Vänförfrågan

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Jag var upp och hämtade älgköttfärs igår, hos mina föräldrar. Pappa jagar ju, så då brukar det finnas gott av den varan. Fred och Birgitta fick köpa sig tre kilo, som jag svängde förbi med. När jag frågade dom, om dom var intresserade av köttfärsen, så skickade jag ett mejl om det.
Fred svarade att dom gärna ville köpa några kilon. Sen berättade han att när han skulle svara på mejlet så hade han klickat bort någon bokstav och vips, så hade en, för honom helt okänd person, fått hans svar. Det gick en liten stund så svarade killen/mannen, att han skulle också, minsann, vilja köpa lite färs, om det gick bra 🙂
Vilka misstag man kan göra, och hur fort det kan gå. Nu var ju det här inget att hänga upp sig på, värre saker har nog folk tabbat sig med.
På den tiden man satt och hade messenger (enda anledningen till att man hade det var att det var ett enkelt sätt att kommunicera med Theresé, nere i Uppsala), så kunde man ju lägga till vänner. Plötsligt en dag, hade jag en vänförfrågan från en snubbe vid namn Jerry. Ehhh…jag kände då ingen sån och frågade vem stackarn han var.
Jag fick ett svar, efter ett tag, skrivet på engelska. Han förstod inte vad jag hade skrivit till honom, men han förklarade att han av misstag hade skickat förfrågan till mig, men den skulle egentligen gå till hans fru, vars namn är Maria Hallstenson, hennes mejladress, var densamma som min, förutom att hon hade en stor bokstav i början.
Han var i alla fall intresserad av Sverige och berättade han deras släkt var härifrån, dessutom, hette dom en gång i tiden Hällsten, men nu var efternamnet amerikaniserat. Vi forskade lite på vart hans släkt kunde komma ifrån och kom fram till att han inte var släkt med oss, men vi är ju inte dom enda i Sverige, med det namnet.
Numer har han och hans fru, försvunnit i cyberspace, vi var vänner, ett tag på facebook, men som ni nu vet, dom flesta av er i alla fall, så är facebook för min del, ett minne blott. Haha, jag hade en gång skrivit där att jag fick hjärnsläpp. Det gick någon dag sedan skrev Jerry, det skulle vara roligt att veta vad du skriver egentligen. Jag skulle då förklara ordet hjärnsläpp och han tolkade det som att det hade med alkohol att göra, jag fick kalla in Theresé som tolk, och hon fixade att förklara det för honom. Inte så lätt med såna ord inte 🙂
Önskar er alla en fin dag!
                                                                                                                                                            

2 Veckor till

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag blev fortsatt sjukskriven i två veckor till. Jag kan inte hålla i en flaska/burk och öppna den, inte heller trycka ner ett dörrhandtag och samtidigt dra dörren åt mig så att dra runt en rullstol är idag, inget jag fixar. Vigselringen passar inte heller, den fastnar vid knogen, men det ska ju gå till sig, med tiden.

Jag glömde ju visa tyget jag köpte på Ikea:

Nu tänkte jag inte efter ordentligt, innan köpet, jag hade nämligen tänkt att detta skulle hänga i trapphuset, men trapphuset är inte lika brett och högt som jag visualiserade det, så nu ska jag nog ändra mig och spika upp tyget på en ram istället, kanske en kvadrat meter vitt och brett…typ. Vi får se vad det blir.

Kantsten, tallar och ”bollgurka”

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Arbete hemmavid, var gårdagens uppgifter. Åke grävde och lade ner kantsten vid in och utfarten, det blev bra:
Jag rensade lite bland smultronen, som fortfarande bidrar med bär, varje dag, om än så lite men ändock:
Sen bjöd jag hem mina föräldrar på middag, ett ypperligt tillfälle att fråga pappa om han kan tänka sig att fälla två av våra tallar, vilket han ska göra. En av tallarna är inklämd mellan två gigantiska tallar, och den ser ut att lida av detta, så den kan vi offra, den andra tallen vi tänkt kapa bort är den vid brevlådan, den ger oss varken skugga eller insynsskydd, så varför ska vi då ha den. Två tallar mindre bör innebära det mindre i barr, på höstkanten.
Till middagen offrade jag en av mina ”bollgurkor”, inte dåliga men skalet var något fränt. Här ser ni skillnaden på en vanlig gurka/min gurka:
Nu har vi två bollar kvar samt en avlång grej, mjoda.
Ni får ha en bra dag, allihop!
 
 

Oklätt/klätt

Av , , 6 kommentarer 5

Har ju inte visat våra två nya stolar som vi har i matrummet. Vi har fyra stolar som hör till hela möblemanget, men det klarar man sig inte långt på.

Att sedan få tag i likadana stolar, med samma klädsel, kan vara lite knepigt så jag köpte två helt annorlunda stolar men dom matchar bra, tycker jag.

Att det tog en evighet innan vi fick dom, var ju en helt annan historia. Både klädseln och stolarna var beställningsvara, är någon förvånad? Så jag gick först in och beställde två fodral, stolarna som dom skulle passa på, tog jag för givet att jag skulle hitta…någonstans. 3 veckor skulle det ta.

När första veckan passerat så ångrade jag mig, gick in på möbelaffären och beställde två stolar också, ryggstöden är så pass smal och fodralen är sydda efter just den där stolen, så jag tordes inte chansa.

3 veckor passerade, stolarna kom och hämtades ut, men inte fodralen. Efter 6 veckor ringde jag dit och funderade vad dom höll på med. Efter viss efterforskning ringde dom upp och sa att tyget varit slut men nu skulle det dröja två veckor innan jag kunde hämta dom.

Jag lät tre veckor gå och sedan ringde en något irriterad Maria, upp möbelaffären igen, och frågade vart fasen fodralen var, och nu skulle jag dessutom ha ett bättre pris, för inte var det så roligt med två oklädda stolar i matrummet, som stått där utan användning hela sommaren, och ja, efter ytterligare en veckas väntan så kom fodralen äntligen och jag fick lite rabatt som plåster på såren.

Chicago

Av , , 6 kommentarer 6

 

Hela vår gräsmatta är täckt med gula tallbarr, nackdelen med att ha tallar på gården. Så för att bespara oss en massa arbete, åkte vi upp på K-Rauta igår och införskaffade en gräsklippare med uppsamlare, och det var det bästa köpet…den här månaden i alla fall. Den klippte fint och samlade upp barren perfekt. Nu är det andra sidan av gården kvar, Åke hann inte ta allt innan middagen och efter vi hade ätit fick vi över ett par bekantingar, på kortspelsafton.
Det var Jan A och Inge-Gerd, som vi bjudit över för att lära dom att spela Chicago:
Det gick alldeles utmärkt och timmarna försvann i en hast. Nicco hann också vara med på ett spel. Vi pratade om hur man på ett smidigt sätt skulle kunna bli av med sina gäster (om man tyckte att timmen blivit sen) och ett av sätten, ”Sunesättet”, är att gå fram till fönstret och säga att nu är det bara i våra fönster det lyser!
Vi skrattade gott och kämpade vidare, men ni vet ju hur det är, med kortspel, ibland går spelen fort och ibland har man otur och får hålla på rätt så länge innan någon vinner. Ja sa jag, snart får vi istället för ”Sunesättet”, säga, se, nu lyser det hos grannen, han håller nog på med frukosten 🙂
Nä, det var en trevlig kväll och både Jan A och Inge- Gerd kammade hem en seger, men vi ska ta revansch, var så säkra.
Det regnade ju när vi var upp på K-Rauta, och Åke visade en av alla finesser på Jeepen, vi har ju torkare på bakrutan…med spolarvätska, otroligt. Ja, det är ju en viss skillnad på Buicken, där finns det ingen spolarvätska att tillgå, men det är väl inte meningen att man ska köra den bilen i regn.
Och apropå torkare kom jag ihåg vad Birgitta berättade då hon och Fred var över. Hon och hennes dotter skulle ut och handla, detta var för ett X antal år sedan, och det ösregnade. Dom hade kommit överens om att dottern skulle hämta upp Birgitta men det dröjde, och till slut ringde Emma. Hon visste inte om hon skulle fixa att komma med bilen, någon hade stulit torkarbladen. Mycket ska man höra innan öronen trillar av. Nå det ordnade sig, hon tog sig till Birgitta och dom stannade på macken och investerade i ett par nya blad. Att folk kan slanga bensin, har man hört, eller ibland att dom kan stjäla däcken om inte hela bilen, har man också hört, men torkarbladen? Jaja, så var det i alla fall.
Ser ut att bli en utedag idag, åtminstone för tillfället. Önskar er alla en fin dag!

Hon hade rätt

Av , , 2 kommentarer 3

Jag som hade tänkt få skriva att Enyas väderleksstation (skallen) var felprogrammerad eftersom solen sken idag och det faktiskt var varmt.

Men jag  hann inte mer än komma ut med termosen så satte det igång att skvala så vi fick flytta ett steg uppåt, inunder brotaket, och insupa kaffet där istället, hon hade med andra ord rätt, då hon låg på skallen igår. Regnet var att vänta.

Privat tvist

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Min pappa har en liten privat tvist med transportstyrelsen. Hör här! Han skrev över en bil på min lillasyster, detta skedde den 10 Maj, i år. För att göra detta var han tvungen att beställa ett registreringsbevis, vilket han gjorde, telefonledes. Vad som inte framkom och som han inte visste, var att den första delen kommer i brevlådan, och den andra delen skickas senare.
Av den anledningen gjordes en ny beställning, då han trodde att han inte skulle få den andra delen, nu fick han det…och det har skrivits ut, två dagar efter att han skrivit över bilen på syrran. Detta är det som är knepigt. Ett registreringsbevis är en värdehandling och därför skickas den ut till ägaren, inte till den före detta ägaren. Men det var ju precis vad som gjordes.

Nu har farsan skrivit ett brev där han kräver att få igen pengarna för bevisen som felaktigt skickats ut till honom, men se, den gubben går inte. Transportstyrelsen ska man nog aldrig ge sig i kast med

Hon låg på skallen

Av , , 2 kommentarer 4

 

Vad har dom nu hittat på då man måste godkänna allas kommentarer, även ens egna? Vad förvånad jag blev då jag hade tre kommentarer nu på morgonen och när jag gick in där så var det ju från dom kända bloggarna, Marja Granqvist, Helena Springare och Grandmother, ha, dom har ju alltid kommit upp automatiskt. Jaja, antingen är det en engångsföreteelse, eller så är det för att VK ledsnat på snacket om att man själv ska moderera sina kommenterar, eller så är det helt enkelt för att mitt namn är Maria, och jag har två katter 🙂
En annan blev bjuden på fika igår, Fred och Birgitta var förbi och ville kolla in vår buss, den fick godkänt, Birgitta testade förarsätet men tyckte att bussen, var aningens för stor att köra, för hennes smak.
På kvällen satt vi och såg på Åsa-Nisse, den nya filmen. Visst skrattade vi ibland men att rekommendera den, gör jag nog inte, lite Jönssonligan över det hela, barnslig, men för grovt språk för en 8-10 åring, tycker jag i alla fall, så som barnfilm kan jag heller inte säga att den är ok.
Enya och Eloise gjorde oss sällskap, dom är ju portförbjudna i tvrummet på dagtid, jag litar inte ett smack på dom där sakerna 🙂 och här ser vi Eloise, hon diggade inte Åsa-Nisse:
Och Enya, passa er för henne, hon låg på huvudet och enligt skrönorna så ska det regna, då katter gör det:
Önskar er alla en bra dag!

Dragsko

Av , , 4 kommentarer 5

Jag frågade Nicco om hon hade en dragsko i hennes byxor, hon hade aldrig hört talas om en dylik sak.

Tänkte lite på ordet och det låter ju onekligen lite knäppt, så i min ordlista får en dragsko vara en högklackad sko för en drag queen.

Drag – sko

Att röka eller inte röka, det är…

Av , , 6 kommentarer 5

 

Vilka skriverier det nu är om rökningen, jag har förstått att det varit debatt i tv om det här med att rökare nekats operationer på grund av sin last. Fast egentligen är det ju ingen som nekat dom…det är bara det att dom måste hålla sig rökfri, några månader innan och efteråt. Sen får dom ju göra vad dom vill.
 Som gammal avdankad rökare, så förstår jag bägge sidorna, en rökare…eller en människa i allmänhet, vill inte bli tillsagd hur dom ska leva sitt liv, så är det bara. Och därför kanske dom har svårt att se, att just rökningen gör dom till en sämre patient vad det gäller läkningen, däremot är det  ingen nu levande människa (lätt överdrift) som är så snabbt uppe på benen efter en operation, som en rökare. Dom ska ju ut och få sig en cigg…ju.
Jag vet det, jag gjorde en stor magoperation, 1993, tror jag att det var, och relativt snabbt hade jag fixat bort katetern, nog kunde jag väl hanka mig på toan själv, och sedan var jag kopplad till en apparat som satt fast i ryggen och som pumpade in smärtstillande, den ville jag bli av med, dagen efter var den borta. Ha, sen var jag fri.
Kom upp från rökrummet och utanför min sal stod läkaren och kliade sig i huvudet och undrade vart tusan hans patient var. Jag kom gåendes, lätt framåtböjd med droppställningen som två användningsområden, både krycka och medicinering, och jag berättade vart jag varit, då skrattade han och sa att dom skulle minsann få fixa fram en högre droppställning, så jag inte skulle kunna ta mig in i hissen.
Jag hade väl tur, för jag klarade denna operation trots min rökning, och det är det många som gjort också, men varför chansa, det är ju liv det handlar om? Och det är dessutom för ens egen skull.
Jag frågade faktiskt nu, under min handoperation, varför jag aldrig ens fått frågan om jag rökte eller inte, men fick till svar att handopertionerna inte gick under denna regel, jag hade fått göra den även om jag rökt. Så det är inte totalstopp om man nu skulle röka, att få göra vissa operationer. Aha, svarade jag, nu röker jag ju inte och jag har heller inga planer på att börja om, så då är det ju lugnt.
En sak som jag vet retade mig, på den tiden jag rökte, var alla rön dom kom med, bland annat detta att man utsatte andra för passiv rökning, och det skulle vara farligare än att röka själv. Men hallå…inget kan väl vara farligare än att vara rökare , man drar först ner skiten direkt i lungorna sen sitter man ju där själv, i samma rum och blir dessutom, till råga på allt, utsatt för sin egna passiva rökning, inte kan det då drabba den som sitter jämte en rökare, mer, än rökaren själv?
Nå, huvudsaken är att man vet vad man håller på med, och sen ska alla veta också, att man kan sluta, tro det eller ej. Allt handlar om viljan och motivationen, och inget annat.
Önskar er alla en fin dag, själv vet jag inte än, vad jag ska göra, det får vi se vad det blir.
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten