Etikett: räkmacka

Jag offrade mitellan

Av , , 6 kommentarer 7

 

Det är inte speciellt kul att köra en något äldre bil då det är regn och rusk ute, förstår inte det, men dom har en tendens att imma igen och det gå baske mig inte att få bort imman heller, annat än att man sitter där och torkar vartefter det kommer mera.
Då jag var på strömpilen den där omskrivna dagen då jag fick min onda tå (som förövrigt gör ännu ondare idag) så fick jag offra mitellan från första hjälpen väskan som låg i skuffen, så jag skulle ha något att torka med.
Där satt jag och skulle ut från parkeringen samtidigt som jag sakta gled framåt och torkade samtidigt, jag stannade och släppte snällt in en annan bil som vill ta sig ut och jag vinkade med den handen jag inte höll i ratten med, men mitellan hade jag där, haha… såg säkert lite knepigt ut, precis som- Hallå…åk ni, jag har precis tagit av mig mitellan och ska bara rätta till armen lite först 🙂
Jaja, jag tror jag ska lägga in en trasa i Buicken  istället och lite papper så har jag till nästa gång det immar igen, det är nästan ett måste.
Vi provade att åka ut på Jula igår och hade väl inte en tanke på den där lååånga kön med bilar som stod på E4:an, och där hamnade vi förstås. Samtidigt skickade jag ett sms till Kerstin o Janne, Fred o Birgitta samt Jan A och Ingegerd, och frågade om vi skulle ses ute på Nybro fiket på en kaffe.
Janne kunde inte för Kerstin var borta, Fred o Birgitta hade precis insupit en kaffe i Hörnefors, men Jan A och Ingegerd hakade på, så när vi äntligen kom oss ut vid den stora rondellen, gjorde vi bara en högersväng och körde ök ner igen. Hämtade upp dom och åkte iväg och fikade.
Efter det följde dom med ut på Ersboda (den här gången tog vi INTE E4:an) Åke shoppade på Jula och vi på Willys. Sen hade vi turen att bli bjudna på räkmacka med tillbehör, så där på kvällskvisten hos Jan A och Ingegerd, så någon middagslagning behövde jag inte ge mig på.
Där tillbringade vi sedan kvällen, spelade kort, men inte med Eksjö regler den här gången heller, men vi kom på att man lätt skulle kunna införa en sån regel, om man hade tänkt lära någon annan ett nytt spel, hehee…fast med stor risk att motståndaren skulle förlora stort 🙂
Sören från Eksjö ringde också, men bara för att tala om att dom hade typ…25 grader varmt därnere och sprang omkring i short, och just se´pass linne, men vi trodde inte riktigt på dom. Klockan var dessutom runt 21 på kvällen så…men det låter ju bra 🙂
Jag önskar er alla en fin söndag!

Vi har oåkt

Av , , Bli först att kommentera 6

 

God morgon! Vad roligt det är att stiga upp då solen skiner, som Sally brukar säga, att den skiner alltså, med den skillnaden att hon även kan säga det då det är mulet 🙂
Vi blir kvar en dag till i Umeå, Åke har satt in en vattenpump i Camaron och flyttat generatorn, och detta tog hela gårdagen i anspråk, vi var inte ens säkra på att han skulle hinna klart ändå. Ni vet, när det blir så där att helt plötsligt är något borta, för kort eller går sönder, som nu då bensinslangen blev för kort och vi var tvungna att ta en sväng förbi stilservice och införskaffa en meter eller två, som det faktiskt blev.
Allting tar sin tid, det hjälps inte, men å andra sidan klagar vi inte heller, gissar till och med på att vi har det varmare här än uppe i stugan och dit kommer vi så småningom i alla fall.
Själv hann jag med att tanka Jeepen, en blixtvisit på arbetskontoret på stan, in på Åhléns och köpte ett diskställ som passar till stugan (det ska vara avlångt, smalt och ha en bricka under sig), handla på Maxi, fixa lunch… hahaa, fast den var nog enklast, det blev en räkmacka från Ullas 🙂
Fortsatte med att göra bussen klar, skaffa dit täcken, dammsuga, torka golvet, bära över lite kläder, börja fylla på frys och kylskåp, klippte gräsmattan och satt och njöt i solen emellanåt. Så idag har vi kvar att tanka upp bussen, lasta bilen och Niccos dragster, samt bära över resten av kläderna. Allt tar sin tid, det är ohjälpligt.
Nu ska jag joina Åke på altanen för en påtår, skrev jag så kom han in… nå ni får ha en bra och fin tisdag, allihop!

Tuff uppväxt

Av , , 8 kommentarer 5

 

Jag åkte och köpte dom där räkmackorna som ”Tant Bibbi” skulle bjuda på igår. Dom var mycket goda, men tyvärr… dom slår inte Ullas räkmackor (Ullas kondis, här på västerslätt), dom är snäppet godare 🙂
Vi blev sittandes där i över tre timmar, snudd på 3½, och pratade en hel del om hur saker och ting var, och hur dom har blivit. Vilken tuff uppväxt vi hade som inte fick ta på träskor förrän första maj, inte heller någon cykel. Då var det lördagen som var vigd åt godisköpande och grillkorv fick man äta om man fyllde år eller åt ute på restaurang.
Två kanaler att välja på tv:n och efter åtta fick då inte jag titta på den. Bibbi berättade att hennes pojk, en gång blivit hemskickad från skolan. Hon ville veta av vilken anledning men han hade suttit där och sett så oskyldig ut, inte hade han gjort något inte.
Hon fortsatte tjata på honom och sa till slut, visst är det väl bättre att du talar om det för mig, än att du ska måsta tala om det för pappa, då han kommer hem? Då kröp sanningen fram… han hade sagt en svordom. Jojo, då hade minsann lärarna något att säga till om. En svordom och du åker hem… basta!!!
Ja, men skämt på sidor, inte hade vi det så tokigt då, jag tror hellre att det är betydligt tuffare att vara barn och ungdom idag. Mera prestige i det man gör, man SKA framförallt göra någonting, press, skola, hänga med kompisar, lättare att få tag i saker som inte är några höjdare egentligen, och dom ser förmodligen mindre av sina föräldrar. Inte så lätt, alla gånger och jag skulle inte vilja byta.
Karin, min klasskompis mamma, berättade om en gång då dom varit i stugan. Jag och Annica var hemma och donade på. Så hade Annica ringt till stugan och sagt: Ehh, mamma, kan du gissa vad jag och Maria har gjort? Nää, sa hon och lät smått oroad, vad har ni gjort för något?
Vi har flyttat ut pianot från mitt rum och tagit in det i erat sovrum. Nämen herregud, hur bar ni er åt då, blev det repor på golvet etc etc. Hon hade blivit jätteorolig för röran som skulle möta dom då dom kom hem. Men inte då, vi hade lyckats med uppdraget, och Karin sa att vi förmodligen gjorde detta när dom var borta, för annars hade inte Annica fått flytta på det.
Hon frågade igår hur stackarn vi hade burit oss åt, men jag kommer inte ihåg… har bara ett svagt minne om flytten. Hon sa att för två år sedan ville dom bli av med pianot, hittade en kvinna av utländsk härkomst vars barn spelade piano men dom hade inte råd att köpa ett… perfekt tyckte Karin, och gav bort det till henne.
Kvinnan skickar dit två gubbar som ska ta pianot, Karin påpekade att hon icket ville ha någon repa på parketten, och sedan sa hon att som dom kämpade för att ens få ut det genom första dörren, kunde hon för sitt liv inte begripa hur vi hade burit oss åt. Efter sig lämnade dessa gubbar en stor repa på parketten, det hade tydligen ingen betydelse vad hon önskat. Sedan såg hon genom fönstret hur dom lastade upp pianot på släpen och sedan släppte dom av det så det tippade med en smäll, rakt bakåt. Ja inte kunde det pianot bli som det en gång varit, avslutade hon berättelsen. Vi sa efteråt, jag och min man, att det hade varit roligt att få veta hur barnen gjort.
Jaja, men det lär dom väl aldrig få veta, nu när man inte har minnet kvar. Men vi lyckades i alla fall, så en viss talang har vi ju 🙂
Hoppas ni får en bra onsdag!

Polsk rönnbärsvodka, på min ära

Av , , 13 kommentarer 2

Amerikanskt-kubanskt töväder i sikte

Detta var en rubrik som Vk hade ute igår och det första jag tänkte var givetvis, nu j-drar ska vi få hit nåt eländes väder som ska smälta bort all snö på en vecka. Men jag hade fel, det fanns en fortsättning under rubriken och det handlade om nåt helt annat, och jag citerar:
President Barack Obama gör det nu enklare för religiösa grupper och studenter att besöka Kuba. Det ska också bli mindre krångligt att sända pengar dit, meddelar Vita huset. Men inga öppningar görs ännu för någon amerikansk massturism på den karibiska ön. Slutcitat.
Med tanke på hur konstigt vädret har blivit, inte bara här utan lite överallt, alla naturkatastrofer och dylikt, så är det nu knappast något som skulle förvåna längre. Men att det blir väder, som dom så vackert brukar säga efter nyheterna, det behöver dom ju egentligen aldrig påannonsera, det vet vi ju redan 🙂
Jag hittade en flaska polsk rönnbärsvodka i huset, osprättad, det är en vodka som tillhör en av Åke och mina favoriter, den ska blandas med portello eller sockerdricka, för att komma till sin fulla rätt. Jag köpte en flaska för en två-tre år sedan och då fanns den inte på hyllorna utan man fick beställa den. Idag vet jag inte om den finns länge.
Vi bjöd hit Kerstin och Janne igår kväll så dom hjälpte oss att tömma flaskan, sen hade vi också en whiskey och en öl att bjuda på, samt en liten räkmacka till det, inte så pjåkigt minsann.
Åke gjorde följande iakttagelse i fredags och jag tog två bilder på det så nu får ni dels berätta vad ni tycker er se på den och framförallt, om ni kan se vad jag fotograferat.
Ha en fin och lugn söndag!
 
 

Knasdag

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Jag och Nicco skulle åka ut på strömpilen igår, efter lunchen, först höll jag inte på få upp dörren till bilen, nä, det var inte låset som hade frusit, utan hela handtaget, den gick inte att rubba och på Niccos sida hade låset frusit så man inte ens fick in halva nyckeln. Nå, med lite bestämdhet och en fast hand så fick jag upp den till slut. Skulle låna sopen från soprummet (ha, soprum = ett rum som förvara sopar, sop – rum) då Nicco gav mig ett varningens ord, ovanför skallen hängde det nämligen en ganska så stort snödriva, så jag hoppade in och lika snabbt ut igen.
 
När vi kom fram till strömpilen så var det kö, ända upp till rondellen…ja, rondellen uppe på Holmsundsvägen, och nu hade ju varje smart människa tagit ett varv i rondellen och åkt tillbaka, men inte Maria inte. Vi åkte ner och spanade efter en parkeringsplats och det var ju ganska så tröstlöst, Nicco såg två lediga platser men på vänster sida och jag sa att jag kör inte in där, man vill ju hemskt gärna ta sig därifrån också, även om det nu, egentligen är högerregeln som gäller inne på såna här ställen så är det väldigt få, som kör efter den regeln.
 
Vi körde rakt genom alltihop och sedan ut förbi återvinningen, vi var inte dom enda som gjorde det. Upp på kvantum där dagens största köp skulle göras, 1½kg räkor, vi hade bjudit över Brälla och Lena på räkfrossa, så det var ju en ganska så viktig ingrediens. Dom skulle visserligen vara barnvakt till deras barnbarn men hon kunde ju få följa med.
 
Oskalade räkor hade dom inte på kvantum, förutom dom där svindyra räkorna som kostar 149:-/kg, så vi åkte ner på Ica hedlunda istället, där såg det ganska så fräckt ut också, med all snö som satt sig runt lyktorna.
Nå, så var vi äntligen klara och Nicco muttrade något om all onödig bilkörning detta hade inneburit, och jag kunde väl inte annat än hålla med. 30 minuter i bilen för att sluta på hedlunda, 5 minuters promenad hemifrån.
 
Sen gick det inte som planerat i slutändan ändå, barnbarnet vägrade följa med hit så vi gjorde en liten rövare och frågade ett par grannar om dom ville komma upp, nu hade dom precis käkat så räkorna var inte så lockande, jag ställde mig då och skalade hela rasket, Åke fick sig en räkmacka och resten har jag gjort i ordning till middag ikväll. Här ska ni få receptet på det:
 
Räkgott
 
2-4hg skalade räkor
2,5hg cheddarost i kuber
6 skivor vitt formbröd (skär bort kanterna)
 
Sås
 
3 Ägg
3dl mjölk
2dl grädde (funkar också bra med matgrädde)
1 msk senap
1 tsk salt
65gr smält smör
Vitpeppar
 
Blanda ost, räkor och bröd i en form. Vispa ihop såsen och slå över. Låt stå och dra över natten. Ugn 175 grader ca 45 minuter.
 
Det är jättegott så nu har vi något att se fram emot till middagen 🙂
 
Nu önskar jag er en fin söndag!

Mhum…

Av , , 2 kommentarer 4

Jag var ju till läkaren i förrgår, detta kommer att bli, en typ av moment 22. Hon sa att hon kunde sjukskriva mig i 2 veckor…ja, vaddå 2 veckor??? Som om en hälsporre skulle bli bra på 2 veckor, skulle inte tro det.

Med sulorna kan det ta upp till ett halvår, har sjukgymnasten sagt, hon sa att det kunde ta 4 veckor, andra har blivit sjukskrivna i 3 månader. Vem ska man lyssna på? Hur mycket kan jag stå och gå på foten och den ändå kommer att läka, var en fråga jag ställde. Nä, det vet jag inte, svarade hon. Jag kan förstå att hon inte vet det, men hur tycker dom att jag ska göra då?
 
Detta kommer sig av att arbetsförmedlingen samt trygghetsrådet, tycker att jag ska gå ut och praktisera som personlig assistent, hur detta nu kommer att vara möjligt, ska jag ha osagt. Alla brukare har ju olika saker dom vill ha hjälp med, ingen är likadan som den andra. Jag har ju ändå valt, vilka jobb jag har sökt, utifrån mina erfarenheter, och vad brukarna är ute efter osv.
 
Och den stora frågan är hur jag kommer att fixa att stå på min onda fot under, eventuellt några timmar/dag. Är det att visa sina framfötter (nu fick jag till det) inför ett företag om hur duktig jag är, man kanske fixar några dagar och sedan är det kört, på grund av att jag inte kan stå och gå längre. Jag skulle nog vilja avvakta tills foten blivit bättre, innan jag går ut på något sådant.
 
Men då kommer vi till detta moment 22, hur ska dom kunna sjukskiva mig från något som jag  ännu inte har? Det går ju inte. Jag är ju arbetslös. Men 2 veckor kunde jag som sagt få. Nä, sa jag till läkaren, jag betackar mig, vi struntar i sjukskrivningen, för om jag känner mitt liv och mina dagar rätt, så kommer en sjukskrivning att bli till ett aber, där jag kommer att få vänta i evigheter på ersättning, om jag ens skulle få någon. Nä, nu ska jag göra allt för att undvika strul.
 
Läkaren rådde mig till att smörja in hälen med orudis eller nån liknande gel. Då undrade Jan A om man inte lika gärna kunde tejpa fast en magnecyl under foten. Ja, det hade ju varit smidigt. För jag undrar hur fasen orudis skulle kunna tränga upp genom den tjockare huden man har under foten. Men men, jag ska för all del prova, då får jag ju se om det funkar. Inte med magnecylen utan med orudisen 🙂
 
Idag ska bussen packas, Åke jobbar bara halvdag så vi ska kosta på oss en räkmacka på Ullas, som lunch, och sen får vi se vilken tid det tar innan vi är packade och klara. Jag ska följa med Nicco på skolavslutningen ven fast hon har bett mig att låta bli. Nu har jag förhandlat till mig att åtminstone få vara med i klassrummet under en halvtimme, sedan kan jag gå hem. Hon tycker det är skämmigt med föräldrar på skolan och det är INGEN annan som kommer att vara där. Jo tjena, någon tror jag väl ändå kommer att följa med dit, konstigt vore det ju annars.
 
Jag åkte förresten på returmarkanden igår och köpte mig en symaskin för 200:-. Den var genomgången och hade inga större fel, sicksack och raksöm skulle fungera felfritt och jag behöver inget annat. Men nu återstår att se vad som händer då jag stoppar i kontakten, Jan misstänkte att den kanske, eventuellt kommer att explodera, och det skulle egentligen inte förvåna mig ett dugg. Jag får återkomma när jag har testat.
 
Hoppas ni får en trevlig helg!
 
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten