Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: välfärd

Vilka skulle annars jobba?

Av , , Bli först att kommentera 7


Har de senaste dagarna läst flera klagomål på att det snart inte finns svenskfödda i serviceyrken. Undertonen har varit främlingsfientlig.

En våldsam överdrift skulle jag först vilja säga, att det snart ”bara” är utrikesfödda i servicen. Därefter, fundera på vilka som skulle ha arbetat i de jobb som utrikesfödda har? Var glad för varje arbetande människa du ser. Det fattas människor och inom en snar framtid har antalet i arbetsför och skattebetalande ålder minskat med 80-100 000 tusen enligt SKL:s beräkningar. Samtidigt som behoven av välfärd ökar.
Det vill jag definitivt kalla ett problem.

Man får inte vara naiv kring hur många Sverige kan ta emot och hjälpa till etablering och integration. Inte heller kring att vi har en del som vill ha ett annat Sverige med andra lagar – men tänk inte att det t.ex. är alla muslimer eller ännu dummare, alla med annan hudfärg.

Man får heller inte vara varken främlingsfientlig eller dum när det gäller Sveriges obalans i befolkningssammansättningen. Vi har inte för många äldre, vi har för få yngre och i den ekvationen får vi vara väldigt glada för dem som kan och vill arbeta. Det behöver bli ännu många fler av de invandrade som kommer i arbete. Inslaget av första, andra och tredje generationens invandrare kommer att öka i arbetslivet. Det finns inga som helst alternativ om vi tänker oss ett fortsatt välfärdssamhälle av liknande snitt som idag.

Och Gud bevara oss för vågen av fördummande generell främlingsfientlighet.

Vart tar vårdpengarna vägen?

Av , , 11 kommentarer 8


OECD har gett ut en rapport om vården inom organisationen. De 35 i-ländernas satsningar, kostnader, vårdanvändning m.m. tas upp.
Svenskt Näringsliv har gjort en film på 7 minuter om rapporten som väcker frågor.
Varför kostar svensk vård så mycket när vi nyttjar den så relativt lite? Varför står vi så mycket i kö fast vi har mer personal än många andra?
Filmen kan väl ses som en partsinlaga, men förefaller rätt objektiv utifrån rapporten. Den mynnar ut i en fråga. Vad ligger bakom läge och kostnadsnivå? Jag skulle också ärligen vilja veta. Jag har ett par teorier, men är inte säker.
Hjälp mig förstå. Hittar vi svar kan morgondagen se ljusare ut.

Sverige har betydligt fler som arbetar i vården än OECD-snittet. 16,7 % av alla här mot 10,1 % i snitt.

Sverige har fler läkare, 4,2 per tusen invånare mot 3,4 i OECD. (Storbritannien har 2,8, Korea 2,2)

Sverige har fler sjuksköterskor. 11,1 per tusen invånare mot snittet 9,0.

I Sverige går vi relativt sällan till läkaren, i genomsnitt 2,9 gånger per år. OECD-snittet är 6,9 gånger.

Svenska läkare tar emot minst patienter i OECD, 692 stycken per år. Snittet är 2295. (Kanadensiska läkare tar emot 3010)

I Sverige lägger vi nästan 40 % mer pengar på vården än snittet i OECD, sjunde mest av alla de länderna. Det är köpkraftsjusterat och innefattar betalning både via skatt och plånbok.

Sverige ligger fyra i tävlingen om vem som lägger högst andel av BNP till vården med 11,1 %. Snittet ligger kring 9 %.

Sveriges läkare är inte dyrare än i andra länder. Allmän- och specialistläkare ligger ungefär på lönesnittet.

Har vi då dyrare och mer avancerad utrustning? Verkar inte så. Vi har färre MR-kameror och datortomografer per miljon invånare än snittet. Länder vi inte skulle tro ligger före.

Handlar det höga kostnadsläget om att vi får mer betalt av staten? Verkar inte så heller, vi betalar mer för vården ur egen ficka än man gör i snitt inom OECD.

Har vi extremt mycket privata verksamheter? Nej, i Sverige och fyra andra länder är det offentliga störst på primärvård. Vi lägger totalt 235 miljarder på offentlig vård, 41 på privat. Inom OECD dominerar den privata primärvården stort.

Statistikfel kan uppstå, men OECD för knappast kampanjer åt något håll i Sverige. Se filmen, och som sagt, hjälp mig förstå.

Filmklipp där du hittar uppgifterna ovan.

Förenkling är vackert

Av , , Bli först att kommentera 8


Måndagens kommunfullmäktige i Vännäs blev full dag. Vi har bland annat hanterat översiktsplanen och årsredovisningen för 2017. Det kommer mer om detta KF i en senare text.

En liten detalj bland det stora är att kommunledningskontoret bantat omfattningen på årsredovisningen ganska rejält. Resultatet har blivit en bättre, tillgänglig och informativ årsredovisning. Den rekommenderas för den som vill veta mer om vår hemkommun, vad som görs, hur och varför. Gå in på kommunens hemsida och läs den när den kommer ut efter några små korrigeringar och tillägg.
Förenkling är vackert och nödvändigt. Det borde vara riktmärket länge framöver efter en lång tid då vi i offentlighet och näringsliv gjort samhället alltmer komplext och tungrott. Kan utvecklingen vändas? Jag skulle verkligen önska det. För skattebetalarnas, ekonomins, medarbetarnas och kärnverksamheternas skull.

En sak som skulle kunna läggas till i årsberättelsen är en tydlighet om kommunens samlade skuld – apropå förra bloggtexten. Alltså även pensionsskulden som kommunen har till medarbetare som jobbat innan 1998. Kommunkoncernens totala skuld är dryga 800 miljoner vilket blir mer än 90 000 per invånare, liten som stor. Den skulden och vårt kostnadsläge bakbinder oss, gör manöverutrymmet väldigt litet och tvingar oss ofta till tråkiga beslut. Det är bland annat medvetandet om denna totalskuld som gör att Vännäsmoderaterna är så envetna när det gäller nödvändigheten att begränsa skuldsättningen och få till en bättre ekonomi från grunden.

Andra kommuner har lyckats göra resan och kommit tillbaka till rimlig handlingsfrihet. Dit vill också Vännäsmoderaterna och vi tror att det går.

Behövas och bidra

Av , , Bli först att kommentera 3


Har den senaste tiden påmints om problemet att gymnasieelever inte tar utbildningen och framtiden på allvar, att frånvaron ibland ligger på stadiga 20-30 %. Med allt det innebär efter utbildningen. Detta ger problem i många led och på många nivåer, främst för eleven själv.

Vad gör att denna personliga möjlighet och dessa enorma samhällsresurser hanteras så? Det finns säkert hundra orsaker, men tror dessa unga att de behövs, att de och deras kommande uppgifter är viktiga? Personligen tror jag att det är oerhört viktigt för självkänslan, självförtroendet och engagemanget att man får hjälpa till och bidra långt innan man egentligen gör nytta. Att man inte servas sönder och samman långt innan gymnasiet.

Men vad gör man här och nu? Många har inte alls de här problemen, men jag tror motivationen är en av de större utmaningarna vi har för den aktuella gruppen. Varje människa behövs, måste få bli medveten om det och få visionerna om det positiva det innebär. Vi har inte råd att slarva bort de viktiga unga, inte heller samhällsresurserna som satsas.

Norrlandsbilden

Av , , 4 kommentarer 4

Befinner mig i Östersund och var i förmiddags med på ett möte med AF. Jag har själv fått revidera bilden av staden och kommunen några rejäla snäpp. 

Hade inte alls trott att det skulle vara ett sådant tryck här. Det byggs ganska friskt för den växande stadens storlek. Många unga flyttar tillbaka hit och man satsar på att få hem fler. Kommunens ledning verkar ha lyckats rätta munnen efter matsäcken och man har gått med rätt fina överskott ett antal år.

Det var inte länge sen jag hörde någon tala om arbetslösheten i Norrlandslänen ”som till exempel Jämtland”. Nu är det bara så att arbetslösheten är lägre här än i landet som helhet. Det är naturligtvis olika i kommunerna. Östersund hyfsar siffrorna ordentligt med sin låga arbetslöshet, men ändå. Det ser bra ut. Kommunen har inte heller satt någon prestige i att hålla privata verksamheter borta, tvärtom. Man tar hjälp av dem, ser till att nyttja den initiativ- och drivkraft som finns och det förlorar man sällan på. Varken individer eller samhälle.

Bilden av Norrlands kommuner, län och landskap bör i många fall revideras ordentligt. Både vår egen och andras. Jag har reviderat min en smula.

Och någon ”surjämte” har jag hittills inte träffat. 🙂

Stoppa det här fusket

Av , , Bli först att kommentera 4

Det är mycket upprörande att det på sina håll fuskas grovt med olika arbetsmarknadsstöd som vi gemensamt bekostar. Enligt den här artikeln kan olika myndigheter ofta se bedrägeriet, men får av sekretesskäl inte meddela den eller de myndigheter som blir bedragna.

Det är generellt viktigt att sekretessen fungerar för enskilda, men alla hederliga personer, organisationer och företag har ett starkt intresse av att fusk med skattepengar och framåtsyftande insatser stoppas. Det handlar om att de ska gå till rätta och skarpa insatser och att enskilda ska få möjlighet att komma ut i jobb, direkt eller på sikt.

Så här kan bedrägeriet enligt DN se ut. Min gissning är att det är lättare att komma undan med varianter av ljusskygg verksamhet på orter och sammanhang där anonymiteten är större. Kanske också där det handlar om nyanlända som verkligen behöver insatser, men seriösa sådana. Dessa kan ibland lättare pressas av skrupelfria ”välgörare”, som ibland skedde inom lotsverksamheten, främst i storstadsområdena.

Bedragarna, enskilda eller samarbetande, bör stoppas på snabbaste och vettigaste sätt. När en myndighet ser att en annan bedras måste måste man hitta juridiskt hållbara vägar att signalera det. Ett som inte drabbar hederliga personer och verksamheter. 

Höjdarjobbet

Av , , 2 kommentarer 4

Fick syn på den här artikeln om första jobbet i morse. Jag vet att många unga vill jobba, men för deras egen, allas och framtidens skull är det förstås viktigt att väcka och stimulera den lusten hos så många som möjligt. Även om drömjobben är oerhört sällsynta, allra mest i början.

Artikeln om vad många ”höjdare” började med kan vara lite tankeväckande. Inte för att livets mening är att bli en sån, men välstånd hänger i det stora och det lilla ihop med arbete. Mitt och andras. 

Jag är övertygad.

Har du ändrat dig?

Av , , Bli först att kommentera 7


En av de ledande socialdemokraterna i Vännäs, sympatisk och trevlig, verkade lite orolig idag. Det var redan innan Skop meddelat att deras senaste undersökning visar på endast 3 % skillnad mellan blocken.

Men, han tröstade sig med att väldigt många förtidsröstat och att betydligt fler trodde på vänsterblocket för några veckor sedan.

Kan så vara. Många kan känna en oro vid tanken på hur regering och inriktning ser ut framöver om Schyman, Sjöstedt, Löfven, Romson och Fridolin till veckan ska bryta arm om politik och positioner. Särskilt när S ser ut att kunna drabbas av sitt sämsta resultat sedan 1911.

Känn lugnet, det är ultralätt att ändra sig. Du går bara och röstar som vanligt i din ordinarie vallokal i morgon! Vips försvinner din förtidsröst och ersätts av din mer överlagda. 😉

Kvalitet och sunt förnuft

Av , , Bli först att kommentera 6


I Almedalen där man träffar den ene och den andre mötte jag även Jonas Sjöstedt.

Jag har hört en del han sagt om Academedias skolor, saker som jag inte får ihop. Jag passade på att byta några ord om skolorna med honom. Den lite stressade partiledaren hade ont om tid, men sa att han skulle dyka upp på Vännäsdagarna.

Dit hade jag i helgen tagit med mitt ex av Academedias kvalitetsredovisning som tar upp en del av det som Jonas brukar nämna.

Kvalitetsredovisningen ville han tyvärr inte ha. Han litar mer på SCB, sa han. Nog är de bra, men man måste fråga om rätt statistik.

Lärartätheten är en av flera saker som påverkar resultatet. Den varierar också mellan stad och land. Där eleverna är färre och klasserna mindre blir tätheten högre. Academedias skolor ligger ofta i städer och tätheten bör jämföras med skolor i städer. Då är skillnaden verkligen inte stor.

Något som i allra högsta grad påverkar resultaten på gymnasierna är hur stor andel av eleverna som blir färdiga på avsedd tid. Där ligger Academedias skolor riktigt högt. Av fyra gymnasieskolor i hela Sverige som Skolinspektionen inte hade något alls att anmärka på hör två till Academedia. Det visar också på att det knappast är så genomuselt som Jonas vill påskina. Tvärtom riktigt bra.

Sverige har inte råd att slå ut en stor mängd av de riktigt bra skolorna, som V, FI och MP vill. Skolor som dessutom inte kostar samhället mer än andra. Kvalitet, samhällsekonomi, fakta och elevnytta måste styra mer än grumligt avund.

20140715-001218-738751.jpg

Partiledarmöte

Av , , Bli först att kommentera 7


Det blev ett kort möte med Jonas Sjöstedt i eftermiddag. Den gode Jonas slår ofta på verksamheter och företag som kompletterar statens, landstingens och kommunernas verksamheter och oftast gör det bra. (De som missköter sig tycker jag också ska bort)

Jag berättade lite om företaget där jag arbetar, ett exempel på verksamheter jag inte tror samhället har råd att vara utan.

Jonas växlade över till lärartätheten i Academedias skolor och jag är rädd att han läst Aftonbladet något mer än statistiken. Nästa vecka kommer många politiker på besök på Vännäsdagarna. Jonas ska få en kopp kaffe och även mitt ex av Academedias kvalitetsredovisning. Jag har läst den. 😉

För några dagar sedan pratade jag här i Almedalen med Expressens Anna Dahlberg som beskrivit Academedias 300 skolor utifrån den eller de 1-3 absolut svagaste. Av de fyra gymnasieskolor i landet som Skolinspektionen inte ens hittade den minsta formalitet att klaga på förra året hörde två till Academedia. Jag frågade Anna om det inte tydde på att det fanns en viss kvalitet ändå, men fick inte ett ja.

Det har från högst olika håll varit en svårförklarlig enögdhet för helheten när det gäller företagen i traditionellt offentliga verksamheter.

Det dåliga ska inte försvaras, men det riktigt bra ska inte heller bortförklaras.