Nu har min mobil fått spatt ordentligt. Kontakterna försvinner var och varannan timme, den enda som finns kvar är 1 favorit…som jag ringt 1 gång. Sen kommer dom plötsligt tillbaka, lite random. Ibland en och en, ibland har dom dubblerats och nu, finns det 3 av varje kontakt.

Samtal bryts, folk ringer upp igen men det blir ingen ringsignal, när man äntligen får tag i varandra igen, så har min mobil bara sagt att jag inte är anträffbar, nä, tror f-n det, den verkar ju bestämma över mitt liv numer så…

Nå, då tog jag och Nicco Jeepen, och brände iväg till Elgiganten Phonehouse, på Avion, och beställde en ny, den får jag på tisdag, och jädrar om även den, är ett måndags exemplar, då ger jag upp. Då får det bli röksignaler, hädanefter!

Jag hann få ett sms och ett samtal från vår bonus son, som var på väg hem till oss, så vi gasade på lite (Nicco gasade, jag följde med), kommer Skolgatan ner mot Västerslätt och plötsligt, uppenbarar sig ett stort hål, mitt i vägen. Hon får väja för att inte köra ner i det.

När vi kommer hem, sätter hon igång att ringa Umeå kommun, i tron om att dom ska svara och kunna koppla henne till rätt ställe, den där gropen måste ju markeras. Dom svarar inte…har dom gått hem?

Mja, vem vet, det är ju fredag. Jag hade tidigare på dagen, försökt få tag i 2 olika personer, på samma ställe, men en hade gått hem och den andre hade bara telefonsvarare på. Jojo! Fast i det här fallet sa dom att det var många som ringde, kan ju ha varit om hålet 😀

Fotograf Abebe Asres

Nå, jag kom på den utomordentligt braiga ideén att vi skulle ringa Åke och säga att han skulle köra sin utdömda Mazda, till hålet…ja, ni kan räkna ut själva va, scenariot 😀
Fast, sa jag sen, det kanske inte var en sån bra idé ändå. Dels får vi tänka på Åke, han kan ju inte komma i 40 och ner i ett hål där det blir tvärstopp, det kan sluta illa, nä, då måste han gasa fram till hålet, tvärnita och sedan rulla lite lätt, ner i det, och tänk alla vittnen 😀

Sen kommer dom och värderar bilen och säger att det bara är skrotvärde, så, nopp, det bidde inget av den planen 😀

Vi tar i alla fall Jeepen och åker dit för att kolla om dom gjort markering för hålet, och det har dom, om det kan ni förövrigt läsa här: Slukhål i centrala Umeå

Och då, mitt i alltihop, så dör Jeepen, startar igen, men vet inte att bete sig som en normal bil ska göra. *SUCK*

På kvällen säger jag åt Nicco att hon får tusen kronor om hon lokaliserar felet på bilen, och se, efter googlande, lyft på huven, rycka i sladdar så hittar hon felet och åtgärdar det. Jag tusen kronor fattigare, men…jag är glad ändå, hade jag fått ta den till en verkstad hade det inte varit billigare än minst…4000, dessutom hade jag varit utan bil en eller två dagar, så jag är nöjd, säkert Nicco också 😀

Att det som plåster på såren, var ett underbart väder igår, förutom blåsten, det behöver jag ju inte ens nämna, för det vet ni ju redan 😀

Önskar er alla en trevlig lördag!