Etikett: Lena

Gratis eller var det stulet?

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Ni vet dom där rullarna som kom blåsande efter vägen och som jag trodde kom från en släpvagn…dom var tydligen från bygget här bredvid. Vi såg nämligen såna rullar liggandes på baksidan av en liten vall. Nå, dom rullarna som var på rymmen, kom ju ett par och plockade upp samt lade borta vid kyrkan, igår blev dom stulna. Det kom en bil och killen/mannen lastade skyndsamt rullarna i bilen och drog iväg.
 
Det är populärt med sånt som är gratis. För gratis blev det även för han som backade in nedanför busskuren för två veckor sedan, slängde upp skuffluckan och lastade in kantstenar, som även dom ska användas till bygget. Jag hann aldrig fota tilltaget, bara sidan på bilen då han brände iväg.
 
När vi nu liks är inne på detta som är gratis så finns det även dom som tydligen tycker att sophämtningen blivit för dyr och kostsam. En av gammgrannarna berättade att hon skulle åka buss, härifrån, det kommer då en kvinna och bär på en ihop knyten påse, som hon ställe ner och som hon sedan total ignorerar då bussen kommer, påsen lämnas kvar. Ingrid säger ingenting men tycker det var konstigt, ännu mer konstigt blir det nästa gång Ingrid ska ta bussen och samma kvinna kommer med en likadan påse och händelseförloppet blir detsamma, då förstår Ingrid vad det är…en soppåse som hon tycker att någon annan kan ta hand om. Vilka knäppgökar det finns!
 
Mamma och pappa kom hit igår kväll och efter en stund så dök även Lena och Brälla upp. Vi käkade kladdkaka med grädde och jordgubbar samt en annan variant på tårta, surrade och klockan susade till så var den kvällen slut. Av Lena fick jag en burk med marmelad, med hallon och kakaobönor, det låter väl spännande och av mina föräldrar en gammal smörburk/bytta, med märket flora, den ska jag genast börja använda.
 
Vi fick också rapport om att Mats Karlsson slutade tvåa, inte illa, så vi får gratulera honom till en andraplats, dom andra åkte ut i elimineringen. Sally var så intresserad av Top Fuel så hon somnade i pappa Anders famn.
 
I fredags var hon mer aktiv, då gick hon runt på läktaren och klöste bort klisterlapparna som skulle markera sittplatserna…värsta ligisten 🙂
 
Nä, nu får ni ha en bra måndag, en vecka kvar sedan går vi på semester, konstigt men härligt.
 

En blodfattig stackare

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Jag visade chefen mitt lilla myggbett igår, av en alldeles speciell anledning, faktiskt. Hon har nämligen berättat om en liten, blek, svag, mygga, som var så illa däran att hans vingslag, inte ens hördes. Han fick lova att bita henne, hon tyckte att han såg så blodfattig och eländig ut. Skillnaden mellan henne och mig, var att hon lät den stackaren överleva 🙂
 
Ni som hängt med här vet att jag inte är ett stort fan, av fjärilar. Igår, då jag och Åke var på jakt efter växthuset, så hade vi fått tips om att dom hade funnits på Jula, så vi åkte dit. Utanför satt det några utspridda människor och vad tror ni kommer mig till mötes utanför dörren? Jo, en stor fjäril. Jag sa ingenting, jag vek bara huvudet liiite åt sidan, när vi sedan kommer in så klappar jag mig själv på axeln och säger till Åke, såg du behärskningen? Ehhh, vaddå, säger han. Han har alltså inte ens lagt märke till händelsen och hur jag tacklade den på ett moget, behärskat sätt. Fast…hade det inte suttit folk därutanför, så hade jag skrikit, viftat med händerna och antingen duckat samtidigt som det hade kommit några svordomar över mina läppar, eller så hade jag sprungit. Hahaa…så är det, tyvärr.
 
Något annat som var synd är att jag inte tog ett kort på Lenas rödlök som hon hade beställt från en lokal grönsakshandlare. Hon hade den med sig till Maltträsk i helgen och hon visade fram den då vi höll på grilla. Hon hade alltså beställt ett halv kilo rödlök och hon fick…1 stycke lök, vägandes ett halv kilo. Jag har då aldrig sett en sån stor lök någon gång.  
 
Idag ska jag först och främst, passa på att dammsuga innan solen har hunnit bli för het, typ om en stund, sedan vet jag faktiskt inte. Jag är ledig, så jag gör väl vad jag vill. Kanske jag ringer till mamma och hör vad hon ska göra idag, ja, vi får se. Ni får ha en bra dag, allihop!

Är det fler än jag som…

Av , , 4 kommentarer 4

 

Är det fler än jag som får ont i rygg och nacke då man varit till tandläkaren? Deras stolar är verkligen inte sköna. Jag är minst 20 cm för kort och mina knäveck får ligga en bra bit ovanför själva vecket i stolen. Armstöden, förstår jag inte ens att dom ids ha på stolarna. Du får vara glad om du når den yttersta delen med fingerspetsarna. Nack kudden hjälper inte heller då den är alldeles för högt upp och huvudet får vara lite lätt framåtböjt, under hela proceduren.
 
En annan sak jag brukar få ont i, vid dessa besök, är givetvis munnen. Men inte för att dom borrat eller grävt i någon tand, nä, det blir sår av den där j-kla sugen som nödvändigtvis måste vara i munnen under hela tiden. Den skaver och ibland lyckas den klämma åt någon nerv så man har lust att slita ut den ur munnen, kasta den på golvet och stampa…minst tre gånger på den.
 
Varför kan man inte få individuellt, utprovade plast sugar, specialgjorda för varje enskild patient, som vi själva får ta hand om och förvara, samt komma ihåg att ta med vid alla besök. Det skulle jag gärna betala en liten extra slant för. *Tipstips, nickar*
 
En vecka fick vi använda oss av den nya datorn, den havererade igår och skärmen är konstant svart, så nu sitter jag vid den gamla ”Bettan”, hon tuggar, knaprar och eldar på för fullt, men den funkar. Och nej nej, jag är icket förvånad, inte upprörd, absolut helt likgiltig inför det faktum att saker har en tendens att gå sönder hos oss. Tur att det finns garanti på sakerna, dessutom tog vi en extra försäkring mot kaffespill, knivar genom skärmen och guu´vet allt vad den försäkringen är giltig för. Men det kan behövas!
 
Igår kom så äntligen Niccos soffa, den passar som en smäck däruppe i hennes filmrum. Brälla kom och hjälpte till att få den upp för trappen, sen dök Lena in, hon var ute och gick med deras hund Tova. Bild kommer senare…ja på soffan alltså 🙂
 
Önskar er alla en trivsam torsdag!

Gråt och tandagnissel igår :-)

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Vi tog oss en ledighetsafton igår kväll och hade bjudit över Brälla och Lena, och Hanna hakade också på. Det skulle bjudas på en grillad entrecote med tillbehör. Kvällen till ära så hade jag införskaffat en skräckinjagande sås, och jag trodde väl att texten på flaskan var lätt överdriven men…
 
Det slutade i tårar för Brälla, som nog laddat lite för mycket av såsen på en köttbit, Hanna höll på brinna upp och Lena tordes inte testa. Jag tog den minsta lilla knivsudd ni kan tänka er och det hettade så det kändes som om jag svalt en oplockad höna, laddad med dynamit. Nä, det finns nog en viss risk att flaskan blir en kylskåpsvärmare, fast å andra sidan, det finns säkert dom som morskar upp sig och vill testa, varsågod säger vi då, och får nog oss ett gott skratt.
 
Nu ska jag diska lite vinglas, vi är i lägenheten för att ta lite småtjafs, och jag håller på torka ur köksskåpen. Ha en fin söndag!

Pölsdoft utomhus, inget man dras till

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Vi åt pölsa, potatis och rödbetor till lunch, igår. Det är väl en rätt man antingen gillar (ingen älskar nog den) eller så hatar man den. Åke tyckte att det satt bra och jag höll med men sa också att det är inget man längtar efter, egentligen, det är snarare rödbetorna som är goda. Och då höll han med, skulle man känna doften av pölsa utomhus, så var det inget man drogs till, precis 🙂
 
Niccolina vägrar i sten att ens titta på tallriken då man lagt upp maten på den, så hon slapp den rätten, som vanligt. Men varför skulle man ens tvinga någon att äta en viss sak, man äter ju inte heller själv, saker man inte gillar. Huvudsaken dom har provat på, tycker dom då fortfarande att det smakar illa så vet man ju det.
 
Fisk, är som bekant, något som inte kommer över trösklarna här hemma, möjligtvis i pinnform, men nu duger inte heller det till Nicco. Jag har aldrig någonsin tyckt om fisk, det spelar ingen roll hur den sett ut, på vilket sätt den serverats eller hur den har fångats, det smakar fisk, usch. Och när man var liten och morsan stod och ropade i fönstret att maten var klar, så ropade man tillbaka och frågade –Vad blir det för nåt? –FISK, svarade hon. –Jaha, men jag är inte hungrig! Och så stannade man kvar ute istället.
 
Ibland provade hon med att svara att det skulle man få se när man kom upp, men det lärde man sig rätt så snabbt, att det svaret betydde fisk, och då lät man bli att gå upp. Jag har kunnat sträcka mig till inlagd sill…ibland, och när Lena rört ihop sillgott, till midsommarbordet, då kan man offra sig på en klick, och kaviar, men där är det av absolut, största vikt att det inte finns en endaste liten tendens till fisksmak för i så fall åker den i soporna, jag brukar köra ett säkert kort, och det är kaviar med dillsmak, det smakar mest salt och dill.
 
Igår var vi på el-giganten och kollade på kylskåp, sedan upp på Mediamarkt för att ha något att jämföra med, sist till huset och kollade måtten, och ingenting stämde. Hålet den ska in i, är för litet, i alla fall med dom kylskåp vi kikat på. Vi får kolla vidare, det är ju som synd om man ska måsta ta bort ett skåp till i köket för att det misstämmer på fem centimeter.
 
Vi passade också på att kika lite på platt tv, och där kan vi snacka om djungel. Lcd, HD ready, full HD, usb blablabla. Fick tag i en kille som skulle förklara lite skillnader och började med att säga att det berodde på vad man skulle ha tv:n till. Ja svarade jag, om det bara ska visas Kristina Lugn på tv ( hon var på en av alla kanaler dom hade på) så kan vi nöja oss med en 14” annars kommer vi nog att gå på en 42 tummare. Vi frågade också om man köpte två tv apparater, så borde man väl få en på köpet, men där blev det stopp, däremot sa han att dom aldrig var omöjliga, litegrann kunde nog göras på slutsumman. Fint, då vet vi det.
 
Idag vet jag inte vad vi ska hitta på men det dyker säkert upp något. Ha en fin söndag!

En svår nöt att knäcka

Av , , 2 kommentarer 5

 

Jag har ju berättat om min alltmer utbredda trötthet på kvällarna, och det här med att läsa är ju nästan tji. Numer är jag inne på att läsa Fantomen, en tidning vi alltid läste förut, jag och Åke, för kanske en femton år sedan.
 
Deckarnöten som vanligtvis brukar vara ett givet inslag i tidningen, är något jag kan tycka om, men man vill ju helst att dom ska vara åtminstone lite halvsvåra så man får ligga och grubbla lite. För några kvällar sedan så fick jag göra det, det hela slutade med att jag fick lov att kolla in svaret, och där stod följande: Ingen kunde direkt knytas till mordet…blablabla och därför ligger fallet fortfarande olöst.
 
Nämen hallå, vad var det för deckarnöt? Skulle man skriva såna där och skicka in så fick man ju aldrig något svar, hel korkat!
 
I en annan tidning kunde man på framsidan läsa om en Fantomen joggingdress som dom föreslog att man skulle köpa som julklapp, jag fick genast en bild för mitt inre och såg hur både pojkar och äldre herrar sprang omkring i Fantomen dräkten, för det var precis hur jag trodde att den skulle se ut, Fantomens joggingdress.
 
Jag var givetvis tvungen att slå upp sidan för att få, vad jag trodde, ett gott skratt, men det var ingen Fantomen dräkt, det var en vanlig dress med texten Fantomen, på byxan och tröjan. Hm, inte ens det fick man ha roligt åt 🙂
 
Vi blev uppringda av Brälla igår kväll som undrade om vi skulle komma förbi och få oss en kopp kaffe, Lena hade fyllt år i förra veckan men då jobbade jag och hans bror hade tydligen glömt bort det så dom skulle h ett litet firande igår istället.
 
Vi blev fler än så, där var Peter med fru Anna och deras son, vi förstås, sedan dök Martin, fru Gunilla och deras två hundar upp samt Micke Lund med hund. Så vi blev några stycken runt bordet. Efter gott fika och en hel del prat så följde Brälla, Lena och deras hund, Tova, med oss över till huset, för att kolla in vad som hänt under dom sista dagarna, det är ganska så rörigt där, just nu, och vi är så glada över att slippa bo där mitt i smeten. Men det kommer att bli så bra…till slut.
 
Jobbar idag och sedan får jag en längre ledighet, så skönt. Jag är då hemma till måndag klockan två, vilket lyx! Theresé och Sally kommer hem på fredag, då är det begravning och på lördag ska vi tydligen få prova på att vara barnvakt, då Theresé har tänkt gå på en liten schlagerfest som min storebror anordnat i samband med hans födelsedag. Det går säkert bra.
 
Önskar er alla en fin tisdag!

Numret har ingen abonnent!

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Givetvis så finns det en sån där gammal telefon med nummerskiva, i huset, den användes inte men som med många andra saker så ska det ibland inte kastas bort något utan det ska sparas i evigheternas evighet, även om dom aldrig mer ska brukas.
 
Brälla och Lena kom förbi igår kväll, då vi var i huset och stökade, då berättade Brälla om deras telefon som dom hade haft i stugan, en likadan, med nummerskiva. Det hade varit nån pojke där och lekt, han kom in i köket och undrade om han skulle kunna få ringa hem, jovisst sa Brälla och pekade på telefonen. Pojken såg lite undrande ut, stack fingret i ett av hålen och tryckte, samtidigt som han frågade hur man skulle göra.
 
Haha, samma sak var det uppe i vår stuga, där det länge och väl stod en sån telefon, Emma hade med sig en kompis dit upp och även hon, hade provat att trycka i hålen, utan större framgång.
 
Jag kommer ihåg då man gick på Bräntis, där fanns det en liten typ av telefonkiosk nere i korridoren, som man fick använda om man skulle ringa någonstans. Någon av oss alla elever som gick på skolan vid den tidpunkten, kom på, eller åtminstone visste av, att om man slog ett nummer som inte hade någon abonnent, och samtidigt stod man i en annan telefon och ringde samma nummer, så kunde man prata med varandra, dessutom så kostade detta ingenting. Det var nämligen testat av oss, för vi ringde alltid från telefonautomaterna, och den nöjde sig vackert med att sättas igång av en krona eller vad det nu kostade, och den kronan fick man tillbaka då man lade på, förmodligen för att numret saknade en abonnent.
 
Detta höll vi på med under säkert ett års tid. Grejen var väl att hitta dessa nummer utan ”ägare”, det roliga i kråksången var att det efter all denna tid, helt plötsligt en dag inte gick att göra så nå mera, men då lanserades ”heta linjen” istället, den fungerade ju på samma sätt, man kunde snacka flera stycken samtidigt…men då var det minsann inte gratis längre. Tack för den du…televerket!
 
Idag ska det promeneras, skottas fram bil, pratas med boupptecknaren…igen, begravningsbyrån ska få sig ett samtal, och sen ska jag iväg och jobba. Ni får ha en bra måndag allihop!

Gubb/tantvarning 2011

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Så ska man då lära sig att skriva 2011, det brukar vara lite tjafs i början men till slut så går det av bara farten. Gårdagen kom och försvann i ett nafs, men det brukar vara så, man längtar till julen, sen är det här och borta, sedan blir det nyår, och tjopp så var den över.
 
Vi firade som sagt nyårsaftonen på Lundalogén, jag har några få bilder från kvällen och det blev inte någon speciellt bra kvalité på dom men här är dom i alla fall:
 
Tur att Theresé hade några fina bilder, här är dom:
 
Vi var inte i närheten av att vara lika många som ifjol, i år bestod sällskapet av följande människor: Helena, Mats och David Jonsson, Mats ”masken” Karlsson, Henke och Christer ”Jitte” Bjuhr, Theresé, Anders och Sally Söderberg/Hällsten, Anders ”Brälla” Brändström och Lena Franck, Jag, Åke och Niccolina. Efter den goda trerätters middagen så blev det kaffe, fruktsallad med installerade sprutbomber och en päronkonjak till det. Sen utökades sällskapet med Öhman och fru, som kom och knackade på.
 
Brälla hade en bok som han satt och hade högläsning från som skulle beskriva gubbar och tanter, när man gjorde vissa saker så blev det gubbvarning eller tantvarning, som till exempel om man använde långkalsonger eller som Åke, som kallar alla av motsatta könet för flickor oavsett ålder, då är det gubbvarning men bara på första nivån.
 
Tant var man om man bakade småkakor, var kortklippt, satte lappar på mat som skulle in i frysen eller hade med sig en tygpåse dom man gick på Ica. Ha, och då klarade jag mig på alla punkter, men jag ska ju villigt erkänna att det är nog ganska så smart att skriva lappar på mat som ska in i frysen, om man vill slippa surprise middag. Tygpåse kunde jag nog också börja ta med mig om jag kom ihåg det, men det är väl allt. Nu får man nog ta det som står skrivet med glimten i ögat, vi är nog alla som vi vart, varken mer eller mindre.
 
Sen var det den sedvanliga musikspelningen nere i källaren för dom som ville lyssna, andra satt kvar däruppe tills det var dags att ta sig ut till smällarna och ballongerna. I den stora grillen tändes det på en brasa att både värma händer på och korvgrillning, vi hade alla skippat raketerna i år, men det är ju ingen nödvändighet, man får ju ändå se vad alla andra i omgivningarna skickar upp.
 
Jag, Åke och Nicco samt Öhmans fru, gick hem vid ett tiden, då tyckte vi att det kändes som sängen lockade mest och det var nog ganska så vettigt med tanke på hur sträv man kände sig i halsen imorse. Till sist vill jag tacka televerket…eller telenor för att dom skickar ut sms klockan sex på nyårsdags morgonen för att tala om att jag ringt för hundra kronor, dom kunde inte ha skickat det liiite senare, knäppskallarna. Önskar er alla en god fortsättning och en bra dag!

Inte bara vi är knäpp

Av , , 6 kommentarer 5

 

Så här har den här blomknoppen på vår julkaktus, sett ut sedan i somras, rosa, hård och fast.
Stod och skulle ge den lite näringstillskott…i form av vatten, för några dagar sedan och upptäckte att den blommade på andra sidan, i rött. Det är inte bara vi som är lite knäpp och konstig ibland, utan även våra blommor 🙂
 
När Nicco och Saga hade sitt Harry Potter maraton, så hade dom passat på att fixa i Niccos rum, såg ju ut som ett smärre bombnedslag, men dom tyckte nog att det var mysigt att ligga därunder filten:
 
Igår då jag kom ut på jobbet så hade jag givetvis glömt saxen hemma, den som jag skulle ansa björken med, men idag är den packad i väskan och kommer att få göra sitt jobb. Även spaden ligger kvar, det var mer snö än jag trott, så jag får allt ta lite åt gången om jag inte ska dräpa mig själv.
 
Nu håller det på dra ihop sig till Nyårsafton, Theresé, Anders och Sally kommer åkandes/körandes från Järlåsa, imorgon och blir väl kvar till söndag eller måndag. Theresé ringde igår och undrade om vi fått någon uppgift ännu, på nyår, vi brukar få göra förrätt, efterrätt eller fördrink, lite mixat sådär, men än har det inte dimpt ner något önskemål, får nog sms:a till Lena idag och höra om dom har några planer. Det blir väl på Lundalogén vi ska vara, då Brälla sa att dom inte fått någon avbokning än.
 
Nä, nu har jag surfat och skrivit klart, frukost och iväg. Ska prova mig ner på strömpilen efter jobbet idag men känner mig lite misstänksam på att det kommer att krylla av folk där, kan det bero på att nyår är i antågande eller för att dom har mellandagsrea? Jaja, vi får se! Ha det gott!

Knasdag

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Jag och Nicco skulle åka ut på strömpilen igår, efter lunchen, först höll jag inte på få upp dörren till bilen, nä, det var inte låset som hade frusit, utan hela handtaget, den gick inte att rubba och på Niccos sida hade låset frusit så man inte ens fick in halva nyckeln. Nå, med lite bestämdhet och en fast hand så fick jag upp den till slut. Skulle låna sopen från soprummet (ha, soprum = ett rum som förvara sopar, sop – rum) då Nicco gav mig ett varningens ord, ovanför skallen hängde det nämligen en ganska så stort snödriva, så jag hoppade in och lika snabbt ut igen.
 
När vi kom fram till strömpilen så var det kö, ända upp till rondellen…ja, rondellen uppe på Holmsundsvägen, och nu hade ju varje smart människa tagit ett varv i rondellen och åkt tillbaka, men inte Maria inte. Vi åkte ner och spanade efter en parkeringsplats och det var ju ganska så tröstlöst, Nicco såg två lediga platser men på vänster sida och jag sa att jag kör inte in där, man vill ju hemskt gärna ta sig därifrån också, även om det nu, egentligen är högerregeln som gäller inne på såna här ställen så är det väldigt få, som kör efter den regeln.
 
Vi körde rakt genom alltihop och sedan ut förbi återvinningen, vi var inte dom enda som gjorde det. Upp på kvantum där dagens största köp skulle göras, 1½kg räkor, vi hade bjudit över Brälla och Lena på räkfrossa, så det var ju en ganska så viktig ingrediens. Dom skulle visserligen vara barnvakt till deras barnbarn men hon kunde ju få följa med.
 
Oskalade räkor hade dom inte på kvantum, förutom dom där svindyra räkorna som kostar 149:-/kg, så vi åkte ner på Ica hedlunda istället, där såg det ganska så fräckt ut också, med all snö som satt sig runt lyktorna.
Nå, så var vi äntligen klara och Nicco muttrade något om all onödig bilkörning detta hade inneburit, och jag kunde väl inte annat än hålla med. 30 minuter i bilen för att sluta på hedlunda, 5 minuters promenad hemifrån.
 
Sen gick det inte som planerat i slutändan ändå, barnbarnet vägrade följa med hit så vi gjorde en liten rövare och frågade ett par grannar om dom ville komma upp, nu hade dom precis käkat så räkorna var inte så lockande, jag ställde mig då och skalade hela rasket, Åke fick sig en räkmacka och resten har jag gjort i ordning till middag ikväll. Här ska ni få receptet på det:
 
Räkgott
 
2-4hg skalade räkor
2,5hg cheddarost i kuber
6 skivor vitt formbröd (skär bort kanterna)
 
Sås
 
3 Ägg
3dl mjölk
2dl grädde (funkar också bra med matgrädde)
1 msk senap
1 tsk salt
65gr smält smör
Vitpeppar
 
Blanda ost, räkor och bröd i en form. Vispa ihop såsen och slå över. Låt stå och dra över natten. Ugn 175 grader ca 45 minuter.
 
Det är jättegott så nu har vi något att se fram emot till middagen 🙂
 
Nu önskar jag er en fin söndag!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten