Etikett: Nybro

Våra mammor 👩‍👧‍👦, sockor 🧦 och falsk fläskfilé 🥩

Av , , Bli först att kommentera 15

Delade en liten filmsnutt på fejjan i förrgår. Handlar om dagens användande av våra mobiler. Jag tycker ändå att det är tänkvärt, och jag skrev att jag skulle anamma det med att stänga av ljudet då jag hänger på kaffedejter och sådant. Jag gillar inte att det ska tas för givet att man är anträffbar, alla timmar på dygnet.

Han säger ju i filmsnutten att det inte hjälper att vända mobilen upp och ner. Du lägger ändå upp den på bordet och du kommer att svara om det ringer eller vända på den och titta vad det var som lät. Där tog jag till mig det han sa. För det är precis vad jag har gjort. Vänt på den…och gjort det för att jag trott att det varit för att visa respekt inför den som sitter mitt emot 🫣

Mm, vidare så vet vi ju allihop, att vi klarade oss förut med en fast telefon. Så varför har vi gjort oss så här tillgängliga? Kan det vara en del i, varför människor idag, känner stress?

Så, från och med igår, införde jag för min egna del, avstängande av ljudet om jag är ute och fikar eller äter med någon. Jag börjar där, och ser om jag utökar mitt frånvarande av mobilanvändandet. Enda förbehållet eller brytandet av det löftet, är om jag väntar ett viktigt samtal, som är lättast att jag svarar på för att till exempel slippa telefonköer.

Jag plockade upp Anna igår och vi åkte ut på Nybro där vi gårdagen till ära, firade den där, salladsdagen som är världsomfattande. Jodå, jag kom ihåg att stänga av mobilen ☺️

Vi pratade bland annat om boken, ”Är mor död” av Vigdis Hjort, som skulle tas upp på kvällens bokklubbsträff. Jag har som vanligt saker jag stör mig på i böckerna. Men efter att vi resonerat, och analyserat så höjde jag ändå mitt betyg på den. Viktig att tillägga är återigen, att läsa boken rent handgripligen är förmodligen det som ger mest i utbyte. Lyssnar man, kan det direkt bli fel om du inte gillar uppläsaren eller uttalet av vissa ord. I den där boken var det ett upprepande av mamma/mor, så vid jämna mellanrum hade man lust att bara stänga av.

Nu jobbar jag ikväll så jag skulle inte delta i träffen. Däremot har jag skrivit ner mina tankar och åsikter som jag sedan skulle skicka på messenger till gruppen idag. Jag hade på förslag att vi skulle skriva en bok (kanske en novellsamling) om våra mammor. Jag skulle döpa boken till Min morsa och inom parantes (och era mammor).

Vi har allihop en historia att berätta om våra föräldrar. Allt från bullmammor, dom som alltid fanns där och fångade upp sina barn, hårt arbetande, alla på sina sätt, närvarande och frånvarande, och varsevarande (för att använda Björn Natthikos ord). Spännande, sorliga och absolut vardagliga storys.

Hur den boken ens skulle sammanställas och bli i slutändan, har jag ingen aning om, men jag skulle absolut INTE, upprepa ordet mamma, morsa eller mor, 17 gånger per sida 🙃

Jag hann inte mer än skriva ner mina tankar så ställdes träffen in, och vi ska ändra datumet. Nå, då tar jag ändå med mig mina skrivna ord och kör högläsning på dom. Om vi får till en kväll då jag inte jobbar.

Gjorde nåt så enkelt och så gott, till middag igår. Man bör dock ha framförhållning. Den ska ligga i frysen, 2-3 timmar innan man gör den klar. Falsk fläskfilé fick det bli, med en supergod sås till. Jag skulle ha kroketter, eller Rösti, alternativt lyx potatismos till, men det bidde pommes. Mest på grund av mitt dåliga planerande av tillagningen.

Idag är det den årliga, världskända ”Rocka sockor” dagen. Har jag två udda sockor på mig? Oh ja…köpte till och med nya och för att få lite färg så valde jag barnsockor. Och tänk, jag som har 39 på mina skor, visste att jag skulle kunna ta storlek 32-35, dom passar perfekt. Till Winstone…mjaee

Men han ställer upp, i vanlig ordning ❤️

Och med det önskar jag er alla en fin torsdag och Rocka på med sockorna 🤘🧦🤟

Blir det tårta 🎂 eller godisburk 🤔

Av , , 4 kommentarer 16

Så blev det plötsligt en årsdag igen. Niccolina blir 26 år idag. Hipp Hipp Hurra!!

Hon hörs inte ska fira så hon kommer hem till oss ikväll och äter middag. Blir bra det. Undrar om jag skulle bjuda på nån tårta av nåt slag, eller ska jag göra det jäkligt enkelt, och bara ställa fram godisburken jag fick hem igår

Presenten hon ska få har inte kommit än, det är snudd på mer regel än undantag. Fråga mina barn, dom vet. Ofta var det en lapp i en låda där det stod skrivet vad dom skulle få. Jag var helt säker, denna gång att den skulle hinna komma, men… Om jag inte får meddelande i eftermiddag förstås Att grejen har landat på Preem 😃

Jag och Annelie hann snabbdejta med frukostmacka på Ullas igår. Apropå presenter hade hon med sig en underbart cool blomma. Kolla vad jag fick

Blomman/växten, hänger bara där och man ska duscha den lite nu och då. Oh, i love it 🧡 Tack Annelie 🥰

Hon har tidigare berättat om en fadäs hon gjorde för några veckor sedan. Men det var något som hon garanterat INTE, varit ensam om att göra. Hon skulle åka tåg mellan Stockholm och Uppsala. Osäker på om hon gör rätt då hon köper biljett och killen i biljettluckan säger att det inte är nåt fel.

Så kommer en kontrollant, det sitter 2 tjejer framför Annelie och där börjar kontrollen. Annelie hör att dom förtvivlat blir varse om att dom inte har rätt biljett. Vid Arlanda byts linjen till UL eller hur jag ska förklara det rätt.

Annelie hoppar in i samtalet och erbjuder sig att betala för tjejerna. Kontrollanten säger att det inte behövs, Han ska inte slänga ut dom, utan dom kommer undan med en tillsägelse. Så blir det Annelies tur att visa biljett, och guess what…det är fel, hon har inte biljetten som gäller från Arlanda till Uppsala.

För att göra det väldigt kort, så åker hon på 1500k kronor i böter. Kontrollanten vill att ho legitimerar sig, hon har körkortet undanstoppat men tar fram sin Freja id på mobilen. Han påstår att det inte är en giltig legitimation. Say what???

Hon har ringt och pratat med dom det berör, dom ger sig inte, hon har överklagat och förklarat hela historien, hon har fått hem faktura och där står det också att hon inte klarat av att ta fram en giltig legitimation. Alltså jag storknar då jag hör detta.

Vart är människan bakom kontrollanten. Han stod ju för fasen där då hon till och med erbjuder sig att betala för 2 personer som inte har biljett. Hon har stort hjärta och ett gott sinne för andra…han har varken hjärta eller hjärna. Tjejerna får ju en tillsägelse, Annelie en böter. Vad är det för skillnad?

Vi får se vart det landar. Hon ska driva det vidare, och det tycker jag absolut.

Dagen gick vidare med ett besök på Avion. Shoppade lite, och sedan fick jag meddelande från Ina att hon var på ingång till Nybro. Där var det uppenbarligen nån typ av torsdags fika, det var fullt med folk. Men vi fick plats i alla fall. Trevligt att ses, precis som vanligt 😊👌

Och med det önskar jag er alla en fin fredag! Foto av Ahmad Mansour

Kvinnan som talade med hundar 🫣😶😊

Av , , 4 kommentarer 10

Kollade in bygget på Östra Station igår, det går framåt

Men det var inte därför jag var där, utan jag hade en kaffedejt med Katarina uppe på Nybro. Vi satt och pratade om allt möjligt och jag tycker ändå att det är lite roligt, att ju mer vi pratar, desto mer inser man hur lik man kan vara i tycke och smak.

Inte bara då det gäller åsikter eller hur man tänker i vissa, specifika situationer. Utan även vad man gillar och ogillar. Hon diggar, på tal om det, lampor. Gissa vad jag gillar…jomen lampor, förstås. Haha…berättade att jag ville ha en liten fönsterlampa och hade suttit och googlat på nån lämpligt frän lampa, bara dagen innan.

Jag hittade en jag vill ha, fast, priset bestämde att jag INTE alls kommer att genomföra ett köp, finns inte på min världskarta.

 

Den finns även i större format…gissa om jag hoppas att jag snubblar över en sån, nånstans på en loppis, för en billig peng, haha.

Efter lunchfikat tog vi hennes hund Thompson och gick en, nästan 5 kilometers promenad i omgivningarna. Thompson är ju en underbart fin kille. Här lånar jag av bild av tagen av ägarinnan, Katarina Tengman 🧡

Vi pratade en hel del om hundar också. Jag gick och funderade på det idag, på min och Winstones morgonsväng. Vi kostade på oss en lite längre prommis idag, han verkade pigg och på.

Jag vänder mig om och inser hur maskerad han är i denna omgivning

Det blev lite drygt 2 kilometer, på ett behagligt underlag, även om asfalt inte är optimalt ur flera synvinklar. Men det ger bra fäste!

Nå, jag tänkte på hur vi formar våra djur efter vårt beteende. Sen är alla djur individer, inte att förglömma. En del är enmans hundar och andra gillar och lyder alla i en familj. Winstone kan lätt hänga med oss men jag tror mig ha mest att säga till om. Ibland behöver jag inte använda ord heller utan bara en blick eller nick.

Skrev ju det förut också, att det känns som om han håller på gubba till sig. Han bryr sig inte lika mycket om andra hundar, vid hundmöten. Han gruffar inte alls åt alla som han gjorde förut. Det enda som är sig absolut likt är skällandet då någon plingar eller knackar på dörren. Och han vänjer sig aldrig med att hyresgästerna kommer och går.

Om jag ser att dom är på väg in så kan jag distrahera honom, och ibland hinner jag bli så glad över att han tyst sitter och väntar, tittar på mig, väntar men lik förbenat vill han ha sista voffen och avrundar inlärnings sessionen med ett

*SUCK*

Har säkert skrivit om detta förut men… Jag jobbade en period i mitt liv hos den fantastiska kvinnan Annika Collén. Företaget hade hon hemma i sin villa på Marieberg. Hon hade även en hund, Lufsen, som var en Cavalier King Charles. Här lånad bild från nätet.

Hon införde en daglig rutin. Lufsen tog med oss ut på en promenad. Vi fick allihop frisk luft och lite paus från stillasittandet. Vi träffade ofta på en kvinna som hade en liten grå/vit toypudel. Kvinnan skulle jag vilja beskriva som aningens högljudd, det hördes när hon pratade. Hon puttade rollatorn framför sig och hunden var alltid vid hennes sida

Jättetrevlig, så våra ”-Hej”, började sakta men säkert bli lite mer. Hon kunde stanna och berätta nån fadäs, eller en liten anekdot från förr. Det blev nästan som att vi såg fram emot dessa möten. Hon var rolig!

Julen närmade sig och Annika pyntade hela taket i köksregionen med hängande julkulor i olika höjder. Det såg fantastiskt ut, på riktigt. Hon hade även nylagt ett golv som sträckte sig från ytterdörr ända in i köket. Kan tillägga att hon hade halvöppen planlösning, så hallen flöt in till köksbordet som stod avsides från själva köket. Det var MÅNGA kulor som hängde i taket.

Då vi skulle ut en morgon så frågade Annika om vi skulle bjuda in kvinnan på fika, ifall vi skulle träffa på henne. Oh ja, det tyckte jag kunde bli en intressant eftermiddags fika. Sagt och gjort, vi träffade kvinnan och Annika frågade om hon ville komma på en kaffe. Hon tackade ja och vi bestämde en tid hon kunde komma.

Kvinnan hade lite rörelse problem, så då hon kom och steg in genom ytterdörren blev vi varse att hon hade värsta broddarna på sig

Jo ja, jag överdriver lite, men bara lite. Ni fattar skräcken i Annikas ögon då kvinnan säger att hon inte kan ta av sig skor eller dobbar. Annika såg nog hennes nylagda golv, rivas upp i flisor. Fast, Annika är inte den som kan komma på lösningarna i stunden. Hon stoppar kvinnan, springer och hämtar 2 trasmattor, och vi lägger dom framför kvinnans fötter och flyttar mattorna vartefter stegen hon tar. Haha, vilken syn för gudarna, där vi niger och knä och ryggböjer inför kvinnan.

Men fram kom hon och kunde parkera sig själv i en köksstol. Oj vad vi skrattade och häpnande, samt såg dessa julkulor snurra och åka fram och tillbaka eftersom kvinnan inte bara pratade med rösten utan även med armar och händer. Hon klatschade till kulorna med jämna mellanrum och vi duckade där vi satt, i tron om att kulorna skulle lossna från taket. Men…dom satt kvar, wohoo!!

Nu till det jag verkligen ville berätta, som var så otroligt och ofattbart. Fast enligt utsago, en helt sann historia.

Kvinnan hade förlorat sin syster (här lämnar jag det öppet, för jag kan minnas fel), eller sin svägerska, några år innan den här underhållande december dagen. ”Systern”, för enkelhetens skull, namnger jag henne till Asta, hade en hund. Och plötsligt började hunden komma upp i sängen varenda kväll och där, lägga sig bakom Asta.

Hon tyckte det kändes så konstigt och hon började undra om hunden var sjuk på nåt sätt. Så fick hon höra talas om en kvinna, som kunde prata med hundar. På den tiden det begav sig, så fanns den kvinnan belägen några mil utanför Umeå. Asta bokade in en tid hos kvinnan.

På plats fick hon lämna över hunden och själv sitta utanför och vänta till ”samtalet” var över. Hundprataren tog sedan in Asta på rummet och sa att hunden vill, å det bestämdaste att du ringer och får en läkartid. Hunden är orolig över dig, och det är bråttom.

Asta ringer givetvis och får en tid. Hon hinner dock inte få någon behandling utan dör efter 3 veckor. Hon hade fått Cancer, och hunden kände av detta och därför hade den velat visa henne att något var fel.

När Astas syster, kvinnan hemma hos Annika, (nu döper jag henne till Karin, för att göra det enkelt här också) berättat detta så slutar det inte där. Med gråten, fortfarande i rösten efter minnet med Asta, så talar hon om att hon ville åka dit med hennes hund också. Ifall den kunde ha något att förtälja.

Här mina vänner, så avslutar jag dagens inlägg, med löfte om en fortsättning på den berättelsen imorgon. Jisses, jag må ju hinna göra annat idag än bara skriva, haha. Ha en fin lördag, allihop!

 

Bara 2 saker att förhålla oss till ☕🍰😂

Av , , Bli först att kommentera 12

Rev av förmiddagen igår, med att hämta ett paket, svänga förbi Sambo och gav honom lite godis, iväg och tränade, hem och käka lunch och sedan en trevlig kaffedejt med Ina på Ullas. Jag var där 5 minuter innan, och medan jag väntade fick jag ett samtal från en arbetsgivare som ville boka in en intervju på måndag…spännande 😊

Jo jag hann förresten med lite mer än så. Pratade med Tina innan jag drog iväg också. Vi har redan bokat in en första grej på vår to do list nästa gång hon kommer upp hit. En fika på Nybro, haha. Det är tur att vi åtminstone har en sak att förhålla oss till, eller 2. Fika 😜😁

 

Och skratt

När jag körde hem såg jag alla grenar och kvistar och större delar från träd som låg utspridda lite överallt. Blåst (stormar) är mäktiga. Då jag såg att det skulle vara än värre, längre upp i landet och lite inåt, så sa jag till Åke att nu ryker väl det som är kvar av vår altan i stugan. Fast vi får väl hoppas att vinden vek av och inte gjorde mer skada än den redan gjort.

Såg ett snöras från ett tak och det landade på 2 bilar som stod parkerad under. Inte så smart, tänkte jag, att ställa bilen där. Det här var dessutom en privatägd villa, så dom borde ju rimligtvis ha vetat vad man bör undvika, om det inte är nya ägare förstås.

Apropå paket så fick jag ett i förrgår också. Var bergsäker på att det var mina spanska mandariner som jag beställt från CrowdFarming. Det skulle nämligen hämtas på lastbilscentralen. Jag tordes inte ta hemkörning som alternativ, det gjorde ju Theresé sist och hennes frukt och Avokados forslades hit och dit i en vecka.

Då killen plockade ner mitt paket med en hand så hade jag tänkt säga med en gång, att nu tar du fel. Jag vet ju att mandarinerna låg på några kilo i alla fall. Men så såg jag en Lewis dekal på sidan. Jodå det var mitt paket. Fick nämligen ett par jeans av Theresé då jag fyllde år. Men jag hittade inte vad jag ville ha, just då.

Så dök dök det upp ett par jag gillade, på en Lewis sida för nån vecka sedan. Printade och skickade bilden på jeansen till Theresé och skrev att nu beställer jag födelsedagsbyxorna. Hon undrade om det inte varit ett bäst före datum på presenten, haha. Mja, jag svarade att hon fick göra som hon ville, jag behövde ett par nya ändå.

Dom satt som en smäck, förutom längden då. Den längd jag velat ta var slut, men det var inget problem att fålla upp. Theresé betalade för dom så det var en perfekt present, tack så mycket!

Antar att dom flesta av er sett den äldre trenden på TikTok, där man går runt och frågar folk om dom vet att det är någon i huset som är besatt av en uggla. Det funkar alldeles utmärkt då man gör detta på engelska, svenska går fetbort, för vi säger ju inte who, när vi frågar… ”vem”

Klicka på bilden för att se vad jag pratar om, haha, den är ju för rolig

Jag har fastnat lite i spel på mobilen. Svårt att sluta då man börjat, så i förrgår bestämde jag mig för att nu, jämmarns, ska jag dra ner på mobiltiden. Av installerade 2 spel, behöll 1, med förbehållet att jag inte får spela mer än 2 nivåer (tar 10 minuter), och sedan är det kört.

Sa det till Åke vid middagen. Han sitter med sitt kortspel på datorn varenda gång han sätter sig i soffan. Kanske är dags för förändring, tänker jag. Ja jag förändrar då i alla fall. Det håller ju på vara knepigt då man ser figurerna från spelet då man släcker lampan och ska somna. Jag frågade om inte han såg kortleken då han blundade. Nopp, det gör han inte.

Då sa jag att för längesen, då även jag satt med kortspel, kan jag göra idag med, fast en kort stund nån gång i månaden. Så la jag upp en spelplan i huvudet då jag skulle somna. Istället för det sedvanliga, ”räkna får”. -Va, gjorde du, sa Åke, och höll reda på korten? Ja, det var inga problem, måste ha nött in spelandet och korten så dom satt där, precis som när man lärt sig cykla, så är det inget man glömmer bort. Det sitter i ryggraden. Det bästa med att spela utan kort, var att patiensen alltid gick ut, haha. Men egentligen, tacka vet jag den riktiga kortleken, det är en mer genuin känsla än att sitta och klicka på dator eller mobil

Blir nog en promenad i omgivningarna idag. Bra väder, har kvar några timmar av ljudboken. Sen ska jag dammtorka, tänkte jag. Det inser man då solen skiner in för att belysa damm-hinnan som ligger på tv bänk och andra utsatta ställen.

Hoppas på en fin fredag, för er alla!

 

 

 

 

 

Magkänslan stämde

Av , , Bli först att kommentera 11

För 2 dagar sedan skrev jag och jag citerar: ” Här förstår jag ju att Klarna, Latias Sverige där jag beställt den där bluffstången, ja alla såna här företag har lämnat över sin personliga service till automatiska chattrobotar och annan smörja. Lite för att tjäna tid, vem ids liksom diskutera med en robot?” slutcitat

Och dagen efter, igår, kan man plötsligt läsa om Klarna lite överallt

Jag hade alltså rätt magkänsla, det är inte människor som sköter den största hanteringen av ärenden, och då roboten inte förstår, så bestämmer den utifrån vad den är programmerad att fatta. I flera fel, fel beslut. Korkat!! En robot kan inte ersätta en människa…eller en hund, för den delen

Såg en bild igår i gruppen svåra föremål. En person som lägger pussel och i slutet, saknas det 3 bitar, fast har 4 över, dessutom dubbletter.

Hahaa…ja det var svårt. Och det absolut första jag tänkte var, vad enkelt det hade varit i fall det funnits universal bitar Om du inte hittar rätt bit, kladda ner en universal bit och färglägg den.

Sen vet jag inte hur det skulle funka i praktiken, möjligtvis måste man ha en hammare för att slå ner den.

Provade en ny maträtt igår. Man skulle skiva vitkål, salta, peppra och lägga på rödlök

Fixa köttfärs med kryddor, salladslök och lite mer kryddor

Trycka ut biffar och lägga ovanpå kålen

Riva zucchini och lägga ovanpå

Sist av allt, toppa med en sås på youghurt, tomatpure, salladslök, dill

In i ugnen 35 minuter, klart

Gott…mja, skulle jag göra om det, skulle jag förbereda den skurna kålen och köra in den några minuter först, eventuellt stryka på lite sirap. Sen lägga på allt men såsen på toppen, nää, nog måste man kunna göra en godare sådan. Behövdes nånting sött, det där smakade bara syrligt. Jag tog bort av såsen då vi skulle äta och la på lite lingonsylt. Då funkade det. Vet inte om såsen behövs för att inte zucchinin ska bli konstig eller om den kan göra att själva biffen inte ska bli torr. Men man kan alltid testa sig fram.

Ingen som hade frågor på det jag skrev för några dagar sedan. ”Ordet innehåller alltid 5 bokstäver, ofta 4 bokstäver men aldrig 6 bokstäver.”

Här får ni svaret: Själva ordet, ”ordet” har fem bokstäver, och ordet ”ofta” 4, ordet ”aldrig” har 6 bokstäver. Så nu vet ni det, så svårt var det inte, va?

Hade en jätte trevlig fika dejt på Nybro igår som vi avslutade med en liten hundprommis i omgivningarna. Inte med Winstone utan med Thompson. Intressanta frågeställningar, och hur vi kommer fram till att vi tycker och tänker lika, i många frågor. Katarina och jag har träffats en gång förut, på Ullas, men en gång är ju ingen gång. Nu har vi avverkat 2 gånger och jag ser fram emot den tredje, nån gång inom en snar framtid.

Både jag och Winstone såg att vi haft påhälsning på gården under arla morgontimme. Haren har skuttat rätt över gårdsplan. Winstone brydde sig inte men då jag pekade på spåren blev han plötsligt väldans nyfiken. 

Tänker ta mig en längre promenad ni innan lunch, så jag önskar er alla en fin lördag, gör mig klar och drar.

Bilens 6 sidor…

Av , , Bli först att kommentera 12

Blev lite tvärt intensivt, igår förmiddag. Ni vet, när man missbedömer det man tänkt hinna göra innan en viss tid. Plötsligt inser man att det kanske är läge att sätta igång. Åke skulle fixa Audin så jag skulle ta Åkes SAAB. Den behövde egentligen en upp putsning på bilens alla 6 sidor. Jo, den har 6 sidor, jag lovar. 

Utsida, insida, undersida, översida, framsida, och baksida. Eller näe, den har nog fler…bettersia och sämmersia, beroende på skicket på bilen som helhet 😁 Jag hann med 1½ av dom. Insidan och lite hött som bött på utsidan.

Snabb uppdatering! Paul Smith, en vän från fejjan kommenterade mitt inlägg där, med följande sanning, faktiskt ”Glöm inte vänstersia och högersia, vilka ALLTID är på samma sia, och inte har ett dugg med var betraktaren står!” Klockrent, säger jag 🤣

Apropå sidor, böcker kan nästan ha oändligt med sidor, och dom kan också ställa till med huvudbry i många avseenden.

Efter städet, slängde jag in mig i blåbärs busken då jag hade tänkt göra en blåbärs pannkaka som Åke skulle få till middag. Har aldrig gjort det förut, har nog trott att det är en vanlig smet man gör av, men…nopp. Här är receptet jag utgick ifrån. Lägg märke till meningen längst ner 😐

 

 

Jo jag glömde sockret, kan ha varit därför den smakade aningens salt, faktiskt.

 


Iväg och hämtade upp vännen som skulle med på fikat. Vi började på Rusta. Jag införskaffade en påse nötter till fåglarna. Vi har ju Sibiriska Nötkråkan på besök, och den hittar tydligen inga kottar. Så den är i fågelmataren och käkar. Jag tänkte att den vill kanske hellre ha nötter. Vi provar med det.

Vidare ut på Nybro. Go´macka och kaffe

Yes, det blev en godbit också, min favvo, förutom kanelbullen som kommer längst upp på en eventuell Topplista över fikabröd/godbit.

Hem och byte av kläder och bil. Åkes service av Audi, med byte av luftfilter och annat hade gjort att lampan släcktes på instrumentpanelen. Tror ni att den fortsatte vara släckt?……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..NOPP!!

Jag hann lägga in backen, vrida på ratten och då BAAAM, där tjöt den och började lysa igen. Och nej, den gick inte ett dugg bättre än innan. SKITBIL!

 

Trevlig middag med Elisabeth. Prat och planering. Jodå, vi spikade faktiskt en plan som rör nästa sommar, kan ni tänka. Den får ni klura på ett tag 😜

Idag ska Camaron ut ur garaget. Vi åker till Klabböle på bakluckeloppis. Vi ska inte sälja nåt men se om det kanske är fler finbil ute och om nån kan tänkas ha nåt i skuffen.

Ha en fin lördag!

The Master av ALLA Fultomtar i hela världen, är funnen 🥴🤐😵‍

Av , , Bli först att kommentera 13

Äta frukost på Nybro, är inte alla förunnat. Nu tog jag bara en macka och kaffe, fast det räckte gott och väl. Kaffe går alltid ner och deras fika samt bröd, är ju en lisa för själen. Sen hade jag ju sällskap, dessutom. Det var Helena som föreslog detta och jag hakade på. Mycket bra val ❤️


Fotnot, jag fotade inte ens, så de är en skev bild av verkligheten.

Hem och skottade det lilla som kommit. Det var lika lite som en muslort i ett stall, om man jämför med idag. Jaja, nu tog jag i lite i överkant, men ändå. Tur att det är lätt snö, som inte sitter fast i backen eller som fastnar på snösläden heller.

Gjorde inte så mycket annat, faktiskt. Tvättade lite, fixade middag till Åke, letade julkalendern och dom 2 saknade Fultomtarna…mycket tidskrävande, på min ära.

Fick åka med en kollega, till julbordet på kvällen. Det var ute på Entré Norr. Jättefint därinne. Det måste ha varit 20 år sedan vi var därinne, och på den tiden var det bara ett vanligt mathak. Fotade inte här heller.. jisses, vad tänker jag på Nå, snodde 2 bilder från deras hemsida, klicka på den första för länken dit, om ni vill se vad dom har att erbjuda.

Det var trevligt, där med. Vi satt, bland annat, med Max från kontoret, som berättade roliga händelser i livet. Han är tydligen lite av en Tomte älskare, så gissa om jag är sugen på att deportera våra Fultomtar till honom 😅

För nu ska ni få höra och se vad jag fick se, nu på morgonen… Kommer in i lilla stökrummet innan rosa rummet. 3 Fulisar sitter fortfarande kvar på skrivbordet, och stirrar (hur man nu gör det utan ögon) upp i luften.


Jag passerar dom eftersom mitt öga, ser något som ligger utanför julgarderoben. Dessa små julgranskulor.


Öppnar garderoben och möts av vad som måste vara, urfadern till världen ALLA Fultomtar, nämligen denna Superfulis.

Nu klurar jag på ifall jag ska adoptera bort honom, till Max, hehe… 🤭

Nå, det är inte utan att jag funderar på om han är the master över alla små Fultomtar här, eller är det dom som satt honom där för att avleda och distrahera mig 🤔

Går tillbaka och får plötsligt nåt i håret., jösses, sveper med handen över skallen och ja…där hänger dom 2 saknade Fultomtarna, precis som om dom alltid hängt där.

Nu vet jag vad dom andra glodde på.


Till min bestörtning ser jag något annat också… marsipangrisen, som dom tuktade ifjol. Han verkar vara på rymmen 😲

Önskar er alla en fin och superljus dag, med tanke på alla snö som fallit och som fortsätter ramla från ovan!

5 av 7, är återfunna, på gott och ont

Av , , Bli först att kommentera 12

Har varit ett jäkla buller i källaren under natten. Och guess what, nu har jag hittat 5 av 7 Fultomtar in action.


Fast jag vet inte riktigt vad dom håller på med. Snacka om förvirrande. Ena stunden är dom där och andra stunden på en annan våning, till att vara som uppslukade av ett svart hål. Julkalendern verkar ha sugits in i ett sånt hål, den hittar jag inte.

Nu tror jag mig i alla fall veta, att ingen Fultomte kommit till skada. Blodspåren i källaren kommer förmodligen från ketchupflaskan jag fann på hyllan i tvättstugan. Dom har säkert grillat korv. Och den bårliknande saken jag såg igår, kan ha använts till att frakta dit maten…kanske 🤔


Äsch, jag har inte en susning, om jag ska vara ärlig.

Köpte min första LP skiva på väldigt många år, igår.


Hämtade upp Bson då han slutade skolan, och vi käkade middag här innan vi åkte till Be Bop-A-Lula Land. Lånar lite bilder av dom från FB.


Deras Öppettider är, onsdag 18-21 och lördag 11-15. Finns på Östra Kyrkogatan 43, bredvid eller innanför, Ruccola på Haga. 070-660 72 78
Har ni intresse av LP skivor så rekommenderas verkligen ett besök där.


LP skivor är inte bara musik, utan väldigt många fodral är som egna konstverk. Queens, News of the world, vet jag att jag tyckte var hur cool som helst, på den tiden det begav sig. Det skivomslaget blev ju något annat då man vek ut den.


Inte lika roligt att sitta och spärra ögonen på ett CD fodral. Dom är inte i närheten av att vara lika sevärda, även om dom kan bjuda på lika mycket musik.

På en stund ska jag iväg och frukostdejta Helena Springare, ute på Nybro, minsann. Trevligt Mindre trevligt att det precis satt igång att snöa. Har det inte snöat på så här länge kan det lika gärna låta bli. Det är min, krassa åsikt. Well well, det blir då lite mer julstämning, om inte annat.

Ska på julbord ikväll, så där kanske det blir mer av den juliga stämningen.

Ha en fin torsdag, allihop!

En utan ände, och en med två 🫓🌭

Av , , Bli först att kommentera 11

Tog denna underbart vackra, (driver lite) ”mitt emellan årstids bild”, i förrgår.


Ni förstår symboliken va, skotta barr, haha… Ja det går som vanligt runt runt, utan ände. Precis som den där förbaskade pannkakan utan ände, fast korven har två 🌭

Vilse i pannkakan var jag inte igår, jag visste precis åt vilka håll jag skulle och vad jag skulle göra vid målpunkterna. Men inte utan vissa hinder på vägen.

När det var dags att bege sig av till frukosten på Nybro, högg jag kompostpåsen. Jag gillar att göra 2-3 saker på samma gång, då jag liks ska åt det hållet. Här tappade påsen botten och innehållet tömdes ut på hallgolvet 😵‍💫

Jag brukar vanligtvis INTE, svära, för det finns som ingen idé att göra det. Gjort är gjort, mjölken är spilld, det är bara att torka upp. Men där kom det en svordom, så jag tror nästan att Winstone, kände sig skyldig 🥹 Han stod fastfrusen nån minut.


Fram med soppåse, sopborste och snabeldraken, tjopp tjopp, och iväg. Nej, jag flög inte till Nybro på snabeldrake och sopkvast, jag tog bilen..faktiskt.

Trevlig frukost, jag visste inte ens att Nybro hade så man kunde välja en liten frukost eller en stor. Den stora med både juice, yoghurt, fralla, ägg och kaviar tror jag, och kaffe. Kanske var det nåt mer, tänkte inte på det. Jag valde nu den mindre, och det var då en god ost och skinkfralla med kaffe.

Tiden sprang iväg, vi fastnade i prat om sociala medier, övertramp, big tajm. Folks beteenden, och hur vi människor är funtade. Ingen är ju likadan, inte heller har vi samma förutsättningar eller skyddsnät.

Det är lätt att döma ut människor med att enbart säga att dom är dum i skallen, fast en psykiskt sjuk människa, är nog inte själv, medveten om, vad dom gör eller säger. Deras ord blir deras sanning. Och att sedan utsättas för kommentarer, som dumförklarar, uppmanar, och håller elden vid liv. Bara för att se hur människan reagerar. Kan få förödande konsekvenser.

Det kan tippa en människa över kanten, men den tanken tänker inte så många på. Man fortsätter skratta åt beteendet, och piskar upp stämningen. Det absolut bästa, just den person jag tänker på, kan göra, är att stänga ner sitt konto och söka hjälp. Och den hjälpen kan, om man har tur, finnas på närmare håll än man tror.

Bland dom man redan känner och känner förtroende för, förstås. I just detta fall tänker jag att det måste in professionell hjälp, åtminstone till att börja med.

Lika skrämmande är det att läsa kommentarer från folk som håller med i vad denna människa säger, för vad betyder det, egentligen? Att dom mår lika dåligt, att dom inte VET hur vardagen fungerar, eller är dom bara mindre begåvade. Ja, det är ju ingen som vet det heller. Så det bästa vi kan göra är väl att skrolla förbi. Utan kommentarer eller annan feed back, så kanske även det, kan bli en hjälp i slutänden.

Nå, nog om det. Vidare upp och hämta mamma på Mariehem och ner på stan. Där var det bankärende, hem igen där hon bjöd på fika. In på Willys, in på Preem, lämna ett paket åt Nicco och sen var jag hemma.

Påbörjade middagen, ska ta ner en påse mjöl för att reda såsen och med ut ur skafferiet följer ett Oboy paket… Of course, öppnas locket och den hamnar upp och ner…vad annars 🥴


Fram med snabeldraken, igen och tillsägelse åt Winstone, att hålla sig undan. Han var små sugen på chokladpulvret. Fortfarande grinar jag inte över den spillda Oboyen, själv slutade jag dricka den sörjan för en massa år sedan. Så det var ingen förlust, utan innebar mest arbete.

Middagen klar, en candlelight supper. Jag skivade en skinkstek, förstekte den lätt, in i form. Vispade ihop matgrädde, en massa goda kryddor, buljongtärning och sweet chilisås. Slog över och in i ugn. Råriven potatis till det, och ljus då. Tack för den TELEVERKET!!


Där fick jag känning av lätt huvudvärk och blev tvärtrött. Kan det vara av just sånt här, som gör att mina dagar går så förbaskat fort. Jag skapar ju mer arbete än jag redan har…heeela tiden.

Blir spännande att se vad denna dag har att erbjuda då. Ingen snö i alla fall, än så länge. Kan hända att jag vinner vadet över Elisabeth, men det återstår att se, vi är inte där än, att det slagit över till det datum då vinsten blir min, haha. 27 oktober 2018 såg det ut så här, och jag har nu gissat på snö 29 oktober. Elisabeth gissade på 20 oktober.


Ha en underbar fredag allihop!

Det låter MER, som i Festisen MER

Gårdagen började bra, efter morgonens göromål så åkte jag iväg till Nybro där jag mötte upp Elisabeth, på en lunch. Jag har svårt att släppa taget om deras räksallad, jag tycker den är jättegod. Och med trevligt sällskap och surr om lite allt möjligt, så sprang tiden iväg.

Premiärturen med Camaron blev tämligen kort. Ett varv i omgivningen, körandes på ettan. Tändningen är inte heller som den ska så Janne kommer hit och ska fixa till det. Varför den inte ville växla upp, berodde lyckligtvis på att en vital slang, hoppat lös, så det är åtgärdat.

I övrigt så tycker jag att den ljudmässigt, fått en annan klang, fast i sammanhanget heter det nog inte klang, utan snarare muller. Det låter lite MER, som i Festisen MER… typ, give it too me!!


Annika, min boss från förr, och hennes Håkan, kom hit på ett litet kvällsbesök. Mycket bra initiativ av Annika, tycker jag. Inte så ofta vi hinner ses numer.
Dom tog upp det här med nutidens teknik, och ABBA som uppträtt i London med sina Avatarer på scen. Här kan man ju förstå att det kanske är åt det hållet det barkar. Kanske ett väldigt bra alternativ med tanke på hur världen ser ut idag, och det blir ett annat sätt att kunna se sina idoler.

 

Annika nämnde nåt om att hon i alla fall hade kunnat tänka sig att se Elvis, alltså kungen Elvis, ifall hans avatar skulle dyka upp.

Jag tyckte att dom kunde utveckla tekniken lite och göra den mer verklig. Tänk er Angus Young i AC/DC, skutta omkring och då han passerar ovanför åskådarnas huvuden skulle det sprättas iväg lite svettpärlor, nu snackar vi ju vatten, men… Nähä ok, nu driver jag lite, fast det skulle säkert kunna finnas andra saker, man kunde hitta på för att göra det mer levande.


Det tråkiga, eller tråkigt och tråkigt, så här är det väl nästan jämt. Man jämför med hur det varit, hur det är idag och sedan kan man bara spekulera i hur framtiden, kommer att te sig.

Man kommer att jämföra och det blir den här gruppen av människor som sett ZZ Top i riktiga livet. Den andra gruppen människor som såg ZZ Top med avatarer, och den tredje då, som vi inte vet än, men tvåhundra år framåt sitter dom där och diskuterar.

-Jomen Frippe, nog vet du väl att din farfars morfar, såg på ZZ Top live. -Live…vad är det, sluta, det måste ju vara rena stenåldern. -Jooo, det är sant, man gjorde så, på den tiden. Och min morfars far, han gick ju på Avatar konsert med dom. -Nämen lägg av, vad fjantigt. -Mm, det säger du det Frippe, kolla hur ni upplever musiken då…JÄTTE konstigt.

Och så där är det väl även idag, då det gäller allt möjligt. Tekniken som utvecklas åt alla håll och kanter, på gott och ont, förstås.

Ta sport, som exempel. Patrik Sjöbergs rekordhopp på 2,42. Och det var hela 44 centimeter högre än George Horins hopp, 1912, på 1,98. Här måste det ju handla om träningen som säkerligen idag, är betydligt mer kraftfull än den var på den tiden, eller kanske rättare sagt, man tränar mer, än man gjorde då.

Tekniken som förbättras och justeras, underlag, förberedning, ja, you name it, ni vet vad jag pratar om. Man kan ju dock undra, vart det kommer att sluta.

Här ska i alla fall jag avsluta dagens inlägg med att önska er alla en trivsam fredag! Och hey, gårdagens blogg, hittar ni här också, hehe…

Maria Lundmark Hällsten