Samebyarnas situation måste förstås och respekteras

Av , , 4 kommentarer 5

I gårdagens sammanträde med byggnadsnämnden uppstod en märklig situation där jag som exilskåning – väl medveten om mina bristande kunskaper i renskötsel – försökte förklara för nämnden om varför två olika samebyar kan ge olika yttranden om ett och samma område utpekat som riksintresse för rennäringen…

 

Det behövs en bättre förståelse för samebyarnas verksamhet och situation:

Umeå växer och utvecklas vilket är positivt, samtidigt som det medför utmaningar. När ny bebyggelse ska planeras så har vi en mängd olika parametrar och intressen att ta ställning till: Naturområden och naturvärden, jordbruksmark, vägreservat, befintlig bebyggelse, samlade tillväxtstråk för en god tillgång till samhällsservice, listan kan göras lång.

En av dessa aspekter att ta ställning till är områden utpekade som riksintresse för rennäringen. Vi har i Umeå ett antal olika samebyar som av och till beroende på säsong och klimat, nyttjar områden inom kommunens gränser för rennäring. Här finns därför områden som specifikt pekats ut och markerats som riksintresse för rennäringen. Hur viktiga är dessa och vilken funktion fyller de för rennäringen? Får de under inga omständigheter tummas på eller går det att kompromissa och komma överens? I så fall med vem?

För detta krävs en god förståelse av förvaltning och nämndsledamöter om samebyarnas situation och verksamhet. Det krävs en god dialog där vi lyssnar och lär oss. Därför lyfte jag i vårt senaste sammanträde ett önskemål om att vi i nämnden kan bjuda in och få till en god dialog med de samebyar som är verksamma i Umetrakten för att vi bättre ska kunna förstå deras verksamhet och situation.

 

Ett samtal som berörde mig djupt…

Idag samtalade jag med en kontaktperson till en av samebyarna och det samtalet var milt sagt tankeväckande. I min roll som gruppledare för Miljöpartiet och ordförande för hållbarhetsutskottet i Umeå så arbetar jag dagligen med miljö och klimat. Den stundande klimatkrisen gör mig ytterst orolig och klimatomställningen är nödvändig. Det går för långsamt – även i Umeå.

Men i mitt samtal pratade jag plötsligt med någon vars verksamhet drabbas ytterst hårt – här och nu – av klimatförändringarna. Hur deras förutsättningar så fullständigt förändrats de senaste åren som följd av klimatförändringarna var värre än till och med jag kunnat föreställa mig. En hel näring är hotad från kust till kust, från Nordnorge till Bottenviken.

Att plötsligt återkommande stå i en situation där man inte längre vet vart man ska ta renarna för att beta, då vintern vid kusten pendlar mellan att regna bort och sen plötsligt få extrema snömängder, där inlandets och fjällens snö och vegetation täcks av en för renarna ogenomtränglig isskorpa, att de senaste åren återkommande få fodra sina renar som annars fullt naturligt skulle funnit deras föda i naturen, som de gjort under tusentals år, var skrämmande att höra.

 

Kampen mot de stora skogsbolagen:

Nu är det inte bara klimatförändringarna som utgör ett direkt hot mot rennäringen och det vilda naturlivet i våra nordliga regioner, utan även det grova ohållbara skogsbruket från ett flertal stora skogsbolag – däribland statligt ägda Sveaskog. Vi som inte bor i inlandet, i synnerhet i den fjällnära skogens närhet har nog ingen aning om hur omfattande det är och hur mycket det hotar de känsliga naturmiljöerna där.

Det är dags att sluta upp – inte bara för klimatomställningen utan även för ett hållbart skogsbruk.

 

Kampen mot fördomar och hot:

Avslutningsvis är det skrämmande och fullständigt oacceptabelt att samer än idag utsätts för fördomar och i vissa fall även hot och trakasserier. Nu handlar min bloggartikel främst om vikten av en god förståelse över och respekt för rennäringen och samebyarnas situation. I synnerhet för oss som inom kommunen på ett eller annat sätt jobbar med bebyggelse och samhällsplanering. Men jag vill ändå lyfta vikten av att vi aktivt måste jobba för att bryta fördomar gentemot samer generellt. När det går så långt som olaga hot, trakasserier och våld så är det fullständigt oacceptabelt och måste tas på största allvar av vårt samhälle och våra myndigheter.

4 kommentarer

Den humanitära katastrofen i Tigray måste få ett slut! Kriget måste upphöra och humanitär hjälp nå fram.

Av , , 6 kommentarer 3

Den 4e november 2020 eskalerade konflikten i Etiopien mellan TPLF och statsminister Abiy Ahmed till ett fullskaligt krig. Genom att gå in med Etiopiens armé, tillsammans med Eritreas armé och understödd av etniska miliser, öppnade Abiy ’pandoras box’. Med tragiska konsekvenser för civilbefolkningen – i synnerhet i Tigray.

 

Kriget som världen glömde bort?

I sju månader har ett blodigt och smutsigt krig pågått i den Etiopiska provinsen Tigray, med tragiska och fullständigt oacceptabla konsekvenser för civilbefolkningen. I en provins med 6 miljoner invånare är nu 2 miljoner av dessa internflyktingar som fått lämna allt och fly kriget. 5,2 miljoner är i akut behov av humanitärt bistånd för att undvika en svältkatastrof, som enligt FN riskerar bli den värsta som världen skådat i decennier.

I inbördeskriget i Tigray har civilbefolkningen inte enbart drabbats som en konsekvens av kriget, utan svält, massvåldtäkter och massavrättningar har systematiskt använts som vapen direkt riktat mot civilbefolkningen. Mot den etniska folkgruppen tigrinjer, vilket inte kan betecknas som annat en etnisk rensning och folkmord.

Nästan samtliga vårdinstitutioner i provinsen har plundrats och totalförstörts. Landegendom, kreatur, skördar, jordbruksredskap har systematiskt plundrats. Civilbefolkningen har förvägrats möjligheten att odla och det råder nu akut brist på mat i hela provinsen.

Än idag är det omöjligt för den humanitära hjälpen att nå fram och återkommande plundras leveranserna av militära grupper. Sammantaget är läget nu så pass akut att enligt FN inom kort uppemot hundratusentals riskerar dö i svält.

Nima Elbagir, utrikeskorrespondent för CNN sammanfattade i ett reportage om de fruktansvärda massvåldtäkter som skett och som fortsatt pågår i Tigray:

”This is rape as a weapon of humiliation, a weapon of collective punishment…”

I en intervju av Cannel 4 intervjuades Elbagir om massvåldtäkterna i Tigray. Där konstaterade hon följande:

”For those who are familiar of what happened in the former Yugoslavia, what happened in Darfur which I covered, it has the chilling overtones, a very similar feeling that these women aren’t just part of a conflict to push the Tigrayans of the land. This is about erasing Tigray, the Tigrayan identity and the Tigrayan bloodline, which is one of the hallmarks of genocide.”

För er som vill fördjupa er i det fruktansvärda som sker kommer jag att längst ner i artikeln publicera länkar till internationella nyhetsreportage och NGOs. Där finns bevisen för att civilbefolkningenmedvetet utsatts för krigsförbrytelser och etnisk rensning; massavrättningar, svält, massvåldtäkter, plundringar, tvångsdeporteringar, massarresteringar, m.m.

 

Det internationella samfundet måste öka påtryckningarna på Etiopien och Eritrea!

Redan dagar efter krigets utbrott framkom att inte bara den etiopiska armén utan även etnisk ahmarisk milis – och eritreanska styrkor använts i kriget i Tigray. Östafrikas motsvarighet till Nordkorea under ledning av den hänsynslöse diktatorn Isayas Afewerki har tillsammans med Abiy Ahmed (Nobels fredspristagare 2019, fullständigt vansinnigt att han fick det priset) sett deras chans att göra sig av med deras värsta maktfiende – TPLF. Utan någon som helst hänsyn till civilbefolkningen har de under dessa sju månaderna gjort sig skyldiga till smutsigt krig som målmedvetet och systematiskt angriper den oskyldiga civilbefolkningen i provinsen.

Ända till mars 2021 förnekade Abiy Ahmed att eritreanska styrkor skulle vara delaktiga. Sedan tvärvände han, erkände och lovade att dessa styrkor skulle lämna Etiopien. Nu i början av juni har tvärtemot vad han lovat de eritreanska styrkorna mobiliserat och intensifierat sitt militära engagemang i Tigray!

I sju månader har hjälporganisationer, FN, Röda Korset, m.fl. begärt att få tillgång till den hårt drabbade civilbefolkningen. Den stundande svältkatastrofen har varit känd sedan början av året. Likaså de systematiska våldtäkterna, plundringarna, deporteringarna, och massavrättningarna av oskyldiga civila.

Nu är läget akut! Kriget måste upphöra – omedelbart.

 

Länkar:

UNOCHA situation report: Ethiopia

Aljazeera – Exposing the war in Tigray

CNN – Massacre in the mountains

France24 – Video of Tigray massacre lift lid on ’war without photos’

Reuters – Ethiopias crackdown on ethnic Tigrayans

Sky News – Ethiopia: Hundreds executed, thousands homeless – the human cost of fighting in Tigray

Channel 4 – The Horrors of the Hidden War: Inside the Tigray conflict in Ethiopia

Reuters – EXCLUSIVE UN official accuses Eritrean forces of deliberately starving Tigray

 

Detta var ett axplock, finns oändligt många fler artiklar om katastrofen i Tigray. För dig som har frågor eller vill få veta mer, skriv gärna en kommentar!

6 kommentarer

Vattenskotrar

Av , , 2 kommentarer 5

Nu är sommaren äntligen här, och vi kan ta oss ut och träffa folk efter den långa coronaisolationen. Och Umeå har oerhört mycket att erbjuda en härlig sommardag: promenad längst älven, utflykt till en närliggande sjö, simning vid en av våra fina badstränder, eller en middag vid en vattennära uteservering.

Men tyvärr blir många upplevelser vid vattnet störda av ett fåtal vattenskotrar. En enda vattenskoter kan leva om så pass mycket att det stör badfrid, umgänge och naturupplevelse för hundratals andra.

Självklart ska man kunna ha roligt till sjöss! Om det så är genom fart och fläkt. Men frågan är om mitt roliga inkräktar på andra personers tillvaro. Och det är inte bara bullret som kan störa med vattenskotrar.

Enligt Sjöfartsverket har antalet olyckor med vattenskotrar ökat markant och många av dem är allvarliga. Flera av dem med dödlig utgång, däribland i Umeälven.

Det finns absolut förare av vattenskotrar som visar hänsyn, som kör långsamt i områden tills de kommer ut på farleder där det är tänkt att just vattenskotrar ska kunna köra. En eloge till dem. Men att några sköter sig löser inte grundproblemet.

Om svensk lag tillämpades så skulle det inte vara något problem. Vattenskoterförordningen säger att vattenskotrar enbart får framföras på allmänna farleder eller särskilda platser som länsstyrelsen pekar ut. Perfekt! I Västerbotten pekar länsstyrelsen ut sju sådana platser, ingen i närheten av badplatser, känsliga naturmiljöer eller platser där människor umgås.

Men problemet är att polisen och kustbevakningen inte tillämpar den här förordningen, eftersom den strider mot EU-lagstiftning. Vi får inte ha en regel som gäller enbart för en viss typ av vattenfordon: vad som gäller vanliga båtmotorfordon måste gälla även vattenskotrar. Vi kan alltså inte förbjuda just vattenskotrar på ett område utan att också förbjuda alla andra båtmotorfordon.

I det här läget så måste vi i Umeå vara lite kreativa för att hitta en lösning. Och vi är övertygande om att det bästa vi kan göra är att införa fler fartbegränsningar på vatten. Det är betydligt svårare att köra på ett sätt som stör och som är farligt för andra om man kör i låg fart.

Det är länsstyrelsen, inte kommunen, som tar beslut om fartbegränsningar. Men för länsstyrelsen så väger det tungt om kommunen lämnar in ett ställningstagande. Därför vill vi se att kommunen tar fram ett förslag på områden där vi vill se fartbegränsningar.

Nu har den här frågan lyfts av oss, med Socialdemokraternas hjälp, i Miljö- och hälsoskyddsnämnden, och ett arbete har påbörjats. Var gärna en del av detta ni! Vi har fått viktig feedback från gruppen ”Badfrid – för hänsyn i vattnet”, organiserad från Umeå, och jag är övertygad om att det är många andra som har synpunkter på den här frågan. Var är det viktigast att få upp fartbegränsningar? Så vi kan ha bullerfria och säkra somrar vid våra stränder.

2 kommentarer

Fullt fokus på klimatet och välfärden i vårt budgetförslag för Umeå 2022

Av , , 2 kommentarer 2

Nu har jag tillsammans med Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande, presenterat vår budget för år 2022. Det är en otroligt stark budget som sätter fokus på klimatet, välfärden och ett hållbart Umeå med naturen runt hörnet.

Tillsammans fortsätter vi vårt arbete för ett hållbart växande Umeå. Ett tryggt Umeå utan utsatta områden och segregation. Ett Umeå med en god välfärd från barndom till ålderdom. Ett klimatneutralt Umeå som växlar upp klimatomställningen. Ett levande och trivsamt Umeå med en hållbar stadsplanering och naturen runt hörnet.

Klimatkrisen är vår tids stora ödesfråga. Och det är bråttom. Men klimatomställningen är inte bara ett måste utan också en möjlighet till att bygga ett bättre samhälle, med nya innovationer och teknik, renare luft, mindre buller och trevligare stadsmiljöer. Det budgetförslag som lags i dag tar tillvara på den möjligheten.

🌍 Umeå ska vara klimatneutralt 2040. Vi genomför åtgärdsprogrammet så att kommunens nämnder och bolag minskar sina klimatutsläpp i enlighet med Parisavtalet.
🌍 Vi gör en kraftig förstärkning av laguppställningen i kommunens klimatarbete, genom att införa två nya tjänster för hållbarhetsupphandlare och en tjänst ansvarig för kommunens systematiska miljöarbete.
🌍 Vi gör klimatinvesteringar för mångmiljonbelopp så att Umeå kan växla upp klimatomställningen och rustas för konsekvenserna av klimatförändringarna.
🚴🏼‍♀️Vi ökar investeringarna i hållbara färdsätt, för att minska utsläppen och samtidigt få lugna, trygga och levande stadsmiljöer. Exempelvis nya och förbättrade gång- och cykelleder, samt investeringar i naturområden som Bölesholmarna och Strandpromenaden – alla broar runt.
🔌 Vi ställer om vår fordonsflotta.
🌍 Vi fortsätter arbetet med kommunalt samordnad varudistribution i Umeå.
🚌 Vi satsar 8 miljoner på kollektivtrafiken.

I vår budget har vi även prioriterat omsorgen och förbättrade arbetsvillkor för kommunens personal. Moderaterna i Umeå har under lång tid föreslagit en krona i sänkt skatt. Detta skulle i dagsläget kosta välfärden 309 miljoner kronor, det har Umeås personal och medborgare inte råd med.

🧑‍🤝‍🧑 Vi satsar 10 mnkr på öka bemanningen inom äldreomsorgen.
✋ För att identifiera utmaningar som finns i verksamheterna är de fackliga förtroendevalda av stor vikt. De ska få förutsättningarna att fortsätta granska kommunens arbetsplatser och personalens villkor, och vi budgeterar därför upp förtroendetiden.
🏡 Vi permanentar det sociala utvecklingsanslaget på 6 mnkr för att kunna arbeta långsiktigt utifrån målet att Umeå ska växa hållbart utan utsatta områden. Umeå är en stark välfärdskommun med en lång tradition av aktiv planering för att motverka bostadssegregation och värna den sociala hållbarheten. Vi är också den enda stad i vår storlek i Sverige utan utsatta områden. Vi vill undvika en utveckling vi sett i andra delar av Sverige, där klyftorna ökar och sammanhållningen minskar.

2 kommentarer

Försvaret av Bromma Flygplats – Ett emotionellt ställningstagande utan saklig grund. Är det så vi vill att Sverige ska styras?

Av , , 10 kommentarer 11

Inför nästintill varje beslut ställs vi inför vägval. Positiva och negativa konsekvenser ställs mot varandra. Analyser görs och alternativens konsekvenser bedöms. Inget är svart eller vitt. Nästan inget. Men i vissa fall finns det oavsett partifärg ett rätt eller fel, ett svart eller vitt, där emotioner ställs emot rationell fakta. 

 

”Vi måste säkerställa goda flygförbindelser”

I debatten om Bromma Flygplats framkommer ett enda argument till försvar för att behålla Bromma Flygplats. ”Vi måste säkerställa goda flygförbindelser”. I vårt fall här lokalt till Umeå. Det låter logiskt och fullt rimligt. Lika rimligt som att vi måste säkerställa att vi har goda väg- och järnvägsförbindelser till Umeå såväl som god tillgång till internet och telekommunikationer. Om detta kan nog alla hålla med.

Det som inte framgår är följande fråga: På vilket sätt hotar nedläggningen av Bromma tillgången till goda flygförbindelser?

Vilka städer och länder kan vi inte längre flyga till? Är maxkapaciteten mellan Umeå och Stockholm via Arlanda redan nådd? Är flygen till/från Arlanda så pass fulla och många att vår möjlighet att flyga mellan Umeå och Stockholm hotas av nedläggningen av Bromma? Är framtidens behov hotade?

Finns det inga konkreta fakta som backar upp påståendet så återstår endast ett sak. Argumentet blir ett emotionellt ställningstagande utan substans. Ett kostsamt sådant. Och vi kan inte låta Sverige styras av emotionella ställningstaganden utan någon som helst fakta som backar upp ens argument.

Det finns ingen anledning för mig att fördjupa mig i frågan om nedläggningen av Bromma begränsar vår tillgång till destinationer. Svaret är enkelt: Nej. Bromma når Stockholm precis som Arlanda. I stort sett alla övriga nationella destinationer från Bromma kan nås via Arlanda. Och i tillgång till internationella destinationer har Bromma inte en chans gentemot Arlanda.

 

Hur ser framtidens efterfrågan för Bromma Flygplats ut?

Då återstår endast ett hot mot vår tillgång till flygförbindelser om vi lägger ner Bromma: Att maxkapaciteten mellan Umeå och Arlanda nås. Innan jag går in på framtidens behov så vill jag påpeka en sak som ofta glöms bort i debatten. Att flygresandet uteslutande minskat på grund av covidpandemin stämmer inte. Om vi tar Umeå som exempel så minskade antalet resenärer stadigt under 2017, 2018 och 2019. Totalt med 7 %, trots att Umeås befolkning under samma period ökade med 5 %.

Denna utveckling såg vi i hela Sverige – inte bara i Umeå. Det var då som den mindre flygplatsen i Stockholm, Bromma, började få problem att gå runt. Med minskat antal flygresor fanns inte längre den bäring som krävdes för att fullt ut under Swedavia driva två flygplatser i Stockholm. Sen slog covidpandemin till…

Med anledning av den förändrade situationen begärde regeringen en konsekvensanalys av Swedavia vid en förtida nedläggning av Bromma flygplats. Det här är deras slutsatser:

”Swedavias bedömning är att det, givet den nya marknadssituationen, inte längre är affärsmässigt motiverat att driva Bromma vidare och att en konsolidering av flygtrafiken i Stockholmsregionen till Stockholm Arlanda Airport är möjlig.”

Om flygets återhämtning efter krisen konstaterar de följande:

”Flygmarknaden befinner sig i en kris som saknar motstycke. Bromma kommer sannolikt att ha ett kapacitetsöverskott på grund av låga trafikvolymer under lång tid framöver. Kostnaden för det skulle i förlängningen komma att bäras av resenärer och redan sargade flygbolag, vilket vi inte bedömer är möjligt.”

Svart på vitt, det går inte att vara mer tydlig än så. Även efter covid väntas så låga trafikvolymer under lång tid framöver, att det inte är motiverat eller möjligt att fortsätta driva Bromma Flygplats.

Därmed har vi ett svar på det enda argumentet som hittills framförts av Bromma-försvararna: Går det att säkersrtälla goda flygförbindelser om vi lägger ner Bromma Flygplats? Svar: Ja. Även för Norrland och Umeå? Svar: Ja. 

 

Affärsresor och privatresor – hur ser framtidens efterfrågan ut?

Hur ser det ut med efterfrågan på flygresor framöver? Flygresor delas in i två kundsegment: Affärsresor och privatresor. Så låt oss titta på dessa post-covid:

Affärsresor:

Enligt ett flertal marknadsanalyser från besöksnäring och flygbranschen är slutsatsen följande. En långsam återhämtning väntas, dock räknar man ej med att nå tillbaka till samma volymer som före pandemin. Det finns två viktiga skäl till det:

Digitala möten är här för att stanna:

Pandemin begränsade våra möjligheter att ses fysiskt vilket innebar ett enormt kliv för den digitala utvecklingen. Zoom, Teams, Google Meet, etc. Plötsligt blev det naturligt och nödvändigt att mötas digitalt istället för fysiskt. Och tekniken fungerade bevisligen. Fördelarna med digitala möten blev uppenbara: Minskat antal affärsresor innebar minskade kostnader och minskade tidsförsluster för medarbetare. Vi blev också mycket mer medvetna om vilka möten som även framöver bäst lämpar sig att skötas digitalt och vilka som vi framöver gärna tar fysiskt. Samma utveckling såg vi inom den offentliga sektorn.

Så när restriktionerna väl släpper kommer vi sannolikt åter att ses fysiskt – men inte i samma omfattning som tidigare.

Klimatets betydelse påverkar efterfrågan på affärsresor:

Klimatförändringarna får allt större betydelse för såväl offentlig sektor som för näringslivet. Det råder nu äntligen en övergripande konsensus över klimatförändringarna som forskare länge varnat för. Det sker i allt hastigare och mer omfattande takt, vilket är ytterst oroväckande. I och med att allt fler invånare och tillika konsumenter oroas över klimatförändringarna och kräver handling, så ökar trycket på beslutsfattare och företag att ställa om. I ett hållbarhetsarbete är det därför fullt logiskt att organisationens resvanor ses över. Givet flygets klimatpåverkan innebär det en minskad efterfrågan av flygresor.

För Brommas del innebär detta en allvarlig utmaning då affärsresor är deras främsta kundsegment. En avgörande andel av resenärerna där är affärsresenärer, till skillnad från Arlanda som har en mer blandad sammansättning. Utan full återhämtning av affärsresor finns ingen framtid för Bromma, vilket dess ägare Swedavia konstaterat i deras analys.

Privatresor:

Efterfrågan på privatresor förväntas återhämta sig betydligt fortare, om än det på längre sikt är oklart om efterfrågan kommer nå över eller under nivåerna före pandemin. Men våra ledande politiker i Umeå vara fullt införstådda i de miljömål som antagits, med ett tydligt mål på att kraftig minska Umeås konsumtionsbaserade utsläpp från nuvarande 11 ton co2-ekvivalenter per capita till 2 ton 2040. Något som är fullständigt omöjligt om vi inte minskar vår konsumtion av flygresor. Och det är inte bara i Umeå som miljömålen skärps.

Nationellt och internationellt ökar trycket rejält på att tackla de skenande klimatutsläppen och den stundande klimatkrisen. Det är allvar nu vilket allt fler inser.

Det är en tuff utmaning för flygindustrin som är totalt beroende av fossila bränslen och kommer så förbli under många år.

Lägg därtill att det sker en snabb utbyggnad av järnväg inte bara i Sverige utan runtom i Europa och vår omvärld.

Det finns i dagsläget inget som pekar på att flygresandet kommer att återhämta sig fullt ut. Än mindre på att det skulle öka. Att i det sammanhanget slåss för att bevara Bromma OCH bygga ut Arlanda rejält är inget annat än vansinne. Oförsvarbart ekonomiskt – och lika oförsvarbart miljömässigt. 

10 kommentarer

Ny resursgrupp för barn med autism på Bräntbergsskolan

Av , , 3 kommentarer 5

I onsdags rapporterade VK att en ny resursgrupp kommer att bildas på Bräntbergsskolan. Bakgrunden är bekant för alla oss som varit involverade i skolpolitiken i Umeå den senaste tiden: Bräntbergsskolans klass för elever med autismdiagnoser har inför hösten dubbelt så många sökande som platser.

Det här har inneburit att en hel del barn med omfattande behov inte fått plats i specialklassen. Många föräldrar, som länge kämpat stenhårt för deras barn möjligheter i skolan, har förtvivlat hört av sig till politiken och lokalmedia. Och det är inte förvånande.

I många fall har specialklassen på Bräntbergsskolan inte setts som ett val utan snarare som en sista utväg efter åratal av kamp och försök att få till en fungerande skolgång.

 

Viktiga principer för en långsiktig lösning:

Huruvida detaljerna i vårens lösning på Bräntbergsskolan är den bästa är upp till berörda vårdnadshavare och personal att avgöra. Men det är en kortsiktig lösning, det viktiga arbetet med en långsiktigt hållbar lösning återstår.

För- och grundskolenämnden ska under hösten fatta ett mer långsiktigt beslut om hur kommunen ska organisera lärmiljöer för elever som har mer omfattande behov av särskilt stöd. Det pågår nu en utredning som bland annat kartlägger behovet av olika typer av resursgruppen.

Från Miljöpartiets sida vill vi lyfta fram några principer som vi står bakom.

För det första, för vissa elever krävs undervisning i mindre grupp, i ett anpassat klassrum. Sverige har haft en rörelse där vi gått bort från de så kallade ”obs-klasserna”, klasser som ibland verkade gå ut på att underlätta för de vanliga klasserna, medan eleverna som gick i de mindre grupperna (vilka kunde ha väldigt olika typer av utmaningar) kunde få en försämrad skolgång. Ingen vill tillbaka dit. Samtidigt så är många svenska experter nu överens om att inkluderings-tanken har gått för långt. Trots goda anpassningar så kommer det alltid att finnas elever vars funktionsnedsättning gör att de behöver skolgång i mindre grupper, ibland på tillfällig basis, ibland på mer långvarig. Där måste barnens bästa vara det absolut prioriterade.

För det andra, det är rätt tänkt att en sådan mindre undervisningsgrupp, som den som ska finnas på Bräntbergsskolan, har en koppling mot en större klass, där barnen kan delta i vissa aktiviteter i den större klassen, i den mån det fungerar för barnen i fråga. Barn med autism behöver rätt anpassningar och också rätt utmaningar. Att hitta den balansen är inte alltid helt enkelt, men det är så vi kan nå framgång.

Miljöpartiets inställning har alltid varit att vi måste ge bra förutsättningar för barn med dessa utmaningar. Och vi ska inte glömma att det här är barn med många talanger. Det handlar inte främst om att hjälpa barn som har det svårt, utan det handlar om att ge dessa barn möjligheten att blomstra. Med rätt anpassad undervisning kan elever med NPF-diagnoser som har svåra utmaningar i ett vanligt klassrum bli framtidens stjärnor.

Avslutningsvis vill vi i Miljöpartiet tacka berörda anhöriga, personal, företrädare för Autism- och Aspersgersförbundet och andra som har arbetat för en bra lösning i denna fråga.

3 kommentarer

Svenska Rallyt

Av , , 4 kommentarer 4

På dagens kommunfullmäktige fick jag en interpellation av Davis Kaza (AP) och Patrik Brännberg (AP). Två bra frågor om Svenska Rallyts etablering i Umeå.

 

Klimatförändringarna måste tas på större allvar

Ska vi ha en chans att begränsa klimatförändringarna innan det är för sent, så måste vi förstå hur allvarligt läget är. Medan det finns en oerhörd glädje i Umeå över att svenska rallyt kommer till oss, så är sorgen i Värmland än större över att förlora deras världsberömda vinterrally som funnits där i över ett halvt sekel. Men det gick inte längre, de kunde inte längre garantera snörika och kalla vintrar – på grund av klimatförändringarna. Och om inget drastiskt händer för att minska klimatutsläppen så är det bara en tidsfråga innan vi i Umeå går samma öde tillmötes.

 

En miljökonsekvensanalys måste göras

Jag instämmer i det som lyfts av flera miljöorganisationer i Umeå: Det behöver göras en ordentlig konsekvensanalys för vilken påverkan detta evenemang får för klimat och miljö. Klimatet måste tas på större allvar och vara en naturligt integrerad del som genomsyrar alla större beslut som fattas i kommunen. Det viktigaste arbetet framför oss nu är att identifiera de åtgärder som krävs för att begränsa miljökonsekvenserna.

 

Positivt med Svenska Rallyt i Umeå – men klimat & miljö måste prioriteras högre

Med det sagt, motorsporten är här för att stanna. Svenska rallyt innebär att vi under en vintervecka kommer ha en folkfest med över 100 000 besökare i Umeåregionen, med allt vad det innebär för oss Umeåbor och våra företag. Med VM-deltävlingen i Umeå ska vi nu göra vårt yttersta, tillsammans med kommunen, Visit Umeå och Svenska Rallyt för att bli ett hållbart föredöme inom motorsporten.

Miljöpartiet är positiva till att Svenska Rallyt kommer till Umeå. Men vi ifrågasätter att man inte tagit större hänsyn till vilka konsekvenser det får för klimat och miljö. Kommunens klimat- och miljöarbete måste integreras mer naturligt i alla de viktiga beslut vi fattar för kommunen.

 

Kan rallyt etablera sig permanent i Umeå?

För att deltävlingen ska kunna förbli här permanent i Umeå krävs det två saker:

  1. Motorsporten måste genomgå en fullständig klimatomställning.
  2. Klimatförändringarna måste hejdas så till den grad att vinterförutsättningar kan förbli här permanent i Umeå.

Lyckas detta så är vi självklart positiva till en permanent etablering i Umeå.

4 kommentarer

Klockarbäckens handelsområde – Vi yrkar på återremiss.

Av , , Bli först att kommentera 5

På kommande kommunfullmäktige ska vi besluta om en utökning och utveckling av Klockarbäckens handelsområde. Men är förslaget tillräckligt väl genomtänkt? I Miljöpartiet ser vi flera brister och yrkar därför på återremiss.

 

Klockarbäcken – ett av Umeås externa handelsområden

Umeå har idag ett flertal externa handelsområden utspridda åt alla väderstreck med en tilltänkt ringled som förbinder dem. Det är en inte alldeles optimal planering för en kommun med förhoppningen att minska biltrafiken och förmå fler att resa hållbart. Därmed inte sagt att alla externa handelsområden är dåliga. Men det kräver att man tänker efter noga före, att man planerar optimalt utefter vad som behövs och leder till en positiv utveckling för kommunen.

För oss var det självklart att rösta emot en etablering av det nya handelsområdet Sandbäcken, vilket jag tidigare väl beskrivit. Men när det gäller Klockarbäcken så hade vi mycket väl kunnat tänka oss att rösta för direkt, om man bara hade tänkt igenom ordentligt och noga planerat för hur man möter de farhågor som vi ser gällande trafik och handel. Nu är det tyvärr inte gjort på ett tillfredsställande sätt och då är vi återigen tvungna att yrka återremiss.

 

Hur löser vi trafikproblemet?

I ett växande Umeå som dessutom har höga ambitioner för en hållbar miljö och minskade klimatutsläpp, så är trafikutvecklingen essentiell. 43 % av våra territoriella utsläpp kommer från transporter i kommunen. Hälsoskadliga utsläpp och buller har en än större påverkan på en stad som förtätas, där allt fler bor på en mindre yta som dessutom är tätt trafikerat. Och det här kan bli avsevärt mycket värre framöver om vi inte aktivt arbetar för att begränsa utvecklingen av den bilburna trafiken, i kombination med satsningar på hållbart resande inom kommunen.

Om vi blir 200 000 invånare 2050, och vi fortsätter att resa som idag så kommer biltrafiken i centrala  Umeå att öka med 95 %!

Därför är det ytterst viktigt att planera rätt – i tid. Att tänka efter före. Vi kan inte tro att ringleden löser allt. Förtätningen av staden och utbyggnad av goda gång/cykelleder, i kombination med satsningar på kollektivtrafiken är en del av lösningen, men det räcker inte. Det behövs en samlad strategi för vårt resande där vi planerar för ett samhälle där vi just inte behöver färdas så ofta och långt för att nå till allt. Vi kan inte bara sitta och anta fina övergripande mål och sedan fortsätta med planprocessen som tidigare, utan att ta hänsyn till eller agera när vi ser att vi har en större detaljplan som uppenbart får negativa konsekvenser som försämrar våra möjligheter att nå våra viktiga mål.

Den föreslagna detaljplanen för Klockarbäcken är ett tydligt exempel på detta. Det konstateras tydligt och klart att den föreslagna planen leder till avsevärt mer biltrafik. Så gör man analyser för att se om väginfrastrukturen klarar denna ökade belastning, nämner våra övergripande miljömål, skriver några rader om någon föreslagen cykelled och befintlig kollektivtrafik. Så är man nöjd med det.

Det räcker inte! Vi har påtalat det förr och gör det igen. Därför väljer vi att yrka på återremiss. Gör om – gör rätt. Klimat- och miljöarbetet måste vara mycket mer integrerat i alla de viktiga politiska beslut som vi fattar. Har vi en detaljplan som är avsevärt trafikdrivande så måste vi på ett mycket mer tydligt sätt utreda och föreslå konkreta åtgärder för hur vi just i denna plan arbetar för att nå våra miljömål och våra mål för hållbart resande. Konkreta åtgärder för att begränsa de negativa konsekvenserna och säkerställa att planen kan förverkligas utan att försämra kommunens möjligheter att nå våra beslutade mål för miljö och hållbart resande.

 

Umeå saknar en samlad handelsstrategi

Svensk handel förändras i allt snabbare takt och pandemin har avsevärt påverkat förutsättningarna. Internethandeln utvecklas snabbt, butiker har stängt ner vilket blivit en utmaning för köpcentra. I allt detta brottas flera kommuner i Sverige sedan flera år tillbaka med att centrum blir allt mer tomt och öde, butiker centralt med höga hyror drabbas hårt av konkurrens från externa köpcentra och internethandel. Utöver detta så finns det ytterligare ett problem. Små lokala butiker med dagligvaror i kvarter eller i små orter drabbas av konkurrensen från större och billigare affärer i externa handelsområden i anslutning till storstäder.

Umeå måste göra en ny samlad handelsstrategi och en utredning kring hur handelsmarknaden förändrats. Helst skulle vi haft en sådan på plats redan innan vi nu beslutar om denna rejäla utbyggnad av det externa handelsområdet Klockarbäcken. Men nåväl, det viktiga är vi kommer igång med det arbete så snart som möjligt.

 

Avslutningsvis: Det finns mycket som är bra och välgenomtänkt i den föreslagna detaljplanen. Nu fokuserar denna artikel på de viktiga anledningarna till varför vi önskar en återremiss, men vill ändå vara tydlig med att vi även är positiva till mycket av det som lyfts i detaljplanen.

Bli först att kommentera

Logiskt att stänga Bromma

Av , , 8 kommentarer 5

Jag tillhör inte en av dem som kommer att fira med tårta eller korka upp en skumpa efter dagens besked. Likväl anser jag att beslutet det enda rätta – fullt logiskt ur alla aspekter. Äntligen får Swedavia gehör för sin önskan om att avveckla Bromma Flygplats.

 

Ett logiskt men svårt beslut – Bromma Flygplats ska avvecklas

Bromma Flygplats är en viktig del av svensk flyghistoria. Jag ska villigt erkänna att jag själv trivts med att mellanlanda i den lilla flygplatsen jämfört med dess store närliggande konkurrent – Arlanda. Men det är inte en nyhet att Brommas dagar varit oviss under många år. Sedan 1983, då SAS till slut även flyttade inrikesresandet till Arlanda, har Brommas framtid varit osäker. De senaste åren har framförallt två faktorer varit avgörande för Bromma Flygplats framtid:

Ekonomin går ej ihop – flygplatsen en olönsam affär

Låt oss backa bandet till Reinfeldts moderatledda regering och dess tydliga budskap: Flygplatsverksamhet utgör inte statlig kärnverksamhet. Det skulle kunna bära sig själv och stå på affärsmässiga grunder. Swedavia bildades och av de 30-talet flygplatser i statlig regi behölls 10 flygplatser, resten såldes ut. De som behölls uppfyllde kriterierna för lönsamhet och/eller strategisk betydelse för tillgång till goda förbindelser från norr till söder. Bromma behölls av Swedavia, men samtidigt drevs nu Swedavia av ett lönsamhetskrav.

Det här är viktigt, för redan före covid-pandemin så gick det tufft för Bromma Flygplats ekonomiskt. Därför kom Swedavia fullt logiskt med önskemålet om att avveckla Bromma Flygplats. Sedan slog pandemin till som en nådastöt. Även om flyget sakta återhämtar sig så går inte kalkylen ihop, Bromma är en dyr förlustaffär, den klarar sig inte på affärsmässiga grunder. Då är det inte statens roll att hålla den vid liv med konstgjord andning bestående av skattemedel.

Det må vara att kommuner runtom i Sverige vill fortsätta med att pumpa in skattemedel för att rädda olönsamma flygplatser, det är deras beslut. Om detta har jag tidigare skrivit en tidigare artikel; ”Flyg till varje pris – Moderaterna slåss för bidragsberoende och ökade klimatutsläpp”.

Klimatet måste tas på allvar!

I DN idag skrev Peter Alestig en mycket bra och välbalanserad artikel om flyget och Bromma-beslutet. Faktum är att om än flyget står för en relativt liten del av de globala utsläppet så beror det främst på att en ytterst liten del av världens befolkning har möjlighet och råd att flyga. Endast 1 % av jordens befolkning står för hälften av alla utsläpp från flygresandet. Och där är vi svenskar tyvärr värst i klassen. För att citera Alestig:

”Våra flygresor släpper ut omkring 10 miljoner koldioxidekvivalenter, vilket är lika mycket som bilresandet – och betydligt mer än ’klimatbovar’ som stålindustrin eller cementindustrin.”

Hur vi än vänder och vrider på det så måste våra resvanor i Sverige förändras. Visst, vi har långa avstånd, men för det första: Norrland drabbas ej av att Bromma avvecklas. För nästan samtliga linjer mellan Norrland och söderut går via Arlanda. Däremot är det anmärkningsvärt att den mest trafikerade flygsträckan är den mellan Stockholm och Göteborg – med goda järnvägsförbindelser där tåg och flyg tar nästan lika lång tid.

Nej, elflyget löser inte allt.

Återkommande möts jag av illusionen att elflyg inom närstående tid kommer att kunna ersätta befintlig fossildriven flygtrafik. Om än det kan innebära en viktig lösning för vissa begränsade linjer med begränsning både i sträckans längd och kapacitet, så är det viktigt att vi är tydliga med en sak. Det är fullständigt orealistisk och omöjligt för all kommersiell flygtrafik att vara eldrivet inom 10 – ens 20 år. Om detta har jag skrivit en artikel som tydligt beskriver varför detta är omöjligt: ”Elflyg? Dags att spränga luftslottet.”

8 kommentarer

Utsläppen i Sverige minskade med 12 %

Av , , 1 kommentar 1

Äntligen! Förra året skedde en kraftig minskning av svenska växthusgasutsläpp från anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandel. Enligt Naturvårdsverket är utsläppsminskningen den största som uppmätts i Sverige för ett enskilt år. Minskningen i Sverige på 12 procent kan delvis förklaras av tillfälliga orsaker, som pandemin, driftsproblem och en varm vinter, men också av något mer glädjande: en permanent utfasning av fossil energi. Koleldning och torv försvinner i el- och fjärrvärmesektorn samtidigt som ett högre pris på utsläpp har stor effekt.

Grön politik ger resultat! Priset på utsläpp har stigit, och en bidragande orsak är reformen av systemet för utsläppsrättigheter, som kallas ”The Swedish Proposal”, på grund av att initiativet kom från svenska regeringen och särskilt klimatminister Isabella Lövin.

Vi har kommit en bit på väg, men vi behöver göra mer. Sveriges och EUs utsläpp måste minska markant. Förra året nåddes ett dystert rekord globalt: En rekordhög koldioxidhalt i atmosfären på 420 miljondelar (ppm). Klimatförändringarna är vår tids största utmaning och tiden är knapp. Vi måste agera nu – med en handlingskraftig grön miljöpolitik.

Läs mer: https://www.aktuellhallbarhet.se/…/pandemi-och…/

1 kommentar