Jobb på lika villkor – Namn eller hudfärg ska inte fälla avgörandet!

Det finns sju diskrimineringsgrunder. Alla dessa är lika oacceptabla om de avgör när du inte får ett jobb som du är bäst kvalificerad för.

Lika barn leka bäst?

Det borde vara självklart, det är dina kvalifikationer – din utbildning, yrkeserfarenhet och annan erfarenhet av vikt för jobbet du söker – som avgör om du får jobbet eller ej. Och självklart måste du kunna leva upp till de krav i övrigt som ställs, exempelvis körkort eller språknivå. Det är inte bara helt rätt utan även en vinst för arbetsgivaren, individen och samhället när det är kompetensen och lämpligheten som avgör.

Men tyvärr är det allt för vanligt förekommande att andra faktorer fäller avgörandet för varför du inte får ett jobb som du egentligen är bäst kvalificerad för. Förutom att det är djupt kränkande för individen som drabbas så är det även skadligt för samhället och ett slöseri då värdefull kompetens inte nyttjas. Det är ett svårt problem att ta tag i men det blir inte bättre av att man gräver huvudet i sanden.

Jag vill här ge en eloge till Västerbottenskuriren som i en djup granskning nu fullt ut belyser denna problematik! Här nedan är de artiklar som de skrivit om detta:

”De vittnar om den tysta diskrimineringen på arbetsmarknaden.”

”Få med utländska namn på chefspositioner i kommunen.”

”De byter namn för att ha en chans på arbetsmarknaden.”

”Svårt att bevisa rasistisk diskriminering.”

Jag har själv fått bevittna det:

Jag har vänner som bytt namn och direkt fått se hur det hjälpt dem att få arbeten där de tidigare inte ens kommit till en intervju. Andra som har är högskoleutbildade till tusen med kompetenser inom yrken där det råder brist på arbetskraft, men som nu är taxichaufförer eller lokalvårdare, för att de får aldrig chansen att ens komma till en intervju.

Jag har sett hur kränkande det kan vara för en individ som inte fått jobbet – där hen mött alla kvalifikationer – och sedan fått se att den som fick jobbet inte alls mötte de krav som ställts. Enda skillnaden? De hade olika hudfärg och namn, den ene var svensk till skillnad från min vän med sin utländska bakgrund.

Jag har varit med om sjuka situationer där chefer hånskrattat åt inkomna jobbansökan med arabiskklingande namn. Jag glömmer aldrig en gång när en chef manifesterande rev en jobbansökan och slängde den i papperskorgen, av det enda skälet att namnet var utländskt.

De sistnämnda är självklart uppenbar rasistisk diskriminering. Men det som är betydligt svårare att ta på är den strukturella diskrimineringen som ofta sker omedvetet. För oftast är det inte medveten rasism, men dolt och omedvetet. Något som färgar vår bedömning och värdering av jobbansökan från ”Johan” – eller ”Mahmoud”.

Miljöpartiet gör skillnad – jämlikhetsdata kan införas i kommunen:

I ytterligare en mycket bra artikel av VK beskriver vår lokalpolitiker jämlikhetsdata på ett föredömligt sätt. Med hjälp av jämlikhetsdata kan man identifiera där det finns omotiverade skillnader mellan olika grupper. Då kan man mer specifikt jobba mot dessa för att komma till bukt med ojämlikheten:

 ”Att kunna föra jämlikhetsdata skulle blottlägga om det finns diskriminering på en mer strukturell nivå. Jag tror att man behöver den grunden för att mer aktivt kunna jobba mot diskriminering och för mångfald,” säger Mariam Salem.

Utöver detta vill vi i Miljöpartiet även att kommunen testar att införa anonyma jobbansökningar. Då hinner innehållet i själva ansökan värderas innan namn eller utseende ”färgar” bedömningen. Och just namn har tyvärr visat sig vara starkt förknippat med stereotyper som därigenom påverkar valideringen av jobbansökan.

Ett jämlikt och inkluderande samhälle – ett socialt hållbart Umeå:

Rätten till att på kunna få arbeten man är kvalificerad för, utan att riskera gallras ut i processen på grund av exempelvis ens namn eller hudfärg, är otroligt viktig i vårt arbete för ett jämlikt Umeå. Det är en viktig nyckel till att skapa ett socialt hållbart Umeå – utan segregation, utanförskap och social exkludering.