Vilken språkrörskandidat är den rätte ”Miljökandidaten”?

Av , , Bli först att kommentera 3

Inför språkrörsvalet dyker av och till denna fråga upp, med en hint om att någon specifik kandidat bryr sig om och kämpar mer för miljöfrågor än andra. Jag känner därför ett behov av att nyansera frågan.

 

Fyra starka kandidater

I kandidatutfrågningen som vi hade i vår kongressgrupp blev det för mig uppenbart att miljön, den biologiska mångfalden och kampen mot klimatkrisen var essentiell – för samtliga kandidater. För Annika, Elin, Märta och Rebecka. Däremot skiljer det sig aningen i hur vi ska profileras.

Den stora skillnaden ligger i hur systemkritiska vi ska vara. Därmed också frågan om huruvida vi ska del av ”systemet” eller vara en kritisk röst utanför, om vi tror eller ej på att vi kan förändra tillräckligt genom att sitta i regeringskoalitioner och lokala styren.

 

Vägen framåt – progressivt eller systemkritiskt?

Senaste valet var tufft för oss alla och Miljöpartiets dans kring 4 % är självklart oroväckande. Men det finns goda exempel, undantag som vi kan lära oss av. Sverige är ett långt land, men längst uppe i norr, i glest befolkade områden där vi generellt haft som svårast har vi rentav ett kommunalråd! I Gällivare, som följd av ett fantastiskt valresultat på 11,93 %. Jämför det med deras valresultat år 2010 på 1,7 %, vilken otrolig framgångsresa.

De har valt att fokusera på att vara konkreta och progressiva. Modernisera Gällivare. De har vågat prata om ”elefanten i rummet”, vågat bemöta fördomar om miljöpartiet och de har funnit en balans som tror på utvecklingen men gör sitt yttersta för att tackla utmaningarna.

Det är inte första gången som Miljöpartiet vinner framgång genom progressivitet och pragmatism, 2010 var vi Sveriges tredje största parti och i EU-valet 2014 nådde vi den största framgången hittills: 15,41 %. Vad var det som genomsyrade vår politik, vad kännetecknade oss? Progressivitet, framtidstro och fullt fokus på miljö & klimat. Modernisera Sverige.

 

Från Flower Power till ”systemets” finrum:

Nu är utmaningarna med klimatkris och massutrotning av arter än större och allvarligare. Men äntligen finns också en bred miljörörelse utanför partipolitiken som med vind i seglen tack vare Greta Thunberg kräver att systemet förändras, att vi politiker tar detta på största allvar.

Men mycket har också hänt sedan miljörörelsen i början av 1980-talet bildade Miljöpartiet. Då sågs alla som värnade om och engagerade sig för miljön som radikala ”flower-power” flumissar. Idag rör sig miljö och hållbarhet i finrummet på ett sätt som varit otänkbart då.

Det är sant att vi matas med mycket greenwash. Men vi är ändå i ett moment där miljö, klimat och hållbarhet har blivit viktiga faktorer att förhålla sig till för ”systemets” stora drakar: Näringslivet har vaknat. Ekonomin har vaknat. Politiken har vaknat. Opinionen har vaknat.

Att vid det här laget för Miljöpartiet ändra kurs och återgå till det vi var och betraktades som i partiets unga år – för snart fyra decennier sedan – tror jag vore förödande.

Fairtrade – Umeås arbete för rättvis handel och hållbarhet fortsätter.

Av , , Bli först att kommentera 2

På kommunfullmäktige i måndags behandlades Moderaternas motion där de vill att Umeå ska avsluta sitt arbete med Fairtrade. Tack och lov röstade en klar majoritet för att Umeå fortsatt ska vara en Fairtrade kommun.

Fairtrade ett viktigt redskap för en rättvis handel – utan barnarbete och slavliknande villkor!

Många av de varor vi dagligen konsumerar, såsom kaffe, bananer, kakao och bomull, kommer från länder med utbredd fattigdom. De tillhör så kallade riskprodukter – där produktionen alltför ofta innefattar barnarbete, slavliknande arbetsförhållanden och låga inkomster.

Diplomeringen Fairtrade City finns till för att underlätta för kommuner att se till att invånarnas skattepengar inte går till kränkningar av mänskliga rättigheter. Det är en viktig märkning för att öka medvetenheten hos konsumenterna och hjälpa dem att kunna göra rätt val.

Många gånger hänger arbetsförhållande och miljö ihop. Låt mig ta ett exempel:

Bomullsodling, som förutom dåliga arbetsförhållanden även använder sig av enorma mängder kemikalier. Så som i bland annat Indien.

Direkt hälsofarliga pesticider varav flera av dem förbjudna i Europa, sprutas ut på fälten av fattiga arbetare och jordbrukare – utan någon som helst skyddsutrustning.

Pesticider som dödar och dessutom förorenar dricksvattnet. I delstaten Punjabi i Indien finns ett tåg som går från de bomullsodlande landskapen till staden Bikaner – cancer express – där cancersjuka bomullsodlare reser till det enda sjukhuset i området som behandlar cancerpatienter till en låg kostnad.

Förutom sjukdomar och död som följd av dessa pesticider är ett stort problem att nära 5 000 bomullsarbetare och odlare i Indien begår självmord – varje år.

 

Fair and Green Longlife Textiles

I Dibella i Indien finns ett viktigt undantag – Fair and green longlife textiles. Inom detta fairtrade-projekt arbetar 3 600 familjejordbruk. Totalt producerades förra året nästan 3 700 ton fairtrade bomull som även är mer miljövänlig och hållbar.

Förutom bättre arbetsvillkor och bättre miljö genom minskad kemikalieanvändning satsar även detta fairtrade-projekt på bl.a. skolor och utbildning för barnen som därigenom får en möjlighet till en bättre framtid.

Detta är bara ett exempel på alla de projekt globalt under Fairtrade International som gör en avgörande skillnad för människor i fattigdom, för deras arbetsvillkor, för miljön, för deras framtid.

För att kunna följa policyn och ha social och etisk hänsyn, köper vi in rättvisemärkta produkter där det är möjligt. Detta gör vi för att säkerställa att barnen i våra skolor och medarbetare inom omsorgen inte ska serveras exempelvis kakao som är producerad under slavliknande arbetsförhållanden. Vi köper in rättvisemärkta produkter för att vi följer vår upphandlingspolicy och tar ansvar.

Det var ett flertal i måndagens debatt som gjorde sitt yttersta för att så frön av tvivel genom att hänvisa till ett antal forskningar som pekade på brister med Fairtrade. Det har vi sett förut även i andra debatter.

Men faktum att forskningen överlag visat att Fairtrade är ett effektivt verktyg för rättvis handel. Något som jag, Peter Vigren (S), Maja Westling (C), Åsa Bäckström (V), m.fl. belyste där vi redogjorde för både forskningsrapporter och konkreta exempel på där Fairtrade gör skillnad.

 

Facklig medverkan får Moderaterna att se rött:

Moderaterna vill inte att Umeå ska fortsätta handla rättvisemärkt för att de felaktigt anser att det inte är nog effektivt. Men de har inga egna förslag för hur vi ska arbeta för rättvisa villkor i andra länder. Istället sprider de felaktig information om Fairtrade city och Fairtrade internationals viktiga arbete för rättvis hållbar handel.

Fairtrade International ägs och styrs till 50 procent av odlarna själva, att jämföra med Fairtrade Sveriges inflytande på cirka 2 procent. Eventuell vinst i Fairtrade Sverige går tillbaka till Fairtade International, till odlarna och internationella fairtradeprojekt för att förbättra arbetsvillkoren där de som bäst behövs.

Att påstå att detta skulle vara en lobbyorganisation för LO och Svenska kyrkan där man använder fattiga människor för att bedriva opinionsbildning för facken är en grov och felaktig förvanskning av verkligheten. Tyvärr är det snarare så att de stirrat sig blinda på att LO medverkar och att de därigenom ser rött.

 

Umeå fortsatt en Fairtrade city – arbetet för rättvis handel och en hållbar värld fortsätter:

Umeå är en Fairtrade City för att vi i enlighet med Agenda 2030 vill arbeta för att ta socialt ansvar även utanför Umeå kommuns gränser. Vi är en Fairtrade City för att vi tror på jämlikhet och rättvisa villkor. Vi är Fairtrade City för att vi som kommun arbetar för en hållbar värld.

 

Ge barn med NPF-diagnoser förutsättning att blomstra i skolan!

Av , , Bli först att kommentera 2
I VK publicerades idag en mycket bra debattartikel om situationen för barn med NPF-diagnoser så som exempelvis Autism eller ADHD. Det är en artikel som berör. En viktig fråga som i grunden handlar om att ge alla barn i Umeå de rätta förutsättningarna att blomstra. Här är länken:

Debatt: Låt barn med NPF få börja livet med goda cirklar

 
En nyligen gjord studie från Karolinska Institutet visar att personer med autism dör tidigare jämfört med andra svenskar. Den kortare livslängden beror framförallt på att självmords-risken för dessa personer nästan var tio gånger högre än för andra.
 
I nuläget så är barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kraftigt över-representerade bland elever som inte klarar skolan. Den statliga utredningen om elevfrånvaro, ”Saknad,” konstaterar att elever med omfattande frånvaro, så kallade hemmasittare, vanligtvis har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
 
Det finns många lösningar som vi vet fungerar och som det arbetas med på flera håll i Umeå. De flesta av dessa lösningar handlar inte om att ha barn i egna klasser, utan är generella lösningar som är bra för alla elever. Miljöpartiet vill se ett tydligt fokus på dessa frågor i skolpolitiken.
 
Om detta skriver Arvid Lundberg, ledamot i För- och Grundskolenämnden för Miljöpartiet de Gröna i Umeå.
 

Till minne av Fadime – Dialog kring hedersförtryck med jämställdhetsminister Åsa Lindhagen

Av , , 1 kommentar 2

 

MILJÖPARTIET i Umeå träffar jämställdhetsministern Åsa Lindhagen i en dialog kring hedersförtryck och utanförskap.

Den 21 januari är årsdagen för när Fadime miste sitt liv i ett hedersmord. Till minne av henne har Miljöpartiet i Umeå bjudit in jämställdhetsministern Åsa Lindhagen till ett samtal om hederskultur i Sverige. Vi kommer även att prata om diskriminering och utanförskap i samhället.

Delta gärna på vårt Webinarium här på Facebook och ställ frågor till Jämställdhetsministern i kommentarerna. Vi kommer att välja ut och ställa en del av de frågor som ni skriver i kommentarsfältet.

Eventet är digitalt på Facebook och äger rum torsdag 21 januari kl 19.00-19-20.

Alla är varmt välkomna att delta.

 

Tragisk med dödsolyckan i Söråker utanför Timrå

Av , , 4 kommentarer 5

Jag läste och berördes av dödsolyckan i Sörfors utanför Timrå, där två tonårsflickor i ett skotersläp omkom när de blev påkörda av ett tåg. Det måste vara hemskt för anhöriga och överlevande. För de två som överlevde på skotern såväl som lokföraren som hjälplöst fått bevittna den hemska olyckan.

Tids nog kommer vi att få en klarare bild över förloppet och omständigheterna kring olyckan. Nu går mina tankar till de berörda.

Ekofascism – Extremism in absurdum

Av , , 2 kommentarer 3

I ekofascismen buntas ideologiska koncept ihop som är fullständigt oförenliga. Det rör sig om ett ytterst fåtal radikala individer som fullständigt förirrat sig i nätets flora av desinformation…

 

Rättegången i Nacka:

Idag inleds rättegången mot de två män som anlade branden som totalförstörde minkfarmen i Sölvesborg. De ska även ha planerat ett bombattentat mot en abortklinik. Det märkliga i detta ärende är att dessa två unga män, 18 och 20 år, anses ha utfört och planerat dessa attentat med starka ideologiska motiv – en extremistisk strömning vid namn ekofascism. De  ska ha lärt känna varandra via nätforum och inspirerats av den amerikanska neo-nazistiska gruppen The Base.

Hur sjukt det än låter ska de ha inspirerats av kombinationen militarism, nazism och eko-fascism. Det finns så ofantligt många direkta motsatsförhållanden i dessa termer att det för mig är ofattbart hur de lyckats väva ihop kampen för miljö – djur och natur – med totalitarism, militär upprustning, antisemitism, våld och utrotning. Men något har uppenbarligen hänt dessa två unga män när de i tonåren sökte sig ut på nätet för att förstå ”verkligheten”, finna ”sanningen” och få en mening i deras liv. Den som bäst sammanfattar utfallet är Anders Björk, advokat till en av de två männen:

”Ska man lära sig någonting av detta är det att nätet är en farlig plats att vara på. Saker kan spinna iväg och anta svårkontrollerbara proportioner”

Jag kan bara instämma. Samtidigt är det idag där som resan, från vilsen och sökande tonåring till fullfjädrad terrorist och extremist, ofta tar sin begynnelse. Alldeles oavsett om det rör sig om islamism, högerextremism, vänsterextremism, eller då i detta märkliga fall – ekofascism. Det här är ett oroväckande problem som måste belysas och tacklas om än det är svårt.

Viktigt är även att upplysa om varför denna hopkok av galna våldsbejakande åsikter är direkt oförenlig med miljörörelsen i stort och den gröna ideologin som utgör fundamentet för oss i Miljöpartiet, med våra syskonpartier runtom i Europa.

 

Målet med miljöpolitiken – värna mänskligheten:

Det högsta syftet med miljörörelsen och den gröna partipolitiska rörelsen är att bekämpa ohållbar destruktion av de ekosystem som vi lever av och är fullständigt beroende av. Hejda klimatförändringarna, föroreningarna av miljöskadliga ämnen, bekämpa utfiskningen av våra hav, omfattande skogsskövlingar, utrotning av djur- och växtarter, etc. Målet är en hållbar värld där vi kan leva inom planetens gränser.

En hållbar värld är en förutsättning för att vi – mänskligheten – ska kunna leva vidare, generation efter generation. För att summera det kort:

Vårt syfte är att rädda liv och inte att döda liv! Så bara det faktum att i ”miljöns” namn vilja döda, skada och destruera står i sig i fullständig motsats till miljörörelsens mål och syfte.

 

En fredsrörelse:

Det går inte att nog betona fredsrörelsens centrala roll i miljörörelsen och den gröna ideologin. För fredsrörelsen i Sverige var exempelvis högst delaktig i bildandet av Miljöpartiet en gång i tiden. En rörelse som tar starkt avstånd från våld, vapen och militär upprustning. En demokratisk rörelse där fred och demokrati utgör grunden för förändring.

Det är fullständigt oförenligt med miljörörelsens starka förankring i fredsrörelsen att förespråka våld, vapen, militär upprustning, diktatur, väpnade aktioner och raskrig.

 

Avslutning:

Det finns egentligen inget behov av att påtala hur fullständigt främmande och oförenligt ekofascism är med den globala miljörörelsen. Men jag vill vara tydlig med en sak: Varje gång någon i ”miljöns” namn utövar våld, skadegörelse eller rentav död så gör det mig personligen innerligt förbannad, det rentav väcker avsky. För det som dessa individer inte tänker på är att deras agerande kan riskera att såra tilliten till miljörörelsen i stort och alla vi som ihärdigt, fredligt och demokratiskt kämpar för miljön och en hållbar värld.

 

 

Jobb på lika villkor – Namn eller hudfärg ska inte fälla avgörandet!

Av , , Bli först att kommentera 4

Det finns sju diskrimineringsgrunder. Alla dessa är lika oacceptabla om de avgör när du inte får ett jobb som du är bäst kvalificerad för.

 

Lika barn leka bäst?

Det borde vara självklart, det är dina kvalifikationer – din utbildning, yrkeserfarenhet och annan erfarenhet av vikt för jobbet du söker – som avgör om du får jobbet eller ej. Och självklart måste du kunna leva upp till de krav i övrigt som ställs, exempelvis körkort eller språknivå. Det är inte bara helt rätt utan även en vinst för arbetsgivaren, individen och samhället när det är kompetensen och lämpligheten som avgör.

Men tyvärr är det allt för vanligt förekommande att andra faktorer fäller avgörandet för varför du inte får ett jobb som du egentligen är bäst kvalificerad för. Förutom att det är djupt kränkande för individen som drabbas så är det även skadligt för samhället och ett slöseri då värdefull kompetens inte nyttjas. Det är ett svårt problem att ta tag i men det blir inte bättre av att man gräver huvudet i sanden.

Jag vill här ge en eloge till Västerbottenskuriren som i en djup granskning nu fullt ut belyser denna problematik! Här nedan är de artiklar som de skrivit om detta:

”De vittnar om den tysta diskrimineringen på arbetsmarknaden.”

”Få med utländska namn på chefspositioner i kommunen.”

”De byter namn för att ha en chans på arbetsmarknaden.”

”Svårt att bevisa rasistisk diskriminering.”

 

Jag har själv fått bevittna det:

Jag har vänner som bytt namn och direkt fått se hur det hjälpt dem att få arbeten där de tidigare inte ens kommit till en intervju. Andra som har är högskoleutbildade till tusen med kompetenser inom yrken där det råder brist på arbetskraft, men som nu är taxichaufförer eller lokalvårdare, för att de får aldrig chansen att ens komma till en intervju.

Jag har sett hur kränkande det kan vara för en individ som inte fått jobbet – där hen mött alla kvalifikationer – och sedan fått se att den som fick jobbet inte alls mötte de krav som ställts. Enda skillnaden? De hade olika hudfärg och namn, den ene var svensk till skillnad från min vän med sin utländska bakgrund.

Jag har varit med om sjuka situationer där chefer hånskrattat åt inkomna jobbansökan med arabiskklingande namn. Jag glömmer aldrig en gång när en chef manifesterande rev en jobbansökan och slängde den i papperskorgen, av det enda skälet att namnet var utländskt.

De sistnämnda är självklart uppenbar rasistisk diskriminering. Men det som är betydligt svårare att ta på är den strukturella diskrimineringen som ofta sker omedvetet. För oftast är det inte medveten rasism, men dolt och omedvetet. Något som färgar vår bedömning och värdering av jobbansökan från ”Johan” – eller ”Mahmoud”.

 

Miljöpartiet gör skillnad – jämlikhetsdata kan införas i kommunen:

I ytterligare en mycket bra artikel av VK beskriver vår lokalpolitiker jämlikhetsdata på ett föredömligt sätt. Med hjälp av jämlikhetsdata kan man identifiera där det finns omotiverade skillnader mellan olika grupper. Då kan man mer specifikt jobba mot dessa för att komma till bukt med ojämlikheten:

 ”Att kunna föra jämlikhetsdata skulle blottlägga om det finns diskriminering på en mer strukturell nivå. Jag tror att man behöver den grunden för att mer aktivt kunna jobba mot diskriminering och för mångfald,” säger Mariam Salem.

Utöver detta vill vi i Miljöpartiet även att kommunen testar att införa anonyma jobbansökningar. Då hinner innehållet i själva ansökan värderas innan namn eller utseende ”färgar” bedömningen. Och just namn har tyvärr visat sig vara starkt förknippat med stereotyper som därigenom påverkar valideringen av jobbansökan.

 

Ett jämlikt och inkluderande samhälle – ett socialt hållbart Umeå:

Rätten till att på kunna få arbeten man är kvalificerad för, utan att riskera gallras ut i processen på grund av exempelvis ens namn eller hudfärg, är otroligt viktig i vårt arbete för ett jämlikt Umeå. Det är en viktig nyckel till att skapa ett socialt hållbart Umeå – utan segregation, utanförskap och social exkludering.

 

Högt elpris – det Ågren (M) glömmer bort att säga…

Av , , 2 kommentarer 6

En seriös energipolitik är avgörande för vårt lands framtid. Men när debatten ständigt fokuserar på kärnkraft vs förnybart så glöms allt för ofta en VIKTIG sak: Kraftnätet – kablarna som leder elen från produktion till konsument.

 

Det är lätt att göra politik av att elpriserna är höga – i en dag:

Det gläder mig att Ågren (M) vill prata energipolitik. Det är en fråga som enligt mig är ytterst intressant och dessutom nödvändig för Sveriges framtida utveckling. Men att göra politik av en dag med höga elpriser – och basera hela sin analys för framtidens behov för Sveriges energiproduktion på detta – är inte seriöst. Dock ej första gången för Moderaterna som i somras gjorde stor sak av att oljekraftverket i Karlshamn startades upp – i några dagar.

Problemet – för en dag – har en given lösning enligt Moderaterna: Vi behöver kärnkraft. Så låt oss då gå igenom vad som är fel med detta resonemang.

 

Val av strategi för elproduktion har en avgörande betydelse:

Vi har bevisligen svårt att ta lärdom av andra länder – så även av våra nordiska grannar. Det är något som blivit alldeles uppenbart nu under Covid-krisen där Sverige valde en egen väg, vilket har fått ett förödande konsekvenser. Nåväl, låt oss fokusera på energiproduktion:

Medan Sverige tog Barsebäck ur drift 2005 valde Finland att fokusera sin energistrategi på att bygga ny kärnkraft. Sverige däremot valde tydligt en strategi där kärnkraft skulle fasas ut och ersättas med förnybar energi. Så här gick det för båda länder i deras nettoexport från 2006 – 2019:

År 2006 hade vi båda en negativ nettoexport, dvs att vi båda länder importerade el. C.a. 6 Twh för Sveriges del medan Finland importerade c.a. 11 Twh.

Ingen fara för Finland, deras stora satsning som påbörjades 2005 – kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 skulle tas i bruk 2009.

År 2009 låg båda länder fortsatt på en nettoimport, Sverige på 5 Twh, Finland på 11 Twh. Nu skulle det vända för Finland. Men Olkiluoto 3 kom aldrig igång och än idag – 2021 – är den fortfarande inte i drift.

I Sverige däremot hände något som gjorde att vår nettoexport av el successivt ökade till att 2019 nå nytt rekord. Den ökningen beror på en viktig sak: Vindkraft.

Förutom Finlands beroende av elimport så har kärnkraftsstrategin varit oerhört kostsam. Det kan inte annat än konstateras att Finlands strategi misslyckades. Och det är just denna misslyckade strategi som Moderaterna nu vill driva i Sverige.

Nu handlar det inte bara om Finland utan globalt ser vi exakt samma situation: Kärnkraften har blivit dyr och olönsam, medan förnybar energi skjuter i höjden och fullständigt dominerar den globala produktionen av ny energi.

 

Varför har vi då en effektbrist i Sverige?

Nu kommer vi in på den väsentliga frågan. Låt oss dock börja med att säga som det är: Vi har en effektbrist i Södra Sverige. Inte i norra. Här har vi tvärtom dragits med historiskt låga energipriser och ett kraftigt elöverskott som vi exporterar utomlands – när det är brist i södra Sverige. Visst låter det absurt, men så är det. Förklaringen är enkel: Vårt nuvarande kraftnät är eftersatt och begränsat. Den oligopolmarknad som skapades av Bildt-regeringen där driften för vårt svenska stamnät fördelades ut på ett antal dominerande energibolag har bevisligen inte fungerat.

Finland har Olkiluoto 3, Sverige har kraftstationen i Hurva. Det är vårt största infrastrukturfiasko.

Men det är bara en av de satsningar på vårt stamnät för att förbättra överföringen av el från överskottsregionerna i norr till bristen i söder som antingen misslyckats, försenats eller uteblivit.

 

Men hur gör vi med effekttopparna?

I takt med elektrifieringen i vårt samhälle, med elbilar, ny digital teknik och omställningen av vår industri så kan vi få kraftiga efterfrågetoppar. Utmaningen här ligger inte bara i hur mycket el som kan produceras för att möta den tillfälliga efterfrågetoppen. För än en gång så utgör vårt kraftnät i sig en begränsning för hur hög en sådan topp kan vara. Det är därför väldigt viktigt med lösningar som kan sprida ut efterfrågebehovet. Ett av dessa är differentierade dygnspriser från energibolagen som gör det attraktivt för konsumenter att konsumera el när efterfrågan är låg. Till exempel tidsinställning på tvättmaskin, diskmaskin, laddning av ens elfordon när den står hemma, m.m. samt även att elintensiv produktion som har en viss flexibilitet kan förflyttas till tider på dygnet där priserna och efterfrågan är lägre. En annan teknik som är under snabb utveckling är även möjligheten för enheter med större batterikapacitet som exempelvis elfordon att kunna dels ladda batterierna vid lägre pris och efterfrågan – för att sedan kunna ge tillbaka en liten del när en efterfrågetopp nås och på så vis bidra till stabilitet i systemet.

Men alldeles oavsett hur elproduktionen ser ut så är kraftnätets begränsning den oroande bromsklossen på sikt när efterfrågan i ett allt mer elektrifierat samhälle når en topp.

 

Stabil elproduktion – utan Kärnkraft?

Det är en viktig och befogad fråga. För kärnkraftsproducerad el kan onekligen stå för en stabil bas i elnätet. Problemet är dess olönsamhet. Det senaste året illustrerade tydligt kärnkraftens utmaningar. Stora delar av året var det direkt olönsamt att producera kärnkraftsel, trots dess indirekta och stundtals direkta subventioner. Därför var det flera reaktorer som länge stod still. Och just den där beryktade dagen när oljekraftverket i Karlshamn sattes igång så var hälften av våra kärnkraftsreaktorer tagna ur bruk.

Så varför startade man inte upp en reaktor istället? Jo, för att det inte är så kärnkraft fungerar. Det är inget som man bara startar upp en dag för att stänga ner nästa dag. Men då elpriserna överlag vid detta tillfälle så var inget av de energibolag som äger kärnkraftsreaktorer intresserade av att starta upp ytterligare en reaktor. Det slutade med att ett avtal fick skrivas där en saftig fast subvention på 300 miljoner kr. betalades ut av Svenska Kraftnät för att återstarta en reaktor.

Hur stabil är vindkraften? Det beror helt på vart den är belägen. I Sverige är nästan all vindkraft landbaserad. Det har en betydligt större produktionsvariation än havsbaserad vindkraft. Förklaringen är enkel, för alla som varit ute till havs – i synnerhet i haven runt södra Sverige – är det väl känt att det blåser betydligt mer och regelbundet ute till havs. Dessutom finns möjlighet för stora vindkraftsparker och höga vindkraftverk vilka sammantaget leder till hög produktion och större stabilitet.

Avslutningsvis, vätgasdrivna kraftstationer och batterilagring i större skala är ytterligare metoder som kommer att kunna nyttjas för att balansera systemet vid efterfrågetoppar.

För er som vill läsa mer om Miljöpartiets energipolitik kan ni klicka här:

Och för er som vill läsa mer om varför ny kärnkraft absolut inte är en realistisk lösning för Sverige kan ni läsa en av mina tidigare artiklar i ämnet:

”Kärnkraftskramarna har fått vind i seglen”

En grön politik för framtidens elsystem

Av , , Bli först att kommentera 3

Efterfrågan på el kommer att öka när samhället ska möta klimatutmaningen med ökad elektrifiering inom industri och transporter. När den tunga industrin ska ställa om innebär det ett ökat behov av såväl elproduktion och robusta elnät som kan föra över stora mängder el. Samtidigt sker en snabb tekniskt utveckling där förnybar energi blir allt billigare.

Vårt energisystem står alltså inför en omställning och det krävs en politik som tar ett helhetsgrepp. Miljöpartiet har under det senaste året arbetat fram en sådan politik, vilken beskrivs i en rapport vi nu publicerar.

Först av allt vill jag vara tydlig med en sak: att hålla fast vid idén om kärnkraft är att springa in i en återvändsgränd. En sådan politik kommer aldrig ha bra svar på de utmaningar vårt energisystem står inför.

Det är förvisso vanligt att utfasningen av fossila bränslen ställs mot avvecklingen av vissa kärnkraftsreaktorer. Men det som ligger till grund för att kärnkraftsreaktorer i dag stänger är att de blivit gamla, osäkra och behöver stora investeringar för att drivas vidare. Det är helt enkelt billigare med ny förnybar energi än gammal kärnkraft.

Den globala trenden är tydlig: det fossila byts mot förnybart. Elmarknaderna i världen förändras i snabb takt.  I år är 90 procent av all ny elproduktion förnybar. Solenergin är nu den billigaste energikälla som någonsin byggts. Det dröjer inte länge förrän förnybart är den största energikällan i världen. Samtidigt går det trögt för kärnkraften, det är den enda energikälla som ökat kraftigt i pris de senaste tio åren. Idag byggs ingen kärnkraft i världen utan storskaliga dyra subventioner, och de få projekt som byggs dras med förseningar och tekniska problem.

Kärnkraftsförespråkare talar förvisso om fjärde generationens kärnkraft. Men detta är ingen ny teknik som står inför en genombrott. Man har forskat på fjärde generationens kärnkraft sedan mitten av 1900-talet, och det som antagligen blivit spiken i kistan för denna teknik är att Frankrike – som hittills kanske varit det mest ivriga landet att utveckla tekniken – nu meddelat att det inte är aktuellt med fjärde generationens kärnkraft förrän efter 2050. Vi behöver ha löst klimatkrisen långt innan dess.

Det förnybara är redan här också i Sverige. Vindkraften är inne i en unikt snabb utbyggnadsfas, de närmaste åren fördubblas produktionen och redan 2023 kommer vinden stå för ungefär en tredjedel av Sveriges totala elproduktion. Även solenergi ökar drastiskt, men från lägre nivåer. Nu finns över 44 000 solcellsanläggningar i Sverige, vilket nästan innebär en femdubbling på tre år. Samtidigt har vi inte ens på allvar börjat nyttja den långa svenska kusten för att bygga havsbaserad vind, som bara den skulle kunna stå för mer än en tredjedel av dagens svenska produktion.

Det politiska fokuset bör inte handla om huruvida framtidens energi ska vara förnybar eller inte. Varför ska vi hålla kvar i fossilt eller kärnkraft när det varken är mer prisvärt eller driftsäkert än det förnybara? Det förnybara har i praktiken redan segrat. Frågan som politiken behöver lösa är istället hur vi bäst utformar ett energisystem som kan hantera stora mängder förnybar energi.

Miljöpartiet lanserar nu en rad sådana förslag.


För det första
 behöver marknaden bli mer flexibel. Framtidens elsystem kommer ha en högre andel elproduktion som varierar utifrån väderlek, då elen i stor utsträckning kommer från vindkraft och solenergi. Därför behöver systemet balanseras så att vi kan kan utnyttja de tillfällen då det produceras som mest el och vara smartare i vår konsumtion när det är vindstilla och molnigt. Miljöpartiet föreslår:

  • Att elskatter och nätavgifter blir mer dynamiska för att spegla vilken kapacitet som finns tillgänglig och därmed styr mot smartare användning. Dagens utformning av elskatten är hämmande för kundernas flexibilitet då prisskillnaden mellan olika timmar jämnas ut. En dynamisk elskatt skulle öka incitamenten att vara flexibel och skynda på investeringar i smart styrutrustning.
  • Att lokala och regionala marknader för flexibel elanvändning stimuleras. Det innebär till exempel att du i framtiden ska kunna mata tillbaka effekt från ett batteri hemma, exempelvis i din bil, när elpriset är högt eller det är brist på kapacitet i elnätet.
  • En nationell strategi för utbyggnad av vätgas och batterier för att kunna lagra energin när vinden inte blåser och solen inte skiner. Kostnaderna för att stimulera efterfrågeflexibilitet är relativt små. Ofta krävs endast en enkel styrutrustning, vars kostnad är liten i förhållande till att investera i exempelvis en ny värmepump eller utbyggnad av elnätet. För att stimulera utvecklingen av olika sorters lagring av energi behövs däremot stöd samt en nationell strategi.

 

För det andra krävs massiva energieffektiviseringar. Detta har stor potential. Enligt Energimyndigheten kan svensk industri effektiviseras så att energiförbrukningen minskar med 23 TWh till 2050. Bostads- och servicesektorn kan effektiviseras så elförbrukningen minskar med 25 procent och 30 procent, jämfört med dagens nivåer. Transportsektorn kan energieffektiviseras med 50 procent för såväl personbil som godstrafik till 2040. Miljöpartiet föreslår:

  • Ett system med obligatoriska effektiviseringar, en så kallad kvotplikt där energiföretag helt enkelt är skyldiga att effektivisera fastigheter och andra verksamheter,
  • Ett helt nytt bonus-malus-system för produkter, där de mest energi- och resurseffektiva blir billigare och de minst effektiva blir dyrare och
  • Att efterlevnaden av Boverkets byggregler stärks och den offentliga finansieringen av energieffektiviseringsåtgärder säkras.

 

För det tredje måste vi snabba upp byggtiden för elnät. Med mer vind och sol ökar behovet av kapacitetsstark överföring av el. Utmaningen ligger i att öka kapaciteten i stamnätet men också hantera de lokala flaskhalsar som finns, inte minst i storstadsregionerna. Miljöpartiet föreslår:

  • Halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar som föreslås i den statliga utredningen om moderna tillståndsprocesser för elnät.
  • Ökat samarbete mellan ansvariga myndigheter, kraftproducenterna och kommunerna vid etablering av ny kraftproduktion för att säkerställa att produktionen sker i strategiska lägen med god tillgång till nät och
  • En nationell strategi för säkrad lokal effekt i form av kraft- och fjärrvärme.

 

Det finns de som anklagat oss miljöpartister för att vara teknikpessimister eftersom vi inte trott på kärnkraften. Verkligheten har dock gett oss rätt – kärnkraften har ingen chans att konkurrera på framtidens elmarknad. Vi behöver en energipolitik som inte blundar för denna verklighet utan istället ställer om vårt energisystem utifrån den.

 

SD oroas över Trumps Twitterkonto – USA fruktar nya högerradikala våldsdåd

Av , , 8 kommentarer 3

Inför valet slog vapenförsäljningen rekord i USA, Walmart drog tillfälligt in försäljningen av skjutvapen och en opinionsundersökning visade att 3 av 4 amerikaner oroade sig för våld inför valdagen. Donald Trumps aggressiva och konfliktsökande retorik samt hans påstående om att valet var riggat redan i förväg, skapade i ett splittrat USA en oro för upplopp, våld och attentat.

 

En befogad oro för högerradikalt våld

Det kom inte som en blixt från klar himmel att Donald Trumps mest fanatiska högerradikala och konspiratoriska libertarian-konservativa falanger skulle vara kapabla till våldsdåd. I takt med att bilden över onsdagens brutala attack klarnar ökar oron för nya våldsdåd och högerradikala terrorattentat. Donald Trump är med hans aggressiva retorik, lögner och irrationella beteende som en tickande bomb för ett djupt splittrat USA, med dess kraftigt beväpnade befolkning.

Så här i efterhand var det bevisligen fullständigt absurt av Sverigedemokraterna att dagen före presidentvalet nominera Trump till Nobels Fredspris. Och när USA nu försöker samla sig efter den våldsamma attacken på deras demokrati vid vilken Trump spelat en avgörande roll, så väljer ett flertal ledande Sverigedemokrater att beklaga sig över att Trumps Twitterkonto permanent raderats.

Det är därmed tydligt vart SD står. De räds inte högerradikalism eller konspirationsteorier. De oroas inte över risken för ökat våld och nya högerextrema terrorattentat. Istället oroas de över att en galen ledare som uppmanat till kuppförsök och uppviglat till en våldsam attack mot demokratin, inte längre får yttra sig som han vill på Twitter.

Det är ingen hemlighet att Sverigedemokraterna och Donald Trump stått varandra nära i deras politiska åskådning. Och det är ingen hemlighet att Sverigedemokraterna framgångsrikt använt sig av den amerikanska alternativhögerns metoder. Jag har dessutom i min förra artikel skrivit om de uppseendeväckande uttalanden från Mattias Karlsson i samband med att han uttryckt SDs formella stöd för Trump i presidentvalet 2020.

Allt sammantaget bleknar de formella avståndstaganden som ledande Sverigedemokrater uttalat efter attacken på U.S. Capitol i onsdags.

För själva attacken kan inte ses som en isolerad händelse utan är ett resultat av den retorik, de lögner och de metoder som använts av Trump och hans mest fanatiska anhängare.

 

Donald Trump är direkt ansvarig för attacken.

Hans evenemang framför White House var välregisserad. Här hade han samlat 30 000 anhängare till Washington D.C. för att hålla ett eldigt, aggressivt och uppviglande tal – exakt samtidigt – som den formella ceremonin inleddes i Senaten och Representanthuset, där elektorernas valresultat stat för stat skulle presenteras och godkännas. Återkommande i talet uppmanade Trump sina anhängare att bege sig till U.S. Capitol, för att påverka kongressledamöterna. Talet avslutades, marschen mot U.S. Capitol inleddes och kort därefter attackerades Capitol. Här är några av de skrämmande citaten som tydligt visar på hur Trump uppviglade till attackerna:

”We fight like Hell and if you don’t fight like Hell, you’re not going to have a country anymore.”

”Our exciting adventures and boldest endeavors have not yet begun. My fellow Americans for our movement, for our children and for our beloved country and I say this, despite all that’s happened, the best is yet to come.”

”So we’re going to walk down Pennsylvania Avenue, and we’re going to the Capitol and we’re going to try and give… The Democrats are hopeless.  We’re going to try and give our Republicans, the weak ones, the kind of pride and boldness that they need to take back our country.”

I den här videon ser man tydligt tidsflödet för händelseloppet och den brutalitet som ägde rum. Och det är alldeles uppenbart att attacken var välplanerad. Samtidigt som ockupationen av Capitol pågår för fullt ringer Trump samtal till kongressledamöterna för att övertala dem att ändra sig.

 

”Faces of extremism” – Männen bakom attacken:

Det var inte en skara arga och besvikna Trump-anhängare som spontant plötsligt fick för sig att storma U.S. Capitol. Det var tusentals tillresta med en tydlig avsikt att till varje pris förhindra den demokratiska processen.

Flera av dem var tungt beväpnade och såväl inne i U.S. Capitol som utanför hittades ett flertal sprängladdningar, rörbomber och molotovcoctails. Flera bar hjälmar, masker och skottsäkra västar. Utrustade med tårgas och olika tillhuggen för att tvinga poliserna till reträtt och sedan kunna ta sig in i byggnaden. Några bar med sig buntband för att kunna bakbinda personer inne i byggnaden och FBI spekulerar nu i om ett eventuellt gisslantagande planerades. I närheten av U.S. Capitol har man upptäckt en bil full med vapen och 11 hemmagjorda bomber. Ägaren till bilen hade kört från Alabama till Washington D.C.

The Guardians artikel – Faces of extremism – är en av flera artiklar där attentatsmän identifieras. Allt mer klarnar bilden över vad som verkligen hänt, hur det organiserats och vem som låg bakom. Högerextremister, Qanon-konspiratörer, våldsbejakande beväpnade miliser och radikala libertarian-konservativa som rest till Washington D.C. från hela landet för att med våld förvägra en demokratiskt vald president att få tillträda.

 

Lärdomar av  attacken den 6 januari:

 

1: Högerradikalismen utgör ett allvarligt verkligt hot.

I USA har man nu på allvar insett högerradikalismens. Med uttalade dödshot mot vicepresidenten Pence och mot invigningsceremonin då Biden formellt ska sväras in förstår man nu vikten av att agera kraftfullt mot de extrema våldsbejakande högerradikala grupperingar som hotar den amerikanska demokratin.

Medan upprorsmakarna successivt identifieras och plockas in – en efter en – agerar nu sociala mediekanaler så som exempelvis Facebook och Twitter för att stänga ner konton för dessa aggressiva uppviglande röster.

Insikten om högerradikalismens hot måste vi även i Europa och Sverige börja ta på största allvar.

2: När tilliten till demokratins grundpelare bryts ner öppnas dörren för radikalism, splittring och våld.

Här vilar ett ömsesidigt ansvar. Oavsett vilken roll vi spelar så har vi en moralisk skyldighet att upprätthålla tilliten. Inom politiken och våra offentliga institutioner genom transparens och delaktighet. Vi har ett ansvar för varje beslut vi fattar att basera det på fakta, insyn och med målet att agera för våra invånares bästa. I myndighetsutövning och politiska beslut genom en tydlig ansvarsfördelning, det måste gå att få full insyn i beslut och utkräva ansvar när något brustit. Inom media och journalistik är den objektiva granskningen av makten och våra offentliga institution av största vikt. Brister vi i våra roller så bär vi ett ansvar för att tilliten naggas i kanten.

Samtidigt sker även här tydliga och målmedvetna angrepp av desinformation i syfte att spräcka tilliten. ”Alternativa Medier” bildas i syfte att vinkla nyhetsrapporteringen till deras egen fördel. Konspirationsteorier och mediedrev på sociala medier i syfte att kunna vinkla ”sanningen” med desinformation, väcka rädsla, ilska och misstänksamhet för att skapa splittring och destabilisera.

Attacken den 6 januari visar hur farlig situationen kan bli när man låter desinformation, lögner, konspirationsteorier och mediedrev gå fullständigt överstyr.

Det är här som Sverigedemokraterna har en del att förklara. För om man står upp för demokratin och tar avstånd från denna våldsamma attack så bör man också rannsaka sig själv och ta avstånd från de metoder som spätt på tillitskrisen till en farlig nivå. Då bör man också tydligt ta avstånd från högerradikalismen och inse vilket hot det kan utgöra.

Då bör man rimligtvis kunna ta avstånd från Donald Trump och de högerradikala grupperingar – de röster som agiterade, planerade och utförde attentatet.

Istället väljer SD att ta upp kampen mot Twitter – för ”Mad Man” Trumps rättigheter att få uppvigla, sprida lögner, skapa splittring och mana till antidemokratiska angrepp på legitima demokratiska valresultat.

 

Avslutningsvis: En viktig grundpelare i demokratin är självklart yttrandefriheten! Den är oerhört viktig att försvara oavsett vilka åsikter som uttrycks, så länge man inte begår lagbrott så som exempelvis hets mot folkgrupp eller förtal. Den här artikeln syftar inte till att försvara Twitters nedstängning av av Trumps konto. Istället vill jag rikta fokus på SD, deras ställningstagande (eller snarare brist på), agerande och konsekventa stöd för Trump och hans mest högerradikala falanger.