Etikett: rymden

Snabbtänkt som tusan

Av , , 4 kommentarer 13

Så är det plötsligt den årliga, jag vill inte komma ihåg dagen. Och nu är det 9 år sedan, pappa, var med om olyckan som sedan blev hans fall.

Jag tror inte att man nånsin kommer att glömma, det går inte. Det knäppa är att det blir fler än en dag, man påminns om. Men för mig blir detta den dag vi slutade få svar, från honom. Det som är bra, är väl att dom upplevda, negativa saker man är med om, tunnas ut och man fokuserar mer på allt som varit positivt.

Min upplevelse, av min pappa, skiljer sig garanterat, mot mina syskons upplevelser. Vi är alla olika individer och har haft olika förhållanden, gentemot våra föräldrar. Så är det bara, och det vore väldigt konstigt om det ser annorlunda ut, i andra familjekonstellationer.

Jag tror att jag ärvt mitt skratt från min pappa. Kommer faktiskt inte ens ihåg att jag någonsin, sett honom arg eller förbannad. Inte mot mig…aldrig. Visst kan man vara allvarlig och seriös, men det absolut bästa är om man kan skratta åt eländet. Gör man det, så kommer man vidare lite fortare.

Tror också att jag har mitt driv, efter honom. Jag vill väldigt mycket, kan hålla flera bollar i luften, och även om jag inte kan jonglera, så kan jag få ner alla bollar i påsen och knyta ihop den, då allt är klart.

Nu pratar jag om dagliga ting och inte stora projekt. Till dom, anlitar jag hellre folk som förhoppningsvis vet, hur dom ska utföras.

Pappa, var givmild och gav hellre bort saker än tog emot. Jag är likadan. Säger inte att det inte är roligt att bli uppmärksammad med nån present nu och då, fast för mig handlar det mer om att jag VET, att människor jag ger saker, hade gjort exakt samma sak, om dom kunnat. Det handlar om vem man är, i hjärtat.

Man behöver inte ge presenter heller, utan man kan ge av sig själv. Tid eller bara att göra något för nån annan.

Han var också halvgalen och gjorde tokiga saker som vi skrattar gott åt, än idag. Och tänk, jag tror att jag kan vara lika galen ibland och inte så jädrans eftertänksam. Jag önskar att han varit här, även fast jag vet, att han finns med oss, på ett eller annat sätt. För evigt saknad av oss alla, men vi är glada att vi fick ha dig som vår pappa, under dom år du fanns med oss. Denna bild tillägnar jag pappa, som älskade rymden och dess hemligheter.

Med det skrivet, ångrar jag att jag inte anlitade en fönsterputsare igår. Skulle vara duktig och putsa köksfönstret däruppe. Det kommer nämligen en hyresgäst om några veckor. Och då händer detta.

Undrar om jag skulle fixa nån livförsäkring kombinerad med drulle 🤔 Putsade lite fönster och torkade gardinstången. Ska kliva ner och använder givetvis inte den vanliga vägen utan tar den snabbaste, förstås. Jösses vad man hinner tänka på vägen ner, även om det bara tog 3 nanosekundet 🤪😜 Innebär det att jag är snabbtänkt som faan 😏🤣

Nå, jag hasar omkring en stund, gör mig klar och åker iväg till jobbet. Tänker att det ger sig väl, det gör ju ont att ramla. Men efter 2 timmar ger jag upp, det blir värre och värre och jag kan inte använda högerarmen. Svårt då man har det yrke jag har. Så jag ringer 1177, och så här kan jag då summera händelsen.

Summa summarum, av min underbara dag och min snabbtänkthet, blev ett knäckt revben i ryggen. Så går det då det går för fort och man inte hinner ta emot sig, varken med händer eller rumpa. Utan högersidan av ryggen var den som jag körde in i köksinventeringen med dunder och brak.

Och tänk, till och med Åke, hörde från teverummet därnere, ett buller och brak. Men, ska vi nu se det från den ljusa och positiva sidan så hade det kunnat gå, mycket värre.

Skallen hade kunnat få ta smällen, och hade Åke INTE hört det, då hade han haft mer än allvarliga problem med hörseln. Sen var inte jag så smart för jag åkte på jobbet och tänkte att det kanske skulle gå över. Men njae, det blev ett besök på primärsjukvården efter samtal med 1177 och lösande av mitt arbetspass. Och nu är det snarare 7 resor värre, men jag vet i alla fall varför jag har ont. Så de så 🤣

Trodde nog inte att jag skulle kunna ligga i sängen och sova men det gick. 2 Alvedon och utslut, så det gick bra. Då var det värre att komma igång på morgonen, så nu tror jag att det får bli 2 Alvedon till, faktiskt.

Lite roligt då att detta kom som minne, Nicco skickade den här bilden till mig, på dagen för 3 år sedan.


Med den deklarerar jag detta inlägg färdigskrivet och önskar er alla en fin fredag!

Tillägnas en kär och saknad person <3

Vi stannade i Lycksele på en lunch igår, såg något avigt ut då Sally drack Trocadero ur dessa framställda glas:

65761770_10157250444086585_5057915004309733376_nTjejen som bar fram pizzorna frågade mig snällt om jag ville att hon skulle slica min pizza, samtidigt som hon log mot min paketerade hand, oh ja tack, sa jag, som inte ens hade tänkt så långt 😀

Väl i Malå, så var det dags för Sallys håltagning och japp, nu är det gjort, bägge öronen fick sig ett blått örhänge, gjorde ont, deklarerade hon, men gjorde bägge två ändå:

66249032_10157253548231585_1883267447612506112_nTheresé kom vid 21 tiden, hon har bilat från Uppsala, med stopp i Mjällom för inköp av diverse bröd.

Min pappa älskade inte bara rymdens mysterier, eller skogen och dess nejder, utan även fåglar. Idag skulle han ha fyllt 73 år, så dessa bilder tillägnar jag honom och önskar er övriga en fin kväll (blev ett något försenat inlägg idag).
Klicka på den översta för att komma till sidan som lagt ut bilderna:

crow-rides-eagle-bird-photography-phoo-chan-6crow-rides-eagle-bird-photography-phoo-chan-1crow-rides-eagle-bird-photography-phoo-chan-5crow-rides-eagle-bird-photography-phoo-chan-2crow-rides-eagle-bird-photography-phoo-chan-3

 

Ingen början, inget slut!

Av , , Bli först att kommentera 12

Jag började igår, med att åka ut till Bo-Lage på Avion, dit jag gjort en beställning på en likör som heter Valhalla, efter ett tips jag fått via Instagram. Nu är jag kanske lika duktig på att läsa innehåll och vad som gäller, som att bygga ihop en Ikea möbel enligt bruksanvisning, det vill säga att jag använder ett omåttligt, oförnuftigt, ologiskt tankesätt. He går som he går och he vart som he vart.

Nu bidde det uppenbarligen inte en hel flaska utan 12 små flaskor i display låda:

46444409_10156726512116585_4804642290398134272_nHahaa…jaja, det kommer säkert att gå åt, det med 😀

Theresé ringde i den vevan då jag var på väg dit ut, och undrade om gästrummet nere i källaren, kommer att stå klart till nyår. Med andra ord, vi kommer att få gäster. Och ja, det är bara för oss att lägga på ett kol. Måste börja kika på en heltäckningsmatta och köra en typ av problemlösning.

För måttet ligger nog runt 4×3,5 meter och hur får man ner en sån rulle i vår källare? Den kommer inte att gå att peta in genom källarfönstret, dom fönstren är för låga och trappen ner, går i en rätt snäv sväng, hm…

Man kanske måste beställa den som 2×3,5 i 2 omgångar eller? Mja, vi får klura på den.

B:son, Nicco och jag, besökte Umevatoriet igår kväll:

46293728_10156726928686585_7589069304927092736_nDom har öppet på tisdagar och torsdagar. Dom hade gjort i ordning för att öppna upp den stora stjärnkikaren men så kom molnen inrullandes och då var det kört. Vi fick istället se allting via en film.

Vi gjorde en rymdtur, fick se alla planeter, stjärnor, vintergatan och galaxen. Mäktigt!!! Man sitter i stolar som man kan tilta bakåt så man lätt ser det rundade taket och där spelas filmen upp. Att rymden är oändlig, har man hört, och det fattar man, då man fått se detta.

Nu i dagarna ska man kunna se Mars, alldeles intill månen. Den är röd, hoppas på stjärnklart ikväll, då ska jag ut och kolla. Och Mars är tydligen aktuellt nu i dagarna, d dom faktiskt skickat upp en raket som kommer att landa där, nu.

Att åka dit tar 8 månader, sedan skulle man vara tvungen att vänta där i 1 år, innan man kunde åka tillbaka, för att planeterna rör sig. Så en tur och retur tar nästan 2½ år. Men en sån resa är omöjlig…åtminstone returen, eftersom man inte har en färdig raket där, som väntar på en. Jojocken!

Don har även pyssel och andra saker där i huset, Nicco hittade ett rum med konstig belysning, hon blev impad över att hennes tuggummi lyste vitt, och allt annat med:

46315260_10156727510706585_7932668428068847616_nJag har haft full huggning på förmiddagen, och därför blev det inget inlägg förrän nu. Kändes konstigt, jag bröt mina vardagsrutiner, och nu lär väl dagen inte bli sig lik. Ha en fin fredag, allihop!

En döende stjärna…i källaren

Av , , Bli först att kommentera 9

Så var det dagen med stort D, eller kanske man skulle sagt V dagen, då vi får veta om det blir ”val”fläsk till middag eller gravöl till kvällen. Jaja, vi får se vad det lider.

Gick långpromenad med Winstone igår och jag noterade en kämpe i grushögen, ser ni solrosen som sticker upp där borta:

Foto0884

Nicco hade en lektion om stjärnor och planeter, stjärnfall (fick jag lära mig) är ju inte en stjärna som faller utan det är meteoriter (stenar), så egentligen kunde det heta stenfall. En stjärna som dör, sugs in i sig själv, typ och blir ett svart hål.

Men då undrar man ju…alltså hur kan något vara oändligt, rymden är oändlig, hm, tänk om man skickade iväg en raket rakt upp, den åker i flera år och plötsligt *bonk* så slog den i en vägg, men fortfarande, bakom väggen finns det väl någonting?

Ett svart hål som suger in allt i sin närhet, men vad händer med det som sugs in??? Ujuj, jag får ont i skallen av att fundera över det, men en sak kanske jag kommit fram till. Tvättmaskinen, den kanske är en typ av en döende stjärna, här snackar vi inte så mycket om gravitation utan centrifug kraften…saker försvinner där med, vet ni väl? En socke där och en strumpa här, jodå. Det är mycket med det jordiska och rymdiska.

Åke och Nicco mekade lite Camaro och fullt på gården blev det:

Foto0885 Foto0886 Foto0887 Foto0888Foto0891

Jag undrar ibland om folk som passerar, tror att det detta är ett flerfamiljshus…

Nä, nu ska jag göra mig i ordning, Winstone ska säkert ut, och frukost ska intagas. Ha en fin dag, allihop!

10551007_10152665349358349_7022077568019726156_n

 

Oändligt…minsann

Av , , 4 kommentarer 5

 

Det snackades om nobel pristagare igår, på tv, och hur dom upptäckt att rymden expanderar och växer. Hur kan det gå till, sa Åke, hur kan man mäta något som är oändligt och hur kan dom dessutom veta att det oändliga blir större? Mm, det är något att fundera över, så här på onsdags morgonen.
Kommer ihåg då man var liten och fick se månen, då trodde jag och min kompis att vi bodde där. Kolla, sa man och pekade på klotet, där bor vi! Vi tyckte nog att månen såg ut som jorden, men hur vi trodde att det var däruppe vi bodde då vi befann hos härnere, ja det vet jag inte.
Och detta med oändligheten, något man kunde bli smått galen på om man tänkte på den…det måste ta slut någonstans, en början och ett slut…men nä, rymden är oändlig. Ja, men vad finns där borta, en sista stjärna, mm, bortanför den då, vad finns där? Och så där höll man på, det hade varit enklare att förstå om det helt plötsligt bara var en vägg där…slut. Men inte då.
Med döden, vet jag att jag tänkte på samma sätt, man kan inte leva här ett helt liv och sen är det inget mer, det går inte. Eller jag ska inte skriva att jag tänkte, jag tänker så fortfarande, det kommer inte bara att ta slut, grejen är att jag allt vackert får vänta till den dagen och hej….jag har inte speciellt bråttom med att få veta heller, det kan jag ta en annan gång 🙂
Idag ska vi fira bröllopsdag, jag ska på ögonmottagningen efter jobbet och Åke ska köra ved åt Brälla, mm, det kan vi kalla att fira det, skrev hon och snörpte lite lätt på munnen. Jaja, det får bli vad det blir, vi överlever nog.
Önskar er alla en fin onsdag!
4 kommentarer
Etiketter: , , , , ,