Etikett: tanka bilen

Det är inte över, förrän det är över..

Av , , Bli först att kommentera 16

Julafton var inte så mycket mer än en vanlig dag fast med lite julklapps öppning. Åke gjorde bort sig, fatalt. Han gav mig ett presentkort, och jag vet ju att han brukar få det av sin arbetsgivare, så inte var det han som fixat det.

Och summan brukar faktiskt, dom senaste 10 åren, minst, ha varit 500 kronor. Här gjorde han bort sig då han inte kollade innan han gav mig det, hahaa…tack Åke, min käre make. Det var en fin slant.

Nej, jag klagar inte, för jag vet att jag hade fått en symaskin om jag sagt det, men jag vill INTE ha en ny, som i ny. Jag vill ha en gammal, hederlig maskin som man trär som jag är van. Jag hade även kunnat få den där graveringen på ringen, men där blev jag snål.

Sally ringde och hälsade en God Jul, hon var överlycklig för hon hade fått en ny Iphone 12, eller nåt sånt. Jag är inte så haj på mobiler. Men hon skrattade och sa att hon hade trott, att om hon en dag skulle få en ny så skulle det vara en sån där billig, som du har, mormor.


Vi käkade en lättare jultallrik till lunch, sen hade jag tänkt pipa iväg till jobbat, tio minuter tidigare, för att hinna in i på Preem och tanka. Men dom där tio, försvann, så jag gjorde mig i ordning, och sa att det får bli tankning imorgon istället, skickade ett God Jul till mina FB vänner och drog iväg.


Passerar Preem och plötsligt tjuter det till i bilen och en gul lampa , som indikerar att det är lite soppa i bilen, lyser mig rätt i fejjan. Varför blir man stressad av sånt? Det ska väl vara nån 10 liter kvar va? Fast hur ofta på den berömda skalan, funkar nånting hos oss, som det ska?

Jaja, jag tog mig hem utan att lampan ens lyste eller pep, så jag vet inte vad den håller på med. Ehh…för det är väl aldrig nån fultomte som tagit sig ut i kylan och in i bilen? Såna där hypoteser och funderingar vill jag helst slippa, dom kan ju ge kalla kårar som passerar ryggraden och åker ända ner till tårna.

Årets fotosession, på Winstone i tomteluva, slutade….eller, ja, slutade det där, eller vad var det som hände.

Man säger väl, på engelska, it aint over, until its over 🧐🤪

Hoppas på en fin juldag för er alla!

Kan ju alltid ta bussen, eller gå..

Av , , Bli först att kommentera 14

Vid ett av alla samtal jag haft med Annelie, så berättade jag om då jag fick lära mig om ordet måste. Och att det faktiskt INTE, finns nåt man måste, utan man väljer att göra saker.

Det är, eller känns lättare, om man gör ett val istället för att känna sig pressad att göra saker. -Jamen du måste ju betala dina räkningar, säger nån, mjae… det måste jag väl inte, fast jag väljer att göra det eftersom jag gärna vill bo kvar i huset.

-Mjaha, men du måste i alla fall tanka din bil om du ska åka nånstans med den. Nä, inte det heller, men jag väljer ju att göra det, om jag nu nödigt vill köra den, annars kan jag väl gå, eller ta bussen.


Så här kan man fortsätta och ifrågasätta ALLT, men jag tror att tanken egentligen, är att man ska känna sig mindre pressad. Det är väl lite mer, layed back, om man styr sig själv till att välja att göra dessa saker.

Nå, så berättade jag att jag försökt drilla Nicco, till att tänka i liknande banor. Och hon var rätt motstridig. Så säger hon en morgon, då jag väcker henne och det är dags att göra sig i ordning till skolan. Njae…säger hon, jag måste ju ingenting så jag stannar hemma.

Öhh… nädu, sa hennes mamma, (= jag då) med samma hastighet som en blindbrems hugger dig i benet. -Du väljer att stiga upp och gå till skolan för att slippa en arg mamma. Hehee…

Och apropå detta så kom denna bild upp på fejjan som minne, förstås. Nicco hade skickat den till mig, den passar ju perfekt här.


Nu bär det strax iväg till Avion, jag har en arbetsrelaterad mission, där ute. Ska bara fixa Åkes middag till ikväll samt invänta rätt klockslag, tänker inte åka dit och hänga på nåt lås. Hoppas på en bra dag, för er alla!

4 cm skillnad är rätt mycket, faktiskt :O

Av , , Bli först att kommentera 15

Jo, jag hade ju fått tips att boka tid hos en sjukgymnast, och till honom var jag i tisdags. Han noterade att mitt vänsterben var 4 cm kortare än det högra…jojo, snubbelfaktorn är nära då 😀

Han böjde ett ben i taget, konstaterade, att kan man göra så där, är det i alla fall inget diskbråck, men, sa han, då har man jävligt ont, precis där, och så tryckte han in pekfingret på utsida lår, och jag hade kunnat ge honom en hurvel det gjorde ONT!!!

Fick lägga mig på sidan och sedan vred han till, andra sidan , likadant, han mäter skillnaden och nu är benen lika långa :O Ställer mig ner på golvet och känner absolut ingenting, vilken underbar känsla.

Känslan satt kvar ett tag, nu kan jag känna vart jag hade ont men det är inte i närheten av hur det var förut. Och det gör inte ont att sätta ena foten framför den andra. Däremot ska man, under några dagar, undvika vridningar och konstiga ställningar, samt, inte bära eller lyfta tungt, så det får lägga sig.

Pratade med Tina igår, och det är ju inte en rolig situation, dom har därnere i Spanien. Men jag sa att det är tur att hon har en såpass stor lägenhet och fin terrass, så hon kan då gå från ena rummet till det andra. Samma sak för oss, även om vi inte har samma regler här. Vi får ju vistas ute, men är ju hemma betydligt mer än vanligt.

Tänk den stackare som kanske sitter i ett rum, med en kokvrå, utan några andra bekvämligheter, såsom teve eller internet, snacka om att man hellre hade suttit i ett fängelse då.

Men alla saknar friheten att få bestämma hur man vill tillbringa dagen. Ibland vill man ju ha en dag hemma, men inte under tvång. Såg ett roligt klipp som jag delar, vad eller hur hundar kan bete sig under karantän, men det där med karantän är ju en efterkonstruktion, fast roliga är dom i alla fall 😀

Jag märker definitivt av att jag är hemma mer, tankade bilen full, förra lönen, och jag har mer än halva tanken kvar och det är lön imorgon igen, så det är inte bara negativt, det som händer. Och jag hoppas att jag ska fortsätta lite så här, då allt är tillbaka till hur det var innan… fortsätta snåla in lite, tänker efter före, om det verkligen är nödvändigt, men ändå unna sig av livets goda, mellan gångerna. Det är en fin balansgång, men man kan hålla sig på benen, om man verkligen vill. Sa hon som plötsligt hade ena benet 4 centimeter kortare än det andra :O

Mitt 3 års minne idag, var första rundan runt Umestan, kul att det nästan blev årsdag på det då, men 2 dagar emellan 😀

Nä, nu ska jag se gårdagens Robinson och dagens, bränner jag av med samma gång, samtidigt som jag intar frukost. Ni får ha en fin torsdag, allihop!