Förverkliga en fantasi

Av , , 2 kommentarer 6

Jag har fått en bild som fastnat i mitt huvud:

http://www.alltomtradgard.se/artiklar/2009/porlande-vatten-med-fontan/index.xml
Så vill jag ha det mot gaveln på SpanskaVillan. Men jag vill mura upp två
stora fyrkantiga krukor med exempelvis clematis på vardera sidan
om lejonet. Under lejonet vill jag ha en murad bänk där jag kan ställa
min vattenkanna och fylla den för att vattna mina växter.
Vore inte det läckert?

Nu gäller det att vara rar mot Livskamraten så kanske jag
kan förverkliga min fantasi med hjälp av honom.

2 kommentarer
Etiketter: , , , , ,

”Soppatorsk”

Av , , Bli först att kommentera 7

I går på hemvägen från stugan så hände det som aldrig ska hända. Livskamraten hade tagit över ratten och jag snusade och sov så skönt, då jag plötsligt vaknade av att det blev tyst. KNÄPPTYST! Mitt i en backe med två filer stannade bilen. Som tur var låg vi i den innersta filen.

Vi hade fått slut på bensin. Helt plötsligt bara, bensinmätaren hade blinkat till men då ska det ju vara 10 l kvar i tanken. Men så var alltså inte fallet. Under tystnad gled vi baklänges nerför backen till en liten avtagsväg där vi kunde svänga in. Det är väldigt bra med sido- och mitträcken, men ibland så minskar de handlingsutrymmet. Ni kan tänka er vad bilarna signalerade – vad? får man inte glida baklänges om man vill?

När vi nu stod stilla så bröts tystnaden av diverse svavelosande eder; allt togs upp, den mindre vettiga skräpplockaren som gick och rensade vägrenen och inte visste hur långt det var till närmaste mack – det var hans fel, den lilla utflykt till handels-trädgården som jag gjorde i lördags – den hade minsann slukat bensin, den elaka backen som gjorde att den lilla bensinskvätt som fanns kvar i tanken inte orkade rinna till -  vi kanske kunde backa uppför så att bensinen skulle rinna till. Men där satte jag stopp, inget mer glidande åt något håll för min del.

Slutet blev att vi fick ringa sonen (tur att det var Mors Dag) som snällt kom körande med två dunkar bensin så vi tog oss hem. Vilken tur att man har barn! När vi kom  hem väntade både choklad och rosor på oss (läs; mig). Mysigt!              

Utedusch

Av , , 6 kommentarer 8


Nu har jag fräschat upp duschen. Jag har målat och gjort ren stenmuren, dvs tagit bort mossa så att stenarna ser fräschare ut. Vi har satt plasttak över och
även satt upp en skärm så att man kan känna sig mer ombonad.
Ser ganska bra ut, va?

Som en liten extra piff så målade jag de översta blocken i lite olika färger
och har också satt in lite blå figurer och ljuslyktor där, bara för att
få in lite liv och färg. Nu funderar jag på att köpa en liten hörnhylla
i smide som kan stå närmast stenmuren och där man kan
ha lite extra "go’ lukt, schampo etc.

Nog duger väl detta?

6 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Lugnet sänker sig

Av , , Bli först att kommentera 7

I går grillade vi vanlig, hederlig falukorv och åt den tillsammans med grillad halloumi, grekiskt nybakat lantbröd och ett glas gott vin, enkelt men mycket gott. Hackspetten hackade i närheten, fåglarna sjöng och firade den varma kvällen. Lugnet sänkte sig som en varm och gosig filt över mina axlar och livet kändes skönt. Det har varit ett par tunga veckor så nu kändes det helt underbart att bara få slappna av.

Kvällen var som gjord att sitta i våra nyinköpta fåtöljer framför brasan och bara vara. Det gjorde jag också, men Livskamraten han skulle nödvändigt göra upp eld i den nyinsatta "nya" vedspisen. Men ser man på, det ville sig inte alls. Röken trängde ut genom springorna runt plattorna och snart var hela köket rökfyllt. Jag tyckte att han skulle göra helg och låta spisen vara, men icke. Det var bara att stänga igen köksdörren och låta honom härja därinne. Ibland dök han upp, sotig, svärande och mycket irriterad. Men jag bara njöt i min ensamhet.

Lukten av rök ligger delvis kvar i köket, men nu när jag sitter här och morgonfikar så kommer vår lille vän "bofinken med den långa ludna svansen" springande längs muren. Han har tydligen sin lilla träningsrunda här. Så roligt att få följa naturen här denna första säsong i vår SpanskaVilla! Vi får bara acceptera att livet innehåller båda svåra och roliga händelser, och vi måste lära oss att leva med de tråkiga och ta vara på det roliga. En rolig händelse är att följa ett av barnbarnen via Mariaskolans Reseblogg. Jag ser att de är på väg till Paris nu och det känns väldigt overkligt att N2 är "ensam" mitt ute i Europa. Vilken upplevelse!

Bagge – upp till bevis

Av , , 3 kommentarer 9


Titta, här har vi den, min fiende nr 1 – den fruktade liljebaggen!

Vackert illröd klättrar han omkring på mina vackra liljor. Det synbara resultatet av
hans arbete är hål på hål på hål i mina underbara liljor. Denna bagge
var för en gångs skull ensam. Annars brukar de alltid vara två och två,
uppenbarligen upplever de sig trångbodda för de är alltid två på varandra :)
Det gör väl att de blir snabbare fler och fler, men det gör också att man känner
sig väldigt nöjd när man kan ta två på en gång!

Men lita på mig, denna bagge is no more, has ceased to be. Först lockade
jag honom med ett smile, säg chease, men när bilden väl var tagen – PANG, där var han sönderklämd. Ibland blir jag nästan lite överraskad över hur rå jag är!

3 kommentarer
Etiketter: , ,

Väder och vind

Av , , 6 kommentarer 8

Nu regnar det. Typiskt nog så började det i går då jag för första gången ensam hade planerat en utomhusaktivitet för hela företaget (utom för de som måste hålla produktionen igång förstås). Inte kul att vakna till regn då kan jag lova. Men allt gick bra ändå. Ni vet, det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder, lite överdrivet hurtigt förstås. Nu fortsätter det regna och det känns som ett riktigt lågtryck, gäsp, gäsp.

För att muntra upp mig lite så har jag rensat lite bland sådant jag sparat på mig som kan vara "bra att ha", i form av olika tyger. Ut med sk-ten bara! Hård och tuff! Inte blev jag piggare direkt men bättre kändes det. Allt skräp man samlar på sig ligger som en tyngd över skuldrorna ibland. Men sedan gick jag ut och då känns allt mycket lättare. Med kameran i högsta hugg så letade jag liljebaggar. Men tro mig eller ej, jag hittade inga! Vill de inte vara med på bild? Har de hört att jag är den skoningslösa liljebagg-dräparen? Några andra bilder kunde jag dock ta.

Min "häck" mot vägen har börjat ta fart. Känns alltid lika bra! Den tycker jag om!

Har ni sett Gröna rum med Hannu Sarenström då han pratar om "Fritillaria Meleagris - jag tror jag svimmar – åh de är så vackra, fritillaria, fritillaria". Visst är den vacker. Här har de slagit ihop sina blomblad för kvällen, men läckra är de.

Tänk att vara trädgårdsmästare,  då utan att behöva bekymra sig om att gå med vinst, skadedjur eller kalla vårar, utan bara plantera och sköta om. Tänk…..! Men lyssna, Jocke sjunger! riktigt vackert! inte alls så aggressivt som han låtit ett par dagar. Håller hans övergivenhetskänsla på att gå över? Har det hjälpt med makaronerna och potatisen som jag gett honom? Hoppas, hellre en glad nymfparakit än en arg och ledsen, det säger jag bara.

6 kommentarer
Etiketter: , , ,

Vad är normalt i en nymfparakits liv?

Av , , 2 kommentarer 6

Jag är faktiskt bekymrad över lilla Jocke, pappas nymfparakit. Han har en spegel i sin bur som fungerar som hans kompis. Men nu har han börjat sitta och rycka i en fjäder på ena vingen. Tydligen gör det ont för han skriker och sedan attackerar han kompisen, dvs spegeln. Det är ett alldeles ruskigt oväsen. Han hackar och skriker, hackar och skriker. Är det normalt? Visserligen har Jocke funnits med i mitt liv i drygt 20 år, men jag kan väl inte påstå att jag varit så engagerad i honom. Det har ju alltid varit mamma och pappas "skötebarn" så han har mest varit en lite störande flaxande sak som spankulerat omkring på bordet, stulit socker ur sockerskålen och suttit på pappas axel och ätit från pappas tallrik. Men jag vill ju att han ska må bra även om han är något menlös.

Ja, rackarns ska man behöva läsa in sig på nymfparakiternas liv och leverne nu också. Vi som inte ville ha mera djur. I detta hus har passerat hundar, katter, ryska takråttor, salamandrar, eremitkräftor (som dog utan att vi ens märkte att de var borta), vandrande pinnar, fladdermöss, m m, m m. Nu vill vi inte ha något mer djur, men vi måste förbarma oss över Jocke förstås.

2 kommentarer
Etiketter: , , ,

Vårblomster

Av , , 4 kommentarer 9

Tog med mig kameran i akt och mening att ta ett kort på en liljebagge, de är ju faktiskt ganska dekorativa. Men så fort jag såg en så vips – så knäppte jag inte ett kort, utan jag knäppte liljebaggen direkt. Det sitter tydligen i ryggmärgen, bort ska de.

Till min stora överraskning hittade jag tre (3) sparrisar på gång! Så tidigt, det har aldrig hänt förr, annars brukar det vara efter midsommar som jag kan plocka in ett par sparrisar. De kanske är på gång att acklimatisera sig, hoppas, hoppas.

Man får titta ordentligt men tre stycken är de!

Bollvivan blir större och större för varje år. I år kanske jag kan dela den lite. Härlig blomma!

Denna lilla vårbukett lyser i rabatten som jag murade upp förra sommaren, det blev en något förhöjd rabatt och det gör nog en liten skillnad för växtligheten verkar det som. Det blommar något tidigare än i andra rabatter.

4 kommentarer
Etiketter: , ,

Tidig söndag morgon

Av , , Bli först att kommentera 5

Solen strålar denna tidiga morgon.  I går var min syster här och vi plockade ihop pappas tillhörigheter och tömde lägenheten. Han var så tacksam och glad över den hjälp han fick från serviceboendet, men han pratade ofta om att han tänkte flytta någon annanstans. Någon skulle ta hand om honom och hjälpa honom att flytta. Nu har någon hjälpt honom, nu är han borta.

Det är konstigt vilka saker som väcker starka känslor inombords när man går igenom tillhörigheter som man alltid sett. Ibland är det de mest bisarra småsaker som kan locka fram ett formligt Niagara-fall av tårar, saker som man egentligen aldrig tycker sig ha lagt märke till, men som när man ska fatta avgörandet – kasta bort eller behålla – verkligen står som en symbol för dess ägare. I går var det pappas fickur som nästan fick mig att rasa ihop. Min syster ska få behålla det, men det ligger här hos mig nu för att jag ska få "känna" färdigt innan jag lämnar från mig det.

I dag hoppas jag på fint väder så man kan få vara ute och njuta av trädgården, känner mig lite sadistisk i dag och känner verkligen för att få klämma ihjäl ett antal liljebaggar, dessa röda, vackra men ack så irriterade småkryp.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Blodomloppet

Av , , 2 kommentarer 9

Visst var jag anmäld till Blodomloppet i kväll, men inte var jag där inte. Jag, min svikare, anmäld till ett lag men fullföljde inte. Nåja, jag tror att mina lagkamrater har förståelse, jag har fortfarande känningar av min onda hals och min själ mår inte heller så bra.

Jag har däremot varit på Smultronstället i kväll. Mysigt att gå omkring och bara titta på alla fräscha växter. Har påtat på lite ute också. Björkarnas musöron kom snabbt i år så nu har rosorna blivit tuktade. Upptäcker till min stora belåtenhet att en av favoritrosorna Snow Pavement har spridit sig och dykt upp i en närliggande rabatt. Det är det som är det bästa med rotäkta rosor, man vet att det är den äkta varan som dyker upp. Var kan jag nu tänka mig att omplacera denna vackra juvel?

Fick korrekturet till pappas annons i dag, jag känner mig så glad att vi hittade rätt symbol och vers till honom. Jocke verkar gilla att få sitta med ute på altanen en stund. Nu har han fått rent i buren, nytt vatten och fyllda matskålar så nu ska han väl klara sig i morgon också.

Fick beröm i dag. Bara så där, helt överraskande, faktiskt så överraskande att jag först trodde att det var ett skämt. Men det var det inte. Tänk vilken glädje ett berömmande ord kan ge. Tänk att man är så ovan vid att få så rakt-på-sak beröm att man tror att det är ett skämt! Varför är det så? Avslutar alltså min skrivelse med att säga att vi borde vara mer måna om varandra, säga till när vi tycker att någonting är bra, att vi tycker om någon, att vi tycker att någon gör ett bra jobb, är en bra medmänniska, är en bra lyssnare, alltid finns det något vi kan ge positiv respons på.

Tack till alla er som genom några enkla ord visat att ni förstår min sorg. Det värmer!

 

2 kommentarer
Etiketter: , , , , , , ,