” när lapptäcket av tillfälliga lagar ska tolkas. Lööf brukar ofta påpeka att hon har en juridisk examen, men det innebär tydligen inte att hon förstår innebörden och konsekvenserna av vad hon beslutar. Hur kan hon så bekymmerslöst föreslå att vi ska ta in ännu fler, som riskerar att hamna i utanförskap, arbetslöshet, bidragsberoende m m? Borde inte JÖKboet istället på allvar ta tag i de mångåriga integrationsproblemen och alla de problem som kommuner och landsting nu brottas med bl a som en följd av 2015 års ohämmade invandring?
Hade valresultatet blivit detsamma om JÖKboets partier och KD innan valet klart deklarerat att de ville ge gruppen alternativt skyddsbehövande samma möjligheter att ta hit sina anhöriga som personer med flyktingstatus?
Senaste kommentarerna