Etikett: oboy

En utan ände, och en med två 🫓🌭

Av , , Bli först att kommentera 11

Tog denna underbart vackra, (driver lite) ”mitt emellan årstids bild”, i förrgår.


Ni förstår symboliken va, skotta barr, haha… Ja det går som vanligt runt runt, utan ände. Precis som den där förbaskade pannkakan utan ände, fast korven har två 🌭

Vilse i pannkakan var jag inte igår, jag visste precis åt vilka håll jag skulle och vad jag skulle göra vid målpunkterna. Men inte utan vissa hinder på vägen.

När det var dags att bege sig av till frukosten på Nybro, högg jag kompostpåsen. Jag gillar att göra 2-3 saker på samma gång, då jag liks ska åt det hållet. Här tappade påsen botten och innehållet tömdes ut på hallgolvet 😵‍💫

Jag brukar vanligtvis INTE, svära, för det finns som ingen idé att göra det. Gjort är gjort, mjölken är spilld, det är bara att torka upp. Men där kom det en svordom, så jag tror nästan att Winstone, kände sig skyldig 🥹 Han stod fastfrusen nån minut.


Fram med soppåse, sopborste och snabeldraken, tjopp tjopp, och iväg. Nej, jag flög inte till Nybro på snabeldrake och sopkvast, jag tog bilen..faktiskt.

Trevlig frukost, jag visste inte ens att Nybro hade så man kunde välja en liten frukost eller en stor. Den stora med både juice, yoghurt, fralla, ägg och kaviar tror jag, och kaffe. Kanske var det nåt mer, tänkte inte på det. Jag valde nu den mindre, och det var då en god ost och skinkfralla med kaffe.

Tiden sprang iväg, vi fastnade i prat om sociala medier, övertramp, big tajm. Folks beteenden, och hur vi människor är funtade. Ingen är ju likadan, inte heller har vi samma förutsättningar eller skyddsnät.

Det är lätt att döma ut människor med att enbart säga att dom är dum i skallen, fast en psykiskt sjuk människa, är nog inte själv, medveten om, vad dom gör eller säger. Deras ord blir deras sanning. Och att sedan utsättas för kommentarer, som dumförklarar, uppmanar, och håller elden vid liv. Bara för att se hur människan reagerar. Kan få förödande konsekvenser.

Det kan tippa en människa över kanten, men den tanken tänker inte så många på. Man fortsätter skratta åt beteendet, och piskar upp stämningen. Det absolut bästa, just den person jag tänker på, kan göra, är att stänga ner sitt konto och söka hjälp. Och den hjälpen kan, om man har tur, finnas på närmare håll än man tror.

Bland dom man redan känner och känner förtroende för, förstås. I just detta fall tänker jag att det måste in professionell hjälp, åtminstone till att börja med.

Lika skrämmande är det att läsa kommentarer från folk som håller med i vad denna människa säger, för vad betyder det, egentligen? Att dom mår lika dåligt, att dom inte VET hur vardagen fungerar, eller är dom bara mindre begåvade. Ja, det är ju ingen som vet det heller. Så det bästa vi kan göra är väl att skrolla förbi. Utan kommentarer eller annan feed back, så kanske även det, kan bli en hjälp i slutänden.

Nå, nog om det. Vidare upp och hämta mamma på Mariehem och ner på stan. Där var det bankärende, hem igen där hon bjöd på fika. In på Willys, in på Preem, lämna ett paket åt Nicco och sen var jag hemma.

Påbörjade middagen, ska ta ner en påse mjöl för att reda såsen och med ut ur skafferiet följer ett Oboy paket… Of course, öppnas locket och den hamnar upp och ner…vad annars 🥴


Fram med snabeldraken, igen och tillsägelse åt Winstone, att hålla sig undan. Han var små sugen på chokladpulvret. Fortfarande grinar jag inte över den spillda Oboyen, själv slutade jag dricka den sörjan för en massa år sedan. Så det var ingen förlust, utan innebar mest arbete.

Middagen klar, en candlelight supper. Jag skivade en skinkstek, förstekte den lätt, in i form. Vispade ihop matgrädde, en massa goda kryddor, buljongtärning och sweet chilisås. Slog över och in i ugn. Råriven potatis till det, och ljus då. Tack för den TELEVERKET!!


Där fick jag känning av lätt huvudvärk och blev tvärtrött. Kan det vara av just sånt här, som gör att mina dagar går så förbaskat fort. Jag skapar ju mer arbete än jag redan har…heeela tiden.

Blir spännande att se vad denna dag har att erbjuda då. Ingen snö i alla fall, än så länge. Kan hända att jag vinner vadet över Elisabeth, men det återstår att se, vi är inte där än, att det slagit över till det datum då vinsten blir min, haha. 27 oktober 2018 såg det ut så här, och jag har nu gissat på snö 29 oktober. Elisabeth gissade på 20 oktober.


Ha en underbar fredag allihop!

Ofrivillig oboy frossa!

Av , , Bli först att kommentera 11

Nu var det nog någon månad sedan jag fick sockerfall, och jag började känna mig safe, tji fick jag. I natt var det dags igen, att frossa i oboy (ja vi har det i skafferiet, trots bristen på det) och skorpor. Jag hittade inte igen mätaren, men var så skakig och svetten bara rann som om man satt i en bastu, att jag var tvungen att strunta i den.

Och nej, det är inte så trevligt som det kanske låter, att sitta och dricka oboy mitt i natten och knapra skorpor. Jag får ont i magen av det och sedan ska man känna smaken av det där, hela natten. Tvivale!

Jag fattar det fortfarande inte, ok, jag äter nåt…och 3 timmar senare får jag ett sockerfall, bara så där. Ett ps till er som inte har följt med tidigare, jag har inte diabetes och tar därför inte heller någon insulin, men ändå kan sockret droppa ner till 2.1.

Nå, så är det, men vad jag inte fattar är, att jag då kan häva fallet med att äta, men varför får inte det då, samma effekt, 3 timmar efter det? En väldans tur, oh ja, men jag undrar ändå.

Vilken sommarvärmen vi hade igår, inne på gården. Man blev lite lurad sen, då man gick med hunden. Inte samma värme utanför staketet. Så den måste som stanna kvar vid huset, där det inte fläktar så mycket. Idag ser det ut att bli en fin dag, igen.

Vi tog då Camaron igår för samling vid Ikea och sedan åkte vi ner till Klabböle energicentrum. Och ni som satt och var fikasugna igår och inte åkte dit, ni gick miste om billigt fika, 15:-/sak, och sedan utsikten, förstås 😀

40831848_10156564047431585_5448411184594157568_o

40911504_10156564048576585_5496103450636713984_o 40929071_10156564042896585_6356785755402010624_o 41079298_10156564049131585_662341492425097216_o 41084800_10156564045826585_2812342669865385984_o 41116967_10156564042026585_9139953223526776832_o 41190777_10156564048051585_1355555819659198464_o40752491_10156564022146585_4775612511955189760_o 40803353_10156564023311585_5818122987341086720_o 40805301_10156564025091585_4819735518440849408_n 40820666_10156564213751585_1836825334880665600_n 40831862_10156564041621585_3195039451533279232_n 40840098_10156564034411585_6833556923741110272_o 40847048_10156564037976585_4940352068561928192_o 40847054_10156564023686585_8732847154873237504_o 40922930_10156564023946585_2142846393285345280_n 40929121_10156564026976585_5859494225460068352_o 40952021_10156564024636585_8074914549456699392_n 40956239_10156564032381585_7876982081132167168_o 40960955_10156564040566585_4528979448116019200_o 40993307_10156564020666585_4472856006652592128_o 41045847_10156564019806585_4836860171525292032_o 41109586_10156564036176585_6725488751935488000_o 41124523_10156564039706585_3851390293509144576_o 41174978_10156564030496585_1638847851003904_nSom det hördes kanske det kunde bli nästa onsdag igen, men det får jag i så fall återkomma om. Det berodde mest å hur många som kom igår, och jag tyckte i alla fall att det var över förväntan.

Önskar er alla en trevlig dag!

41149282_655120551553999_8103600988214001664_n

Är glad att det håller sig på plus…

Av , , Bli först att kommentera 12

Kanelbullar är gott…fast jag tänker inte baka några bara för att dom har sin dag idag, näpp, det ids jag inte. Kommer ihåg, long time ago…kanske 30 år sedan, och jag bakade bullar som jag och Åke satt och käkade, nygräddade med kall oboy till, det var tider det 😀

Dom där man köper, som ser så stor och god ut, är för det mesta så torr i kanterna att man får kasta halva bullen, om man inte tjuras och äter upp den ändå, bara i ren snåla, för att man betalat för den.

Nä, nybakta bullar, home made, är dom bästa, fast då ska man ha nån som bakar dom också 😀

Jag och Winstone tog en tidig morgonpromenad idag, och Tvärån har verkligen breddat sig.

22222009_10155691303901585_8068235758629816579_n 22196154_10155691304316585_4223326187655479023_nÄnderna har fått sig en egen autobahn, dom kommer här, fast dom kanske inte syns så bra:

22181177_10155691303566585_2394016140675513314_oOch små sjöar i gräsmattan tyder på ett ganska häftigt regn igår, då ska vi vara glada att temperaturen håller sig på plussidan och inte minus, det hade kunnat bli okul.

Idag ska jag få höra analysen av mina provsvar, till den där 50 års kontrollen, jag hoppas på det bästa, så får vi se hur det går. Och efter den, så tänker jag pipa iväg och hälsa på Eva-Marie, sådeså, och har jag tur, så kanske hon bjuder på lte kaffe 😀

Hoppas på en bra dag, för er alla!

22180055_10155690529336585_7140879040274086751_o

Nyttigt, or not!

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Kom hem från jobbet en dag i förra veckan och Jennifer talade om att hon och Saga hade blandat mjölk och oboy i ett glas, nu menade hon inte en blandning som man normalt brukar göra utan dom hade tagit drösvis med pulver och en skvätt med mjölk. Joho, sa jag, JÄTTENYTTIGT.
 
Kom hem nästa dag och det var samma visa, nu fick jag säga att det fick vara slut på detta blandade, gå och ät en skopa socker istället, det är samma sak fast det smakar inte choklad, sa jag. Sen går det ju åt en hel del pulver och jag köper det inte för att det ska ätas upp utan drickas, någon gång emellanåt.
 
Med det sagt kom jag ihåg en av alla somrar som vi vakade in morgondagen, jag och min kusin. Vi rumsterade i ett annat hus än det där mina föräldrar sov så vi var i princip själva. Sena nätter då godis suget kom krypande, kändes tuffa då vi aldrig hade något i skafferiet. Till saken hör att huset vi bodde i, användes då och även nu, till vinterboende, så min mamma flyttar alltid över sakerna från skafferiet till "sommarstugan" och när hösten kommer så bär hon tillbaka allt igen.
 
Mjöl, socker och salt kunde man alltid hitta, men inte så mycket mera, förutom just denna natt då vi ännu en gång gick igenom skafferiet i jakt på något ätbart. Där längst in i skuggan kunde vi skymta ett rött paket, det var ett paket med sockerkakspulver, sånt där som man blandar ut med vatten, ägg och smör för att sedan stoppa in hela alltet i ugnen och simsalabim har man en ätbar sockerkaka.
 
Mm, det lät ju gott men vattnet i denna stuga eller hus, smakar inte gott, det är som att dricka rostvatten, och något annat blött att blanda ut pulvret med, hade vi inte. Och tjurigt sugna som vi var så käkade vi upp pulvret direkt från paketet, det bara dammade ur munnen, men jag tycks komma ihåg att det smakade alldeles utmärkt. Ja, vilka påhitt!
 
Vår farmor fick också utstå vårat sötsug alla jular då vi sov över hos hon och farfar. Jag och kusinen var hopplösa, vi smög alltid ner i källaren på natten och norpade ur knäcken, mandelmassan och nougaten som hon alltid hade därnere för allt julbak som skulle göras. När vi tagit vad vi ville ha så drabbades vi alltid av lite dåligt samvete och skrev en förlåt lapp från dom svarta fåren. Nu listade hon ut att det var vi som gick under det namnet och det fick vi höra även i vuxen ålder, egentligen tyckte hon bara att det var lite humor med det hela så hon skrattade bara. Ha en fin tisdag!