Etikett: frys

Bromsa, bromsa, om en minut är det försent…

Av , , Bli först att kommentera 12

Nu tycker jag att det är dags att dra i bromsen. Hur kan det vara 38 år sedan, idag, sen jag och Åke började hänga med varandra 🧐

När man tänker tillbaka på olika stadier i livet, så känns det som om det var i ett annat liv. Vi har ju bott på Mariehem, i lägenhet på Västerslätt, vi har varit på väg att flytta till Malå, och idag, bor vi i huset. Allt vi gjort, hur vi kompat ihop, så där som man gör då man känner varandra, in och ut.

Ibland behöver man inte ens säga nåt, man VET, bara. Men det är klart som fasen, ser man bild, då och nu, så finns där en viss skillnad. Jag tänker att dessa bilder kräver en förklaring. Hahaa… min dator 🤬 har bestämt sig för att jag inte kommer åt skrivbordet då jag ska ladda upp bilder. Utan den gav mig tillåtelse att ladda upp från en kamera mapp. Kul, skitkul… Så här är ett familjeporträtt, ritat typ, 1989. Jag har byxor som är orange och står bredvid Åke 😂

Här är i alla fall 1 bild på mig, tagen 1984, i Åkes rum, som numer, är vårt teverum.

Och en bild på Åke och Tex, fanns i den mappen, kanske inte en bild man hängt på väggen, men kul hade vi 🤣

Vi tog ut Camaron igår och siktade in oss på Gammlia. Det var ju knappast nå fin väder, men det var inte kallt, och faktiskt, det var bilar där också.


När dom flesta sedan drog iväg på cruisingrundan, så gjorde vi vår egna runda, i stan, innan vi åkte hem, igen.

Jag bestämde för flera år sedan, att vi skulle avveckla stor frysen i källaren. En sån där box som man inte kan sortera in mat i, utan att du får ett undre lager med mat som du inte kommer åt. Annat än att man ska plocka ur alltihop.

Frysboxen har förmodligen stått därnere i minst 40-50 år. Så det är nog ingen energisnål sak. Nå, igår gjorde jag slag i saken, och nu är det bara nån påse kvar därnere som jag måste få in i vår andra frys. Sen dras kontakten ut och den får tacka för sig.

Dom här frysklamparna har nog hängt med ett tag…


Det som idag är ett av Sveriges mest kända varumärken startar som ett postorderföretag vid namn Åhlén & Holm i Insjön, Dalarna år 1899. 1978 slogs EPA-varuhusen (då ett 100-tal med 12 000 anställda och en försäljning på 3 miljarder kr) samman med Tempovaruhusen inom dåvarande NK-Åhléns, namnet ändrades till Tempo och senare till Åhléns.
Idag tycker jag inte att Åhléns är vad det en gång har varit. Känns lite som att gå in på vilken butik som helst, på ett köpcentrum. Men men, det kan väl vara för att man blivit bortskämd med stort utbud av butiker.

Tänk, apropå kylklampar, om dom gjorde om det som det var förut. Att man faktiskt kunde byta in sina kylklampar efter vägen. Men det var väl en sån där service grej som försvann, då det inte gav någon avans på andra saker. Fast, det borde det väl ändå ha gjort… man köpte säkert med sig nåt, på vägen genom butiken, fram till kyldisken.

Jaja, nu blir det frukost, sen ska jag plöja mig igenom nån låda i den andra frysen, så jag kan avsluta frysprojektet. Har tid hos optiker idag, råkade trampa på mina brillor, förra gången vi var på Gammlia, så dom blev lite bredare vid örat. Sen lossnar ju ena glaset, titt som tätt, så det är väl lika bra att köpa nya.

Ska även säga till att få göra undersökning av ögonen. Då grön starr finns i släkten, den sista att få det nu, är mamma. Inte roligt alls, då det inte finns botemedel, däremot kan man bromsa utvecklingen av den, ifall man vet om det i tid. Så alla som har det i släkten och är över 50 år, bör göra regelbundna tester.

Ha en fin torsdag, allihop!

Vi var mer stationära, förut

Av , , Bli först att kommentera 14

När jag pratade med Annelie igår förmiddag, multitaskade hon och letade efter ett telefonnummer i ett block, medan vi surrade på. -Mjahaa, mjölk, vetemjöl… Det var en inköpslista, mjoho, men här kanske, Carola, hm, hette hon så, njae.

Vi har också såna block, sa jag. Man skriver rubbet i dom, gör uträkningar, inköpslistor, telefonnummer, namn och klotter.

I stugan har mamma sparat ett block vi hade bredvid telefonen, och det är säkert drygt 40 år gammalt. Jag har klottrat en hel del där däri. Men roligt att se idag. Man satt väl alltid med penna och block framför sig, då man pratade i telefonen.

Man var ju absolut inte lika mobil som idag. Då man faktiskt kan trava runt med mobilen i örat. Det är inte bara en gång jag stått och rensat grusgången eller ogräs, medan jag pratat. Finns dock nackdelar, och det är ju dom där gångerna man lägger ifrån sig saker, speciellt glasögonen, och sedan har man ingen aaaning om vart man la dom.

Back in the days, var man stationerad (eller ska man kalla det fast), mest troligt, ute i hallen på en telefonbänk. Men papper och penna fanns alltid, eller så fick man springa och hämta det.

Apropå, att inte ha en aning om vart saker är. Denna ring har jag letat nu i 2-3 år.

Jag gav upp för rätt länge sedan och kom överens med mig själv att jag må ha tappat den ute nånstans. Sprang ner till frysen igår, trampar på nåt inne på den lilla mattan framför frysarna och se, där låg den.

Nu till den stora gåtan, hur f-n har den hamnat där?


Grejen är, att där är jag nästan varje dag. Hämtar bröd, fryser in matlådor, lägger i matvaror jag handlat för framtiden…ja ni fattar. Dessutom var det bara i torsdags, som jag dammsög därinne. Och, låt oss säga att det var 2 månader sedan, jag gjorde en rejälare städning inne i den skrubben.

Då, fanns ingen ring därinne. Så… mind blowing, or what


Eller ska jag nu tänka logiskt, riktigt ordentligt. Jag borde ha varit där då, för 2 år sedan, för att hämta nåt i frysen, och när jag drar upp ”whatever”, så halkar ringen av. Och igår då jag letade efter en tänkbar middag, så får jag plötsligt med ringen upp från den plats den eventuellt legat på, i dessa år.

Jag hör den inte men jag känner den, 10 timmar senare, då jag kliver på den. Jag tar det då som ett tecken på att en större summa pengar är på väg in.

Haha, den är ju gjord av blodsten och har man den ringen i börsen, så ska den ge en, en jämn, strid ström av pengar.

Den har tydligen en massa olika, goda egenskaper, hm, ska vara bra för hälsan på olika sätt. Fast ska vi vara logiska här också, så sätter jag nog inte min tilltro till denna ring, men man kan ju önska, och hoppas.

Nu hoppas jag att denna dag blir såpass bra att jag hinner sitta ute en stund innan jag ska iväg på jobbet. Med tanke på vart vi är på väg, om nån månad eller två, så hinner vi sitta inne så det räcker och blir över.

Hoppas på en fin dag, för er med!

Hur gör dom då?

Av , , Bli först att kommentera 12

Vi snackade om naglar och nagellack igår, och kom in på sjukhus historier och annat.

Om ni någon gång varit på lasarett, inför en operation, eller om man är inlagd, kanske på en vårdcentral och dom vill kolla syresättningen, så vet ni att dom brukar  sätta en plopp på fingertoppen. Och då vill dom inte att man har nagellack på den nageln.

Hum, sa jag, med ett färsk minne av just det där. Då jag åkte in och dom skulle se om dom kunde sy igen hålet, då skulle jag sövas och dom ville låna mitt finger. Dom hade aceton, där, förmodligen för att dom flesta kanske inte vet om just detta. Men tänk om dom kommer hem till dig/mig/vi…

Ja, jag har aceton hemma och kanske dom har med sig en flarra i ambulansen, men tänk nu på alla som gör sina naglar på fixerier. Den lacken och uppbyggnaden av nageln, tar man inte bort med aceton…hur gör dom då?

Men du, sa jag, det skulle ju kunna vara ett nytt yrke…ambulerande nagelfixare, jobbar dag som natt, jour, ni vet, utryckning med nagelvårdsväskan. Jaa, men det är ju perfekt! 😀

IMG_2940Ja, min nagel sitter kvar…än…knepish!

Igår fick jag veta varför det stått uppställt, lite tält ute vid skridskobanan på Nolia, dom har ju haft matcher där i helgen. Jag som sa till Nicco att det kanske var glass stånd, ja, dom säljer skridskoisglass…skrapad direkt från isen…slush med järnsmak från oslipade grillor, (smaksättningen kom Nicco på, by the way). Fast, det kanske hade varit godare med nåt varmt 😀

Nä, man kanske skulle ha hett sig ut med vovven nu, lite gråmulet är det och nästan som om man kan vänta sig snö, 3 plusgrader, och man kan ju verkligen förundras över temperaturskillnaderna, att det kan gå så fort. Från -24 till +3 på ett kick.

Nu kommer jag inte ihåg vart jag hört detta, men någon berättade om en bekant eller vän, som arbetade nere i Afrika någonstans. Och han skulle förklara hur en vinter i Sverige, kunde vara. Dom förstod inte, men så hade dom en frys där, han öppnade den och sa att så här kallt blir det på vintrarna…nonono, det trodde dom inte på, man fryser ju ihjäl om man kryper ner där, ja…sant, om inte vi heller hade vetat så hade vi nog sagt samma sak.

Ha en fin måndag!
IMG_2943

Ris med lite ros och sånt där…

Av , , Bli först att kommentera 11

Oj vilken spännande dag det blev på jobbet igår. Kvart över ett, for strömmen…Strax efter 19, kom den tillbaka. Ok, sa jag, så här levde dom ju förr i tiden, så vi lär ju fixa det här med. Fast, det blev en väldigt låång dag och väntan.

Ingen mikro, inget te vatten, ingen musik på radion, ingen tv, ingen varm middag, och rätt så ljudlöst, fast värst av allt, ljuset..man såg ju för tusan inte vad man gjorde 😀

Sen undrar jag vad den stackars kvartersvärden, tog vägen. Jag pratade med honom strax innan 14, då vi insett att strömmen bara var borta i lägenheten och inte på hela området, som vi trodde först. Han skulle bara fixa en grej och sedan komma, så fort som möjligt. han uttryckte oro över frys och kyl.

Klockan 17, smsade jag honom och frågade om han glömt bort oss…inget svar, så ringde jag dit…inget svar. Ringde växeln…dom hade stängt, men så fick jag tag i en jour som skickade ut Securitas, dom kom på en stund, fast dom kunde inte åtgärda problemet utan var tvungna att ringa Umeå Energi…dom kom på nån timme, men sen så blev det Halleluja moment då ljuset gick igång och vi levde upp en aning 😀

Men nu undrar jag hur kvartersvärden, känner sig, då han någon gång kommer på att han faktiskt glömde bort oss. Vaknade han i natt, kallsvettig och frågandes varför han vaknat med ett ryck, för att sedan komma ihåg att han hade något ogjort…paniken! Skulle då jag ha fått, i alla fall. Nåja, ingen är felfri och man kan sjabbla ibland, synd bara då det kan bli på bekostnad av andra. Nu gick det ju bra ändå, och ett tag tyckte vi allt att det var liiite spännande ändå 😀

Den här annonsen som jag såg på FB, ser väl också lite spännande ut, vad har Victoria gjort???

Skärmklipp 2016-10-19 21.21.33

Jag klickade på den och se, det ser ut som Aftonbladet har skrivit nåt om henne och kungafamiljen, trovärdigt, mja, jag vet inte, är det verkligen Aftonbladet, jag är tveksam, faktiskt.

Skärmklipp 2016-10-19 21.22.02Och se, vilken fruktansvärd grej hon håller på med:

Skärmklipp 2016-10-19 21.22.09Alltså NEJ, detta är en bluff annons, så det bara sprutar om det. Hon skulle aldrig ge ut ett sånt här dåligt tips till allmänheten. Det fattar ni väl…det finns ingen frukt i världen som skulle kunna orsaka en viktnedgång på 3 kilo/vecka, utan motprestationer…ALDRIG. Dessutom, är det ingen sund viktnedgång…½ kilo på en vecka, är ok, inte 3, och absolut inte 26 kilo på en månad, som det stod att vissa andra gått ner. LÖGNER!!!

Så där ja, då har jag risat lite och även rosat en del, och nöjer mig med detta inlägg, för idag. Ha det gott, allihop!

Boris är död!

Av , , 4 kommentarer 11

Ja, eller vi tror i alla fall det, men han kan ha klarat sig också. Boris, Niccos lilla husspindel, som levde där mellan hennes två fönsterrutor i sovrummet. Jag sa felaktigt att det var en skräddare, men det är ju såna som springer på vattnet.

Nä, men jag vet att jag sett på tv, just den här arten, som har långa framben, och bakbenen följer ett rundat mönster framåt, och dom skulle man vara sååå glad om man hade i huset. Men det var inte Nicco, i förrgår kväll…efter halvtolv och hon skulle hoppa i säng och ser att Boris inte alls är mellan fönstren, utan han sitter därinne och kikar på henne.

Hon kommer ner och ska alltså ha upp mig, att ta bort den, men hallå…jag har ju faktiskt en gång i tiden varit lite rädd för spindlar, och jag är väl inte helt orädd än, fast det beror på situationen och vart dom sitter. Jag vill inte arbeta med armarna ovanför huvudet för då VET jag, att spindeln kommer att hamna rakt på mig.

Nicco vill inte döda honom, men han ska ut…jo tjena, jättelätt. Hon sliter fram bordsfläkten och tror att den ska ha styrkan att blåsa ut honom då jag öppnat fönstret men det var ju riktigt komiskt, hahaa… att ens tro att det skulle funka.

Paniken…han går runt där, både inne och ute, till slut ledsnar jag och slänger igen fönstret då han sitter däruppe på kanten, men inte då, han klarade sig, upp med fönstret igen och Nicco kastar sig återigen över fläkten, håller den som man håller ett gevär och skriker: SÄTT PÅ FLÄKTEN!!! Ja, ni skulle ha sett, mer roligt blev det då sladden inte satt i kontakten utan låg typ 2 meter från uttaget 😀

Jag skrattade så jag höll på börja grina, kanske också av trötthet 🙂 Nå, nu togs det grova artilleriet fram, spray från Anticimex OCH hårspray. Boris hamnade på utsidan och där satt han under hela tiden jag var kvar där, och på morgonen sågs han inte till längre. Spårlöst borta och kommer inte att eftersökas.

Jag började städa ur bussen igår, alla skåpar, kylskåp och frys, dammsög och idag blir det att torka av golvet därinne och bädda sängarna.

Dom provstartade dragstern igen men den vill bara gå på startgasen, så Åke får rengöra saker igen och se om det hjälper. Camaron ska ut ur bussen och dragstern in, så lite pyssel blir det. Önskar er alla en fin dag!

Hemliga ingredienser

Av , , Bli först att kommentera 7

Köpte ett bröd, i Juni, som ska användas till smörgåstårtstillverkning. Jag lade det i frysen och inväntade inspiration… i förrgår kom den och jag plockade ut brödet ur frysen, men häpnar då jag kollar märkningen:

001

Man undrar ju vad brödet är bakat på om bäst före datumet är 3 månader…ehhh, jag hade då inte köpt det brödet idag, med den märkningen. Men man kanske blir mumifierad om man äter det… secret ingredients. Nu har den ju legat i frysen så det gick ju bra, en smörgåstårta blev det, tyvärr svårt att göra en lagom, till 3 personer, dock:

005

 

Vi tror, jag tror, skulle tro det…

Av , , 4 kommentarer 11

 

En räkmacka på Ullas är inte att förakta och det var precis vad vi åt till lunch igår, kunde ju behövas med tanke på missödet med bussbesiktingen… och vårt lilla firande som egentligen då, skulle ha varit idag.
Lite bullar blev det också men inga ”andra”, utan bara helt vanliga saker. Ja, ni vet… nu ska ni få se på andra bullar, moahaha…
På eftermiddagen hittade jag på att vi kunde åka och tömma släpvagnen på återvinnigen och på väg hem kunde vi köpa en torktumlare och en frys, men det gick åt skogen precis. Återvinningen hade stängt så släpen fick följa med hem igen, med samma skräp på flaket.
Men vi gjorde då i alla fall en avstickare till verkstaden där Jeepen fått sin service och den var faktiskt precis klar, han åkte ut med den då vi kom, bara för att testa om allt var ok, antar jag, och fem minuter senare var han tillbaka.
Servad och klar, och förhoppningsvis ska den nu gå igenom besiktningen som jag ska åka på, vid tolv tiden. En sak som vi retat oss på i evigheter är ett felmeddelande som piper en gång i kvarten, med följande text: Coolant sensor bad. Och vad ska nu detta betyda?
Vi var ju inne på kylarvätska, och den är ju kollad hundra gånger… men då skulle det heller inte stå sensor eller bad, utan förmodligen low, istället, om det var för lite, alltså. Jag googlade igår och se, förmodligen poppade svaret upp, det är sensorn i själva tanken som kan få sig en knäpp och ska därför skakas om lite så den begriper att den har fel, och sen ska problemet vara löst.
Nu har vi inte hunnit kolla det, men tydligt är i alla fall att vi inte är ensamma om att få det meddelandet. Hmph…moderna grejer vet ni, det är inte att leka med. Eller ja, modern och modern, så ny är väl inte bilen, den är ju i faktiskt i 15 årsåldern men ändå den nyaste bilen vi någonsin ägt, och förmodligen kommer det så att förbli, tror jag.
En gammal (yngre) kompis till mig ringde igår, en Susanne från Täfteå, och vi surrade i en timme… lätt. Det blir så då det är långt mellan gångerna man pratar med varandra, man kommer inte ens ihåg vart man avslutade förra gången, vad man berättat eller inte. Och just nu är då allt så snurrigt så jag kommer väl knappt ihåg, vad jag sagt och gjort under den sista timmen.
Man får vara glad att man kommer ihåg vilken sida av sängen man sover på så man inte försöker kliva upp på den andra sidan. Och jag har aldrig i hela mitt liv fått höra ordet tro/tror, så mycket som under dom sista 3 veckorna.
Och vadå tro, tänker jag, jag tror inte på tomten jag, men lik förbenat dyker han upp en gång om år. Undrar just vad man ska ha för teori om den, ni 🙂
Näpp, nu ska jag avsluta mitt inlägg med samma önskan som alltid, att ni får en bra och innehållsrik fredag.

En gammal bild

 

Gick en sväng med Kerstin igår, sen åkte jag och kollade in ett nytt kylskåp. Det är lite knepigt att hitta nåt som passar då huset är byggt i mitten på 50-talet, det var som andra standardmått då. Nu hade svärfar inget stort kylskåp till att börja med och det var i minsta laget för oss så vi hade tänkt oss ett nyare och större sådant.
 
När vi liks håller på så hade vi tänkt satsa på ett paket, en kyl och en frys, då hade vi kunnat bära ner frysskåpet i källaren, visserligen finns redan en frysbox, men ni som har en sån vet hur det brukar se ut i den efter ett tag, dessutom släpps det ut onödigt mycket kyla då man måste öppna hela ovansidan.
 
Nå, nu blev jag istället tipsad av försäljaren att ta en kombinerad kyl och frys, som är hög som sjutton, och ok, frysdelen behöver ju inte vara speciellt stor, lite bröd och grönsaker är väl vad jag tänkt ha däri, den enda nackdelen blir att jag nog får använda pallen för att nå översta hyllan, men å andra sidan, det skåpet är 4000:- billigare och det är ju pengar att spara, samt, givetvis el, då vi slipper ha en separat frys igång, också. Så det får nog bli en sådan.
 
Nu till utmaningens bilden, denna gång en gammal bild, enligt listan. Detta är en relativt stor bild vi har hängandes i tv rummet.
 
Det är Åkes fars, farbror, som var sjökapten ”over there”, och bland annat på ett fartyg som hette Casper. Den sjönk sedermera utanför Norges kust, och som den riktiga sjökapten han var, så lämnade han skeppet sist, och därför drunknade han därute.
 
Jag såg på dansbanan i Täfteå igår, och nu drar det ihop sig, Janne, i nästa avsnitt slipper du nog inte undan längre 🙂 Janne här på gården ska nämligen hjälpa Signar att fixa ihop älgtornet. Nu vet jag, enligt säkra källor att han och den andre killen inte ville ha någon mick på sig, och då finns det en viss risk att man bara ser munnen röra på sig men utan ord, allt för att göra er löjliga…tror du inte? Hahaa…ja, vi får se…sa blinda Sara och så såg hon.
 
Nu ska jag ner i tvättstugan och hänga tvätt, klockan tio ska jag och Kerstin ut, och klockan två börjar jag jobba, så ser min dag ut. Önskar er en fin sådan!
Maria Lundmark Hällsten