Nu har jag tillsammans med Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande, presenterat vår budget för år 2022. Det är en otroligt stark budget som sätter fokus på klimatet, välfärden och ett hållbart Umeå med naturen runt hörnet.

Tillsammans fortsätter vi vårt arbete för ett hållbart växande Umeå. Ett tryggt Umeå utan utsatta områden och segregation. Ett Umeå med en god välfärd från barndom till ålderdom. Ett klimatneutralt Umeå som växlar upp klimatomställningen. Ett levande och trivsamt Umeå med en hållbar stadsplanering och naturen runt hörnet.

Klimatkrisen är vår tids stora ödesfråga. Och det är bråttom. Men klimatomställningen är inte bara ett måste utan också en möjlighet till att bygga ett bättre samhälle, med nya innovationer och teknik, renare luft, mindre buller och trevligare stadsmiljöer. Det budgetförslag som lags i dag tar tillvara på den möjligheten.

🌍 Umeå ska vara klimatneutralt 2040. Vi genomför åtgärdsprogrammet så att kommunens nämnder och bolag minskar sina klimatutsläpp i enlighet med Parisavtalet.
🌍 Vi gör en kraftig förstärkning av laguppställningen i kommunens klimatarbete, genom att införa två nya tjänster för hållbarhetsupphandlare och en tjänst ansvarig för kommunens systematiska miljöarbete.
🌍 Vi gör klimatinvesteringar för mångmiljonbelopp så att Umeå kan växla upp klimatomställningen och rustas för konsekvenserna av klimatförändringarna.
🚴🏼‍♀️Vi ökar investeringarna i hållbara färdsätt, för att minska utsläppen och samtidigt få lugna, trygga och levande stadsmiljöer. Exempelvis nya och förbättrade gång- och cykelleder, samt investeringar i naturområden som Bölesholmarna och Strandpromenaden – alla broar runt.
🔌 Vi ställer om vår fordonsflotta.
🌍 Vi fortsätter arbetet med kommunalt samordnad varudistribution i Umeå.
🚌 Vi satsar 8 miljoner på kollektivtrafiken.

I vår budget har vi även prioriterat omsorgen och förbättrade arbetsvillkor för kommunens personal. Moderaterna i Umeå har under lång tid föreslagit en krona i sänkt skatt. Detta skulle i dagsläget kosta välfärden 309 miljoner kronor, det har Umeås personal och medborgare inte råd med.

🧑‍🤝‍🧑 Vi satsar 10 mnkr på öka bemanningen inom äldreomsorgen.
✋ För att identifiera utmaningar som finns i verksamheterna är de fackliga förtroendevalda av stor vikt. De ska få förutsättningarna att fortsätta granska kommunens arbetsplatser och personalens villkor, och vi budgeterar därför upp förtroendetiden.
🏡 Vi permanentar det sociala utvecklingsanslaget på 6 mnkr för att kunna arbeta långsiktigt utifrån målet att Umeå ska växa hållbart utan utsatta områden. Umeå är en stark välfärdskommun med en lång tradition av aktiv planering för att motverka bostadssegregation och värna den sociala hållbarheten. Vi är också den enda stad i vår storlek i Sverige utan utsatta områden. Vi vill undvika en utveckling vi sett i andra delar av Sverige, där klyftorna ökar och sammanhållningen minskar.

Inför nästintill varje beslut ställs vi inför vägval. Positiva och negativa konsekvenser ställs mot varandra. Analyser görs och alternativens konsekvenser bedöms. Inget är svart eller vitt. Nästan inget. Men i vissa fall finns det oavsett partifärg ett rätt eller fel, ett svart eller vitt, där emotioner ställs emot rationell fakta. 

”Vi måste säkerställa goda flygförbindelser”

I debatten om Bromma Flygplats framkommer ett enda argument till försvar för att behålla Bromma Flygplats. ”Vi måste säkerställa goda flygförbindelser”. I vårt fall här lokalt till Umeå. Det låter logiskt och fullt rimligt. Lika rimligt som att vi måste säkerställa att vi har goda väg- och järnvägsförbindelser till Umeå såväl som god tillgång till internet och telekommunikationer. Om detta kan nog alla hålla med.

Det som inte framgår är följande fråga: På vilket sätt hotar nedläggningen av Bromma tillgången till goda flygförbindelser?

Vilka städer och länder kan vi inte längre flyga till? Är maxkapaciteten mellan Umeå och Stockholm via Arlanda redan nådd? Är flygen till/från Arlanda så pass fulla och många att vår möjlighet att flyga mellan Umeå och Stockholm hotas av nedläggningen av Bromma? Är framtidens behov hotade?

Finns det inga konkreta fakta som backar upp påståendet så återstår endast ett sak. Argumentet blir ett emotionellt ställningstagande utan substans. Ett kostsamt sådant. Och vi kan inte låta Sverige styras av emotionella ställningstaganden utan någon som helst fakta som backar upp ens argument.

Det finns ingen anledning för mig att fördjupa mig i frågan om nedläggningen av Bromma begränsar vår tillgång till destinationer. Svaret är enkelt: Nej. Bromma når Stockholm precis som Arlanda. I stort sett alla övriga nationella destinationer från Bromma kan nås via Arlanda. Och i tillgång till internationella destinationer har Bromma inte en chans gentemot Arlanda.

Hur ser framtidens efterfrågan för Bromma Flygplats ut?

Då återstår endast ett hot mot vår tillgång till flygförbindelser om vi lägger ner Bromma: Att maxkapaciteten mellan Umeå och Arlanda nås. Innan jag går in på framtidens behov så vill jag påpeka en sak som ofta glöms bort i debatten. Att flygresandet uteslutande minskat på grund av covidpandemin stämmer inte. Om vi tar Umeå som exempel så minskade antalet resenärer stadigt under 2017, 2018 och 2019. Totalt med 7 %, trots att Umeås befolkning under samma period ökade med 5 %.

Denna utveckling såg vi i hela Sverige – inte bara i Umeå. Det var då som den mindre flygplatsen i Stockholm, Bromma, började få problem att gå runt. Med minskat antal flygresor fanns inte längre den bäring som krävdes för att fullt ut under Swedavia driva två flygplatser i Stockholm. Sen slog covidpandemin till…

Med anledning av den förändrade situationen begärde regeringen en konsekvensanalys av Swedavia vid en förtida nedläggning av Bromma flygplats. Det här är deras slutsatser:

”Swedavias bedömning är att det, givet den nya marknadssituationen, inte längre är affärsmässigt motiverat att driva Bromma vidare och att en konsolidering av flygtrafiken i Stockholmsregionen till Stockholm Arlanda Airport är möjlig.”

Om flygets återhämtning efter krisen konstaterar de följande:

”Flygmarknaden befinner sig i en kris som saknar motstycke. Bromma kommer sannolikt att ha ett kapacitetsöverskott på grund av låga trafikvolymer under lång tid framöver. Kostnaden för det skulle i förlängningen komma att bäras av resenärer och redan sargade flygbolag, vilket vi inte bedömer är möjligt.”

Svart på vitt, det går inte att vara mer tydlig än så. Även efter covid väntas så låga trafikvolymer under lång tid framöver, att det inte är motiverat eller möjligt att fortsätta driva Bromma Flygplats.

Därmed har vi ett svar på det enda argumentet som hittills framförts av Bromma-försvararna: Går det att säkersrtälla goda flygförbindelser om vi lägger ner Bromma Flygplats? Svar: Ja. Även för Norrland och Umeå? Svar: Ja. 

Affärsresor och privatresor – hur ser framtidens efterfrågan ut?

Hur ser det ut med efterfrågan på flygresor framöver? Flygresor delas in i två kundsegment: Affärsresor och privatresor. Så låt oss titta på dessa post-covid:

Affärsresor:

Enligt ett flertal marknadsanalyser från besöksnäring och flygbranschen är slutsatsen följande. En långsam återhämtning väntas, dock räknar man ej med att nå tillbaka till samma volymer som före pandemin. Det finns två viktiga skäl till det:

Digitala möten är här för att stanna:

Pandemin begränsade våra möjligheter att ses fysiskt vilket innebar ett enormt kliv för den digitala utvecklingen. Zoom, Teams, Google Meet, etc. Plötsligt blev det naturligt och nödvändigt att mötas digitalt istället för fysiskt. Och tekniken fungerade bevisligen. Fördelarna med digitala möten blev uppenbara: Minskat antal affärsresor innebar minskade kostnader och minskade tidsförsluster för medarbetare. Vi blev också mycket mer medvetna om vilka möten som även framöver bäst lämpar sig att skötas digitalt och vilka som vi framöver gärna tar fysiskt. Samma utveckling såg vi inom den offentliga sektorn.

Så när restriktionerna väl släpper kommer vi sannolikt åter att ses fysiskt – men inte i samma omfattning som tidigare.

Klimatets betydelse påverkar efterfrågan på affärsresor:

Klimatförändringarna får allt större betydelse för såväl offentlig sektor som för näringslivet. Det råder nu äntligen en övergripande konsensus över klimatförändringarna som forskare länge varnat för. Det sker i allt hastigare och mer omfattande takt, vilket är ytterst oroväckande. I och med att allt fler invånare och tillika konsumenter oroas över klimatförändringarna och kräver handling, så ökar trycket på beslutsfattare och företag att ställa om. I ett hållbarhetsarbete är det därför fullt logiskt att organisationens resvanor ses över. Givet flygets klimatpåverkan innebär det en minskad efterfrågan av flygresor.

För Brommas del innebär detta en allvarlig utmaning då affärsresor är deras främsta kundsegment. En avgörande andel av resenärerna där är affärsresenärer, till skillnad från Arlanda som har en mer blandad sammansättning. Utan full återhämtning av affärsresor finns ingen framtid för Bromma, vilket dess ägare Swedavia konstaterat i deras analys.

Privatresor:

Efterfrågan på privatresor förväntas återhämta sig betydligt fortare, om än det på längre sikt är oklart om efterfrågan kommer nå över eller under nivåerna före pandemin. Men våra ledande politiker i Umeå vara fullt införstådda i de miljömål som antagits, med ett tydligt mål på att kraftig minska Umeås konsumtionsbaserade utsläpp från nuvarande 11 ton co2-ekvivalenter per capita till 2 ton 2040. Något som är fullständigt omöjligt om vi inte minskar vår konsumtion av flygresor. Och det är inte bara i Umeå som miljömålen skärps.

Nationellt och internationellt ökar trycket rejält på att tackla de skenande klimatutsläppen och den stundande klimatkrisen. Det är allvar nu vilket allt fler inser.

Det är en tuff utmaning för flygindustrin som är totalt beroende av fossila bränslen och kommer så förbli under många år.

Lägg därtill att det sker en snabb utbyggnad av järnväg inte bara i Sverige utan runtom i Europa och vår omvärld.

Det finns i dagsläget inget som pekar på att flygresandet kommer att återhämta sig fullt ut. Än mindre på att det skulle öka. Att i det sammanhanget slåss för att bevara Bromma OCH bygga ut Arlanda rejält är inget annat än vansinne. Oförsvarbart ekonomiskt – och lika oförsvarbart miljömässigt. 

I onsdags rapporterade VK att en ny resursgrupp kommer att bildas på Bräntbergsskolan. Bakgrunden är bekant för alla oss som varit involverade i skolpolitiken i Umeå den senaste tiden: Bräntbergsskolans klass för elever med autismdiagnoser har inför hösten dubbelt så många sökande som platser.

Det här har inneburit att en hel del barn med omfattande behov inte fått plats i specialklassen. Många föräldrar, som länge kämpat stenhårt för deras barn möjligheter i skolan, har förtvivlat hört av sig till politiken och lokalmedia. Och det är inte förvånande.

I många fall har specialklassen på Bräntbergsskolan inte setts som ett val utan snarare som en sista utväg efter åratal av kamp och försök att få till en fungerande skolgång.

Viktiga principer för en långsiktig lösning:

Huruvida detaljerna i vårens lösning på Bräntbergsskolan är den bästa är upp till berörda vårdnadshavare och personal att avgöra. Men det är en kortsiktig lösning, det viktiga arbetet med en långsiktigt hållbar lösning återstår.

För- och grundskolenämnden ska under hösten fatta ett mer långsiktigt beslut om hur kommunen ska organisera lärmiljöer för elever som har mer omfattande behov av särskilt stöd. Det pågår nu en utredning som bland annat kartlägger behovet av olika typer av resursgruppen.

Från Miljöpartiets sida vill vi lyfta fram några principer som vi står bakom.

För det första, för vissa elever krävs undervisning i mindre grupp, i ett anpassat klassrum. Sverige har haft en rörelse där vi gått bort från de så kallade ”obs-klasserna”, klasser som ibland verkade gå ut på att underlätta för de vanliga klasserna, medan eleverna som gick i de mindre grupperna (vilka kunde ha väldigt olika typer av utmaningar) kunde få en försämrad skolgång. Ingen vill tillbaka dit. Samtidigt så är många svenska experter nu överens om att inkluderings-tanken har gått för långt. Trots goda anpassningar så kommer det alltid att finnas elever vars funktionsnedsättning gör att de behöver skolgång i mindre grupper, ibland på tillfällig basis, ibland på mer långvarig. Där måste barnens bästa vara det absolut prioriterade.

För det andra, det är rätt tänkt att en sådan mindre undervisningsgrupp, som den som ska finnas på Bräntbergsskolan, har en koppling mot en större klass, där barnen kan delta i vissa aktiviteter i den större klassen, i den mån det fungerar för barnen i fråga. Barn med autism behöver rätt anpassningar och också rätt utmaningar. Att hitta den balansen är inte alltid helt enkelt, men det är så vi kan nå framgång.

Miljöpartiets inställning har alltid varit att vi måste ge bra förutsättningar för barn med dessa utmaningar. Och vi ska inte glömma att det här är barn med många talanger. Det handlar inte främst om att hjälpa barn som har det svårt, utan det handlar om att ge dessa barn möjligheten att blomstra. Med rätt anpassad undervisning kan elever med NPF-diagnoser som har svåra utmaningar i ett vanligt klassrum bli framtidens stjärnor.

Avslutningsvis vill vi i Miljöpartiet tacka berörda anhöriga, personal, företrädare för Autism- och Aspersgersförbundet och andra som har arbetat för en bra lösning i denna fråga.