Etikett: sitta inne

Vi var mer stationära, förut

Av , , Bli först att kommentera 14

När jag pratade med Annelie igår förmiddag, multitaskade hon och letade efter ett telefonnummer i ett block, medan vi surrade på. -Mjahaa, mjölk, vetemjöl… Det var en inköpslista, mjoho, men här kanske, Carola, hm, hette hon så, njae.

Vi har också såna block, sa jag. Man skriver rubbet i dom, gör uträkningar, inköpslistor, telefonnummer, namn och klotter.

I stugan har mamma sparat ett block vi hade bredvid telefonen, och det är säkert drygt 40 år gammalt. Jag har klottrat en hel del där däri. Men roligt att se idag. Man satt väl alltid med penna och block framför sig, då man pratade i telefonen.

Man var ju absolut inte lika mobil som idag. Då man faktiskt kan trava runt med mobilen i örat. Det är inte bara en gång jag stått och rensat grusgången eller ogräs, medan jag pratat. Finns dock nackdelar, och det är ju dom där gångerna man lägger ifrån sig saker, speciellt glasögonen, och sedan har man ingen aaaning om vart man la dom.

Back in the days, var man stationerad (eller ska man kalla det fast), mest troligt, ute i hallen på en telefonbänk. Men papper och penna fanns alltid, eller så fick man springa och hämta det.

Apropå, att inte ha en aning om vart saker är. Denna ring har jag letat nu i 2-3 år.

Jag gav upp för rätt länge sedan och kom överens med mig själv att jag må ha tappat den ute nånstans. Sprang ner till frysen igår, trampar på nåt inne på den lilla mattan framför frysarna och se, där låg den.

Nu till den stora gåtan, hur f-n har den hamnat där?


Grejen är, att där är jag nästan varje dag. Hämtar bröd, fryser in matlådor, lägger i matvaror jag handlat för framtiden…ja ni fattar. Dessutom var det bara i torsdags, som jag dammsög därinne. Och, låt oss säga att det var 2 månader sedan, jag gjorde en rejälare städning inne i den skrubben.

Då, fanns ingen ring därinne. Så… mind blowing, or what


Eller ska jag nu tänka logiskt, riktigt ordentligt. Jag borde ha varit där då, för 2 år sedan, för att hämta nåt i frysen, och när jag drar upp ”whatever”, så halkar ringen av. Och igår då jag letade efter en tänkbar middag, så får jag plötsligt med ringen upp från den plats den eventuellt legat på, i dessa år.

Jag hör den inte men jag känner den, 10 timmar senare, då jag kliver på den. Jag tar det då som ett tecken på att en större summa pengar är på väg in.

Haha, den är ju gjord av blodsten och har man den ringen i börsen, så ska den ge en, en jämn, strid ström av pengar.

Den har tydligen en massa olika, goda egenskaper, hm, ska vara bra för hälsan på olika sätt. Fast ska vi vara logiska här också, så sätter jag nog inte min tilltro till denna ring, men man kan ju önska, och hoppas.

Nu hoppas jag att denna dag blir såpass bra att jag hinner sitta ute en stund innan jag ska iväg på jobbet. Med tanke på vart vi är på väg, om nån månad eller två, så hinner vi sitta inne så det räcker och blir över.

Hoppas på en fin dag, för er med!

Postnord levererar inte, som dom ska!

Av , , 4 kommentarer 19

För 19 år sedan…ikväll, så tog jag och Åke vår vita Valiant med röd skinnklädsel (eller vinkel Valle som Åke kallade den), och körde upp till förlossningen.  45 minuter efter Åke parkerat bilen så föddes Niccolina. Så Grattis till henne och grattis till oss!

14031174_1123394647749389_2036654931_nVi firar med att gå ut och käka middag på Ruccola. Vi har varit på väg dit förut, men blev då varse om att dom hade stängt  måndagar, och den gången råkade det vara, just en måndag men idag så. Och kanske hon får öppna nåt paket eller två, eller…vi får se 😀

Nu ska jag ge Postnord en känga.

indexHÄR finns bilden

Min brukare fick en avi i fredags, en påminnelse om ett paket. Nå, det var ju lustigt, tyckte jag, eftersom vi inte fått nåt innan påminnelsen. Jag ringde dit och frågade vad dom sysslade med, och det visade sig vara så, att dom hade ett gammalt mobilnummer, så det var inte så konstigt då, att det gått oss alla förbi.

Siffror.227HÄR finns den bilden

Jag lämnade hennes nya nummer och sedan fick vi bestämma en tid då dom skulle köra ut paketet, det blev måndag, mellan 10-12. Jag började 14, på måndag och inget paket var levererat. Jag ringde igen och frågade vart dom var. Killen sa att han skulle försöka få tag i chauffören, han återkom och sa att paketet var på väg, chauffören är jättestressad, för han är sen…så stressad att han inte svarar i telefonen. Ehhh…ok, hur kan han då veta att chauffören är på väg och att han dessutom är stressad…han antog väl kanske det, men om han inte pratat med h*n så vet han väl inte.

Jag frågade igen, om det nya mobilnumret stod uppskrivet, så att det var rätt, ja, det gjorde det. Och sedan väntade vi…och väntade…och väntade. Ingen chaufför och inget paket kom under måndagen.

Igår ringde jag återigen och nu var jag lätt irriterad, så jag började med att säga att nu har vi suttit och väntat sedan klockan tio på måndag, och ingenting har kommit, vad håller ni på med???

Då fick jag först veta att dom hade haft strul med datorerna, och nu fanns paketet att hämta på Maxi. Aldrig i livet, sa jag. Min brukare ska inte betala nån taxi, för att ni inte duger till att komma hit med paketet, det går jag inte med på. Ok, säger hon och sedan blir jag kopplad till nåt annat snille.

Mja…säger han, det är klart, OM det nu är vårt fel att hon inte fått det utkört, så får vi väl göra det…men, då blir det först på torsdag och jag kan inte säga någon tid.
Grrr, då ryter jag tillbaka, och frågar om vi verkligen ska måsta sitta inne en hel j-vla dag till, för att dom inte kan leverera grejerna som dom ska. Och sedan säger jag att då får ni lämna det vid dörren. Näpp, det går inte, det enda han går med på är att chauffören kan ringa, en halvtimme innan. Jaha, och sedan börjar han läsa upp hennes gamla mobilnummer, och då håller jag på klappa till honom genom luren.

Hennes nya nummer har ni redan skrivit upp, och det har jag dessutom dubbelkollat, så…

Nu blir det med stor spänning vi får veta, om paketet kommer imorgon. Jag tycker dessutom att dom ska ge henne en bukett med blommor, för dröjsmålet, samt en fika check, för den tid hon varit tvungen att sitta inne och vänta på nåt som aldrig kom…så de så!

Nu tänker jag njuta av den här dagen hoppas att även ni, får göra det. Ha det gott!
17309576_10155057793321585_166942646205783513_n

Maria Lundmark Hällsten