Etikett: rubriken

Puckat

Av , , Bli först att kommentera 12

Såg att Ingemar Stenmark fyller 60 år idag, så vi grattar honom, inte bara till åren, utan till den människa han är. Och som det står här i rubriken, ingen har fått Sverige att stanna, som han, men stämmer det?

Skärmklipp 2016-03-18 06.23.58How about…SJ? Hahaa…

Nu är jag ingen tåg åkare, jag och en gammal klasskompis, Annica, fick äran att som 12 åringar, ta tåget från Umeå till Gällivare där vi skulle vara barnvakter till mina kusiner, Gunnar och Anders.  Resan tog 7 timmar, och vi höll på tabba oss, redan i Vännäsby…vi trodde vi skulle av där, tog väskorna och gick mot utgången, men hann inte ända fram, det var ju tur.

Det var i Vännäs, vi skulle byta tåg 😀

Vi hade bastuträffen hos Laila igår kväll, och det var verkligen inga triss lotter vi hade, utan tristlotter, inte en spänn, vann vi, fast vi satt med 6 stycken lotter. Nå, vi är ändå överens om att det är lite spännande ändå, detta med att avrunda kvällen, med att se om det blir en slant, eller inte…mest inte.

Nu ska jag strax iväg och träna, sedan blir det en vals med snabeldraken, ikväll kommer ju gänget från Järlåsa. Och apropå Järlåsa, så vet ni väl att det är därifrån, drycken Pucko kommer. Theresé skrev om det för några år sedan, här kommer den lilla storyn (huset hyr dom numer ut, och bor 3-400 meter längre ner efter vägen):

Skärmklipp 2016-03-18 07.27.56
Och lite om varför den fick namnet Pucko, infon om det, hittade jag HÄR

Historien bakom namnet

Namnet Pucko fick chokladmjölken från den mycket populära glasspinnen Chokladpuck, som tillverkades av Glace-Bolaget, som ägdes av Mjölkcentralen. Puck var faktiskt ett namn som i en eller annan form återkom på flera av Mjölkcentralens produkter. Bland annat fanns en ost med det namnet.
Pucko gjorde inte särskilt stort väsen av sig när den började lanseras på allvar 1954, och reklamkampanjen för den nya produkten var ganska blygsam, men den blev ändå snabbt populär. På S:t Eriksmässan i Stockholm 1955 såldes 19 700 flaskor på 16 dagar. Och från mitten av 1960-talet fick Pucko ett rejält uppsving, då produktionen mer än tiodubblades. Åke Andersson, som var fabriksföreståndare i Järlåsa, berättade i personaltidningen Mjölkdags att ökningen bland annat berodde på turistresorna till Mallorca.

”Jo, det är nämligen så att på Mallorca lär chokladmjölk med konjak i höra till en av de specialiteter som turisterna gärna faller för. Det kallas Lumumbadricka. Och när man så kommer hem, solbränd och fylld av goda semesterminnen, ringer man genast Åke Andersson och frågar var man kan få tag i Pucko.”

När man skapade Pucko ansåg man formgivningen av flaskan vara viktig för att locka kunder och för att få dem att känna igen produkten, något som är viktigt även idag. Den första flaskan hämtade sina drag från den klassiska Coca-Colaflaskan, men den blev inte särskilt långlivad. Istället formgavs en ny flaska, som sedan kom att leva kvar ända till år 2000. Och när det då var dags för en ny flaska var den till stora delar lik den gamla klassiska.

Pucko kom med tiden att bli ett måste till korven eller hamburgaren. I boken ”Korv, mos och människor” av Leif Eriksson berättas om korvkioskens utveckling, och där har förstås Pucko sin givna plats, liksom i varje korvkiosk. Märkligt nog gick den inte att uppbringa i korvkiosken i just Järlåsa, som låg alldeles intill fabriken. Där tillhandahölls i stället konkurrenten Cocio, från Danmark, till Järlåsapersonalens besvikelse.

Önskar er alla en trevlig fredag!

Plock int´ undan trudjen, he kom säkert mer!

Av , , 4 kommentarer 6

 

Rubrikerna i tidningen är allt som oftast: Nu kommer det mer snö! Nu har det snöat! Snön vräker ner! Bytet av vinterdäcks, vara eller inte vara osv. Ny rubrik från mig: Plock int´ undan trudjen, he kom säkert mer!
Är det inte likadant då man ser på vädret, och dom börjar med att tala om hur dagens väder varit. Vet man inte det redan? Precis som vi alla vet att bara för att man börjar skymta gräsmattan och asfalten tinar fram, så kommer det obönhörligen att snöa igen, så är det vartenda år, så vi kan inte bli förvånade.
1:a maj däremot, är sig allt som oftast, lik, någon snöhög lite varstans, småkyligt på kvällssidan, men annars rätt så bart. Och där ser man verkligen en skillnad om man tänker på hur det faktiskt såg ut till 1:a maj, då man var liten.
Mina föräldrar har ett kort på mig, iklädd vinteroverall, gissningsvis i 7 års åldern, och vi står i djupsnön uppe i Malå och ser på 1:a maj brasan som pappa ordnat ihop utanför storstugan. Där skymtades minsann inte ett endaste grässtrå.
Nu vet jag att vi också sa, att sommaren alltid kom någon vecka senare, däruppe, idag vet jag inte om det stämmer längre, vi ligger nog rätt så likt till i väderförhållandena, med mera.
Någon har berättat, undrar just om det var Jan B, att dom firade 1:a maj på Gammlia, för många många år sedan och där fick dom plumsa i snön för att ta sig fram till elden.  Så visst kan man ana en viss förskjutning eller rättare sagt tidigareläggning då det gäller våra årstider. Ja, förskjutning då vi väntar på snön till jul och tidigareläggning av krattning av gräsmatta etc.
Nå, en sak vet vi säkert, den här snön blir då inte långvarig och snösläden ställer vi inte bort, riktigt än… men snart så 🙂 Önskar er alla en fin onsdag!
Maria Lundmark Hällsten