Etikett: kille

Jag kan flyga, jag kan flyga…

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Jag fick ett mejl från ”gammbossen”, och det innehöll bland många andra, den här bilden:
Då kom jag osökt att tänka på en dokumentär, jag såg på för något år sedan , eller två. Det var en kille i Amerika som tagit hand om en kungsörn.
Denna örn kunde inte längre flyga (jag kommer inte ihåg varför) och killen tyckte givetvis synd om den. Själv höll han på med hängflygning och visste vilka vyer man hade däruppifrån.
Han gjorde därför en special sele där örnen passade in, som sedan hängdes fast under magen på killen. Dom filmade därefter, örnens jungfruresa i selen.
Blicken sökte fälten därnere och vinden smekte hans fjädrar, han såg faktiskt ut att njuta i fulla drag, och varför skulle han inte det? Luften är ju dess rätta element och utan den där killens engagemang hade den fått leva resten av sitt liv på backen.
Idag ska jag jobba, det går säkert bra… hoppas jag. Känns ändå skönt att det bara blir en dag och sedan har vi helg igen. Önskar er alla en fin dag!

Så kan det gå!

Av , , 2 kommentarer 5

 

Igår var det blåsigt (om ni nu missade det av någon anledning), och jag stod i fönstret och fascinerades av allt som flög omkring och ljudet som vinden kan ge ifrån sig. Lägger då märke till något som ligger virat runt en stolpe här utanför, plockar fram kameran för att föreviga saken, då kommer det helt plötsligt en rulle flygande och placerar sig precis i vår infart och sedan ännu två till:
 
Jag gissar att detta kommer flygandes från byggarbetsplatsen, som ligger här i parken. Rullarna håller på skapa trafikkaos och en av dom, som legat still en stund, får plötsligt luft under sig, rundar kyrkan och försvinner längst vägen, i 120.
 
Det går en liten stund, sen dyker det upp en tjej och en kille som kommer gående från hållet där dom försvann. Dom plockar upp dom två rullarna som ligger här, går tillbaka runt kyrkan, kommer sedan igen, tomhänta, och försvinner neråt, från det hållet som rullarna kom ifrån. Jag hann bara tänka tanken att jag skulle ha ropat åt dom, att rullen redan stuckit iväg och kan säkert plockas upp nere vid ÖoB, men jag struntar nu i det. Det får bli deras bekymmer.
 
Jag vet ju inte men gissar nu på att dom kanske kommit och kört uppe på Vännäsvägen med dessa saker liggandes på en släpvagn, och sedan noterat att dom tappat en del av lasten. Sedan kanske dom svängde av vägen och parkerade utanför Hp:s och begav sig ut på rulljakt. Därför försvann dom neråt i tron att en rulle fastnat där. Ja, där ser man, det är inte alltid vi som är inblandad i dylika saker, det finns andra som det kan jäklas för också 🙂
 
Om nu Fällfors blir inställt så åker vi till stugan i Malå, istället…har vi då pratat om, då får vi lufta Buicken ordentligt och städa ur vår lilla stuga. Kan bli trevligt det med. Funderar nu på att anmäla oss till Piteå, som är nästa helg, verkar bara vara en endags tävling men jag skulle ju vilja prova på bilen nu och se hur det blev med knappen som Åke satt dit, dessutom, finns det ju en chans att få köra mycket, om man är mindre anmälda, vi får se. Som det ser ut just nu så är det bara en anmäld dit och det bådar ju inte gott.
 
Näpp, nu ska Maria göra frukost, tvätta håret och göra mig i ordning, halv tio ska jag vara uppe på lasarettet. Åke fick ta Buicken idag, jag vet nämligen att Capricen är något mer lättsam att parkera, den har en snävare svängradie och vi vet ju alla hur det ser ut däruppe på lasarettsparkeringen. Sen jobbar jag i vanlig ordning, denna vecka är det eftermiddagspasset som gäller. Ni får ha en bra onsdag!

Papegoja på taket

Detta hände för säkert 5-6 år sedan, kanske ännu längre bort i tiden. Niccolina kom hem och sa att hon sett en papegoja härute. Först lät jag väl lite tveksam men hon fortsatte prata om fågeln och jag förstod att det var sant. Säkerligen en rymling, han/hon hade suttit uppe på lampan ovanför vår ingång och någon hade försökt få den till att hoppa ner på en sopkvast men det hela slutade med att han la vingarna på ryggen och flaxade iväg och satte sig uppe på taket istället.

Jag la väl inte ner några fler tankar på detta, jag menar vad gör man? En fågel på rymmen är nog inte så lätt att hålla reda på. Åke hade kommit hem och jag har för mig att dom gick ut för att se om dom såg den, men den var bortblåst.
 
Det gick några timmar och sedan ringde det på dörren. Jag öppnade och utanför stod det en tjej i 11-12 årsåldern och undrade om det bodde en Jennifer här (ja, Nicco hette ju Jennifer på den tiden). Jag såg nog lite konfunderad ut, eftersom tjejen var så mycket äldre än Nicco, och jag kunde nog inte förstå vart dom hade lärt känna varandra. Men då sa hon att hon hört att det skulle finnas en tjej i den här uppgången som hette Jennifer och som hade sett en papegoja.
 
Ja, då gick det ju upp ett ljus, detta var ägaren till papegojan och hon talade om att den passat på att rymma när hennes mamma (eller om det var pappan) skulle hänga ut några mattor för att vädra dom, dörren stod öppen och papegojan såg sin chans till ett litet äventyr. Dom bodde i en av villorna härnere på västerslätt, så den hade ju flugit en bit.
 
Ja sa jag, hon bor här, men papegojan var det flera timmar sedan hon såg och den flög upp på taket och förmodligen sitter den nog inte kvar där. Nicco klädde på sig och följde med ut för att spana.
 
Tror ni inte att fågeln satt kvar däruppe. Tjejen sprang upp för trapporna, ringde på dörren till lägenheten på översta planet, personen som bodde där var turligt nog hemma, hon frågade om hon fick komma in och öppna fönstret, och det fick hon. Sedan ställer sig tjejen på fönsterbrädan, sträcker upp handen mot taket och hennes fingerspetsar når tak kanten. Sedan lockar hon på sin kompis.
 
Nicco som står därnere, får se hur fågeln sakta närmar sig handen för att sedan hoppa upp på den och tjejen behöver bara dra in den igen, med fågeln sittandes på den. Vilket lyckligt slut, både för tjejen och för fågeln. Detta var också runt påsk, så hade dom inte fått tag i den så var väl chanserna små att den skulle ha klarat många dagar i kylan som kan vara i april.
 
Ja där ser man, det händer saker här på slätten, det gäller bara att komma ihåg dom. Denna historia blev jag påmind om under kulturnatta. Det var nämligen en kille som Åke känner, som hade blivit biten av en papegoja, och i och med att han sa det så poppade detta upp. Man har saker lagrade i skallen och vid vissa utvalda tillfällen så kan dom poppa upp.
 
Ni får ha en bra dag idag, och tänk, imorgon är det fredag….igen. Otroligt på min ära!

Liiite, mycké snö

Av , , 2 kommentarer 3

Syrran och hennes kille, sms:ade en bild och undrade om jag visste vart bilden var tagen, den såg ut så här:

Jo jag vet, det råkar vara vår stuga i Malå. Ser ut att vara liiite snö där. Den här bilden har jag på kylskåpet:

Den borde vara tagen 1988 alternativt 1989, det är Åke och Theresé som står på stugtaket och ska skotta lite. Theresé kom travandes då åke stod däruppe och han försökte sig på att stoppa henne, tyckte att det kunde var farligt och att hon kunde falla ner i något hål, men hon bara travade rätt upp, hon tyckte inte att det var något att tjafsa om.

Maria Lundmark Hällsten