Niccolina plåtade en grön sak i Järlåsa…vårtbitare eller vad dom nu heter, och det var en riktig grönsak det:
Bilden lånade jag från hennes blogg: niccolinah.blogg.se/
Så kan det gå
Så var man uppe med tuppen. Jag vaknade av ett metalliskt ljud och låg och funderade hur tusan katterna hade lyckats få till ett sån skräll och vad det kunde vara. Jag gick bet på den uppgiften, klev upp och upptäckte att två figurer som hängt fast på en sån där krok som man bara klämmer fast på kaklet, hade lossnat och låg nere i diskhon, jojo, så kan det gå.
Igår morse, när jag kokat oss kaffet, däruppe i stugan, så klämde jag fast termosen med vänsterarmen (eftersom jag fortfarande har svårt att hålla fast saker med den handen) sedan tog jag kopparna i den högra och gick ut ur bussen. Tar mig halvvägs ut på gräsmattan så smäller det till och termoslocket gör en flygtur på tre meter och en del kaffe kommer upp ur termosen, likt lava och stänker ner handen. Nu hade jag tur som inte släppte hela termosen för då hade jag fått allt kaffe på benet istället. Alltså tala om det…så kan det också gå om man heter Maria 🙂
Begravningen var riktigt fin och lite ovanlig, faktiskt. Min moster tyckte om dansbandsmusik och det spelades två låtar med dragspel, ”i dina guldbruna ögon” och ”du är min man”. Och visst är det väl så att en begravning är tillräckligt jobbig, och allt behöver därför inte gå i moll. Sen sjöng en tjej, två låtar, bland annat ”there´s no tears in heven”, mycket fin låt och väldigt duktig sångerska.
Nu har jag två önskelåtar som dom gärna får spela på min begravning, nummero ett, Dave Edmunds med I hear you knocking:
Och tvåan, Creedence Clearwater med Bad moon rising:
Ena riktiga kändisar, och två andra träffade vi på vägen hem. Brälla stannade av i Åmsele där vi stod och väntade på vår middag och Fjuppe mötte vi efter vägen, och han kan konsten att missa en hel buss han 🙂
Nu önskar jag er alla en fin dag, vi ska ju köra skogscruisingen och har bokat in plats till Jan A och Inge-Gerd, så nu har vi draghjälp med frågorna 🙂
Dom såg oss inte
Vi kom fram till stugan runt halvtio, Emma (lillsyrran) och Johan, hennes sambo, hade precis kommit hit stunden före oss. Mamma hade sagt till Johan då vi dök upp, att dom ju måste ha kört om oss på vägen upp, men det hade dom inte.
Vi klurade ut att dom svängt av i Vormsele, den vägen är närmare men aningens sämre, och där kom dom förbi oss.
Jag kunde ju inte låta bli att säga till dom, då dom kom upp för kvällsfika i storstugan, att ni måste ju vara blind, såg ni inte när ni passerade oss? Dom såg ut som två stora frågetecken. Vart då? Körde vi förbi er, nääää….
Jooo…sa jag, hur kan ni missa en stor jädrans buss mitt på vägen. Ja, till slut var Åke barmhärtig och sa att jag bara ljög, och då såg Johan lättad ut, han kunde sluta fundera på vart tusan dom skulle ha kört om en buss, efter en väg som det knappt kör en bil på, ens på dagtid 🙂
Vet ni hur skönt det är att vakna upp i en buss och det är jätte varmt och skönt i sängen och sticker du ut foten så fryser du? Finns inget bättre, men nu har vi kravlat oss upp, Åke är redan ute och ínandas frisk luft (röker), jag har kokat kaffe och farsan sitter och kör runt med traktorn, fråga mig inte vad han sysslar med.
Ni får ha en fin dag! Här lyser i alla fall solen även fast dagen i sig, inte kommer att bli så rolig, med begravning på agendan.
Finurligt…näsvist…
Fick ett mejl från Eva-Marie, gå in på den bifogade länken och försök dra muspekaren till killens näsa.
Så ohyggligt tråkigt…
Så tråkigt det är att man inte kan hitta tyger som är genomfärgade. Hur kul är det på en skala att hänga upp färgglada nya gardiner i fönsterna men på utsidan är det lika vitt som ett lakan?
Jag har sytt gardiner till köket, och där lade jag tyget dubbelt, visst funkar det, men det går åt onödigt mycket tyg, samt tid…jag är inte speciellt förtjust i att sy.
Jag var på Ohlssons tyger idag, och frågade om genomfärgat tyg. Först begrep hon inte ens vad jag menade, kanske inte så konstigt då det är rätt så längesedan jag såg ett sådant tyg, och sen sa hon, att det var jättedåligt med sånt, inget som hon kanske ens hade reflekterat över. Näpp, tråkigt är just vad det är.
En sak till, nu med dessa populära panelgardiner, varför finns inte själva vaggorna till gardinstängerna i en större, längre modell, för visst finns det ju olika bredder på gardinerna? Eller varför kan inget smartskaft fixa fram justerbara sådana, det vore ju perfekt.
Divigt!
.JPG)
Tur att det finns solglasögon, fast jag ska villigt erkänna att man känner sig lite divig, då man sitter med såna på sig, inomhus… och inte bara på dagtid utan även klockan nio på kvällen. Men det är skönt för ögat då man dessutom, är väldigt ljuskänslig, och inte blev man mindre känslig för ljus med sk-ten man har i ögat. Nå, det är då på bättringsvägen.
Jag såg på secret millionaire, i tisdags. Där hade vi en kille i tjugotre års åldern som åkt på en ögonsjukdom som gjort honom blind, han var otrolig som människa, efter att ha försökt ta livet av sig, kom han på andra tankar, han läste på universitet, har svart bälte i karate osv. han motiverade även andra som också var blind. Han sa till denne hemliga miljonär, att om du erbjuder mig min syn tillbaka, så tackar jag nej.
Det kanske man inte förstår då man hör det, men att vara blind för honom, har säkert öppnat hans ögon för livet, på ett annat sätt. Jag hade tänkt börja med att beskriva honom som duktig, men kom på att det är precis en sån mening, som ingen handikappad vill höra.
Man anpassar sig efter sin livssituation, och gör det bästa man kan av den. Man är inte duktig, man är en överlevare, man kan göra mer än man tror, men det är inte alla förunnat att klara av svåra saker, men lyckligtvis så finns det ändå många som orkar, vågar och kan, kämpa vidare. Vi är alla duktiga på andra saker, på vårt eget sätt. Så därför ska jag inte sitta här och klaga över mitt onda öga, det kommer att bli bra.
Ikväll, efter middagen, så tar vi bussen och kör upp till stugan i Malå, det är begravning efter min moster, imorgon, så då är vi på plats. Sedan åker vi hem, direkt efteråt. Det känns inte som om det är så mycket att göra däruppe, nu. Dessutom, om ni inte har koll på det, så är det den årliga skogcruisingen som Nailheads anordnar, på lördag:
Den ska vi inte missa.
Önskar er alla en fin dag!
Randigt/ och eller rutigt
Någon har det värst
Nu sitter man här igen, enögd och monsterliknande. Det började med två små vaglar i ögat och fortsatte med en ögoninflammation, så man ser inte riktigt klok ut. Nu medicinerar jag så jag hoppas det är på övergående, jag höll på bli galen igår, och i förrgårkväll satt jag och såg på tv med solglasögon på mig, ljuset skär i ögonen.
Och igår höll det på sluta i en ände av förskräckelse då jag var ner i källaren och lade in bröd i frysen, på väg upp så missar jag ett trappsteg (inte alls så ovanligt) och ramlar framåt och tar givetvis emot mig med den opererade handen, då höll Maria på skrika, men behärskade sig, ställde sig upp och fortsatte uppåt, rörde lite försiktigt på handen och böjde fram och tillbaka, det gick nog bra, det känns inte nåt värre idag än det gjorde igår morse.
Jag var och hälsade på ”gammbossen” igår, hon har alltid något på gång, men hon råkar också ut för både det ena och det andra. Nu hade hon köpt sig en älgpulka, att dra hem älgen med, om hon skulle få skjuta en, den hann hon aldrig använda, någon stal den.
Hon var till utlandet för några veckor sedan, Grekland, tror jag att det var, och där hade hon, mitt i semesterveckan, klämt in en föreläsning som hon skulle hålla för ett gäng människor. Hon har med sig mobiltelefonen som är laddad med 2000 kontakter (där har ni en kvinna som träffar folk, hela tiden), sin bärbara dator, plånboken och givetvis ett usb minne med tre års arbete, inlagd på den.
Så kommer då en mc körande och sliter tag i hennes väska med alla dyrgripar i och därmed har hon blivit av stulen hela rasket i ett enda svep, hon hinner bara nypa tag i väskan så hon får ett stort blåmärke på insidan av handleden och ringen hon har på fingret slits av, så hon har väl tur i oturen, det hade kunnat gå värre.
Och det är väl så man tänker då något händer, det är alltid någon som har det värre (stackars den som har det värst i hela världen), det hade alltid kunnat gå värre och slutat i katastrof, och man har alltid, på ett eller annat sätt tur, för något annat hade ju kunnat hända, och man målar upp värsta scenariot.
Nå, idag ska väl inget speciellt otrevligt inträffa, hoppas jag, önskar er en stillsam och bra dag.
skuggjakt
Tänkte försöka mig på detta med fototriss, och veckans tema är då skuggor, så jag gick på jakt efter tre stycken:
Ljusstaken gav ifrån sig en skugga trots sina otända ljus.
Populär på 70 talet var dessa fjädrande bollar, och även dom, har en skugga.
Sist men inte minst, citronblommans skugga på köksväggen.
Mera skuggor hittar ni här: fototriss.blogspot.com/
Skepp ohoj!
Hörde talas om en kombinerad försäkring för båt och motorcykel, den heter just Skepp o hoj, moahahaha….
(läst i en gammal 91:an)
Senaste kommentarerna