Etikett: Lasse

Dom berömda kulorna, fick ta smällen 🤭

För ett tag sedan gjordes en efterlysning av personer som kommer ihåg nåt raggaruppror som skulle ha tagit plats i Åsele, 1969. Efterlysningen gjordes i Umeå Cruisinggrupp men ingen tycktes ha åldern inne för att veta.

Jag frågade Åke, då vi satt här ute igår och inmundiga kaffe mellan alla arbetsuppgifter, om han möjligtvis, hade hört talas om det. Åldern hade han ju dock inte, 1969 var han bara 11 år, och han var, kanske till och med okysst.


Nä, det visste han inget om, däremot berättade han om ett annat litet uppror eller kravaller kanske det heter. Jag skrev upp det han berättade och la ut texten på Umeå Cruising.

Apropå Umeå raggarnas härjningar som dom ville göra reportage om, så frågade jag Åke, ifall han hört talas om det. Jag visste att han inte skulle ha åldern inne, men man kan ju hört nåt ändå. Nää, det visste han inget om, men han berättade om ett annat sådant, haha.


Han tror att det var 1975 och det var ett antal bilar som körde karavan härifrån Umeå till Skellefteå, där det var Barnens dag. Kvällen slutade med kravaller och en Polisbil hamnade på taket. Mycket skrik och skrän, nån fick sitta i finkaburen, som uppviglare till det hela.

Gissningsvis då, 1976, året efter, så följde Åke med till Skellefteå. Den här gången stoppades alla bilar i Bureå. Där togs det namn på chaufförerna samt regnummer på bilarna. Inga kravaller den gången annat än Åke, som riktade en spark i skrevet på nån Lasse, för att Lasse stal popcorn av honom, hela tiden.

Åke trodde inte att han skulle få upp benet såpass högt som han fick och dom berömda kulorna fick ta smällen. Åke fick åka med nån annan bil hem, sedan, hahaa…

Mja, sa jag då han berättade det där. Att Polisen skulle stå och stoppa alla bilar idag, skulle ju vara en omöjlighet, med tanke på hur många bilar det finns rullande. Å andra sidan, tänker jag, utan att egentligen veta, att dagens, sanna raggare, med benämning på sanna, inte är ute efter att ställa till med så mycket ofog…eller?

Nja, det finns ju alltid dom som är värre än andra och det är nog bara en bråkdel av hela högen, tyvärr är det ju skrikhalsarna man kommer ihåg. Eller som uppmärksammas.

Vi möblerade om lite på gården igår, eller vi och vi, det var nog jag. Åke shoppade jord och for med sopor till återvinningen, och klippte gräsmattan på husgaveln, där växer det snabbast.

Satte lite blommor.

Flyttade stenar och cykel.

Eldstaden fick ny plats, och storsjöodjuret hamnade i åkerbärsplantaget…

Det blev lite mer space, känns det som.

Avrundade arbetsdagen med grillmiddag, och sedan chill i värmen.

Noterade en sak på burken och var tvungen att googla.

Visste ni det här om Norrlands Guld. Och nu citerar jag text från deras hemsida.

”Den nordsamiska legenden säger att när solen glittrar som guld i horisonten då vandrar den isblå älgkon över älven, i evig jakt på sin förlorade kalv, och får du syn på ’na då kan du önska dig något.

Vi förstår förstås att legenden om den blå älgen blått är en skröna från förr, men vi önskar oss alltid att ölen är kall. Så, vi bestämde oss för att göra historien till verklighet och med hjälp utav toppmodern teknologi utrustade vi våra burkar med en älg som siar om ölens temperatur – när älgen är blå då är ölen riktigt kall, då har vår önskan gått i uppfyllelse.

Efter den blå älgen har jakten på det perfekt kylda ölet fortsatt. I vårt forskningsprojekt #shitvakall tog vi vara på den den samlade kunskapen hos våra fans och lät Jon Holmlund, forskare vid Norrlands Guld Cold Tech, resa land och rike i vetenskapens namn. Projektet resulterade i en rad prototyper som kan komma att revolutionera ölkylning för all framtid.” slutcitat

Hade jag ingen aaaning om, å andra sidan så var det ju det här med öl drickningen. Blir ju inte så många på ett år. Och inte alla är en Norrlands heller.
Hade inte heller nån aning om att dom till och med sålt jeans…haha. Klicka på bild för att komma dit.


Ha en underbar söndag, allihop!

Man ringde alltså City-baren ☎️

Av , , 4 kommentarer 16

Apropå gårdagens inlägg om City-baren, så berättade Åke lite mer, om hur det kunde vara.

Han följde med Nicke och Elsie, alltså hans mamma och pappa till Obbola. Dit dom var bjudna till nån kollega till Elsie. Som just den dagen till ära, skulle servera klappgröt till efterrätt. Jo, ni läste rätt, och just klapp, med betoning på KLAPP gröt, var nåt Åke ville veta vad det var.

Han hade nånstans fått för sig att gröten, kanske lät, eller att man klappade i gröten, ja jag vet inte, men hans nyfikenhet tog över. Och det var därför han följde med.

Nå, Åke var inte så såld på att sitta där nån längre stund. Utan då han fått se och äta denna klappgröt som inte är nåt annat än en gröt gjord på mannagryn, grädde och sylt, som ska vispas….inte klappas, så ville han in till stan igen. Ingen skjuts på plats men han lånade telefonen och ringde till, tadaa…City-baren.

Där efterfrågade han sina polare, Lasse, röd Roger, lill Håkan med fler. Och ja, gänget, var där och dom kom och plockade upp honom för färd tillbaka till Umeå.

Det var alltså den givna platsen att hänga på. För, sa Åke, hade dom inte varit där just då han ringde, så hade dom dykt upp, förr eller senare. Det var så man gjorde, innan mobiltelefonernas tid.

En av mina kusiner, gör V86 och V75 rader som vi köper in oss på. Han är och nafsar på vinster, nästan hela tiden. Jag spelade inte i onsdags, och då drog han in alla rätt.
Utdelningen låg väl på nästan 22000 men ska ju delas så ju fler andelar desto mer i plånkan. Nå, så igår glömde jag inte bort att köpa en andel av honom. Och kolla, Wohoo, han gjorde det..igen.


Synd att utdelningen bara gav mig 2 kronor i vinst, så det blir inte ens en varmkorv på Biltema 🙃😅 Lite typiskt, jag verkar ha hål i dom där berömda fickorna, där det ska ligga matjord.

Snön fortsätter falla, fy tusan, ska det nu komma lika mycket snö som det regnat fram till jul, eller vad Men lika säker som jag var på att vi skulle få snö, lika säker är jag på att varje dag som går, är vi en dag närmare takdropp, varm sol och underbara dagar.

Foto och text av Niccolina Lundmark Hällsten

Hoppas på en fin söndag, för er alla!

Det är inget fel på den…

Av , , 4 kommentarer 11

Jag satt och tänkte på hur vi människor är, ja, väldigt olika förstås, men det här med utseendet, och hur man upplever sig själv. En säger att den är missnöjd med sin näsa, medan den andre svarar att det är väl inget fel på den.

nasapazBild hittad HÄR
Och det kanske det inte är heller, men personen som tycker det om sig själv, vill säkert inte höra det. Det är dennes känsla, och man ser på sig själv, på ett annat sätt, än vad andra gör.

Sen kan man heller aldrig vara säker på att den som avfärdar, ”problemet”, säger det för att vara snäll…eller rent bara för att det är inget den har tänkt på.

Jag har ju haft några år nu, att tänka efter på hur jag själv upplever andra människors utseenden, och nu tänker jag i första hand på detta med att vara ansiktsblind. Jag vet ju idag (nåt jag aldrig tänkt på förut) att jag är noga med detaljer på en annan människa.

Hur näsan ser ut, tänder, ögonbryn, hår, hur dom går och står. På det kan man ta igen många 😀 Sen finns det dom som jag inte sett på många år, och jag lovar, skulle dom ringa på dörren skulle jag aldrig veta vem dom var.

kroner

70322910155058069465258634452222oVar det Lasse eller kan det ha varit Karlsson på taket? 😀 Bilder lånad HÄR och HÄR

Och kolla in likheterna, på dom här:

10177296_976475399086533_4477214271610281955_n 12027632_976475265753213_5500626358118947500_n 12795451_976475205753219_1817684057579790939_n

Men jag vet inte att jag någonsin tänkt, att det där skulle ha varit åtgärdat, på en annan person, att jag tyckt att något sett knepigt ut. Jag är däremot tacksam för allas olikheter, och det är inte utseendet för mig, som gör personen, utan det är hjärtat på den som betyder något, och som gör en annan människa vacker. Inte bara på insidan, utan även utanpå 😀

Ordet fåfänga är något som dykt upp här, på senaste dagarna, och fåfäng, kan man nog vara på olika sätt. Det kan handla om vissa rutiner, man gör varje dag, för att uppnå en förnöjsamhet, över sitt utseende, det kanske handlar om kläder, för andra, eller att bara göra det man kan, för att må bra.

Sedan vet jag att saker man gör på rutin, plötsligt kan ändra sig, sen sitter man där, ett år senare, och undrar hur stackarn man orkade hålla på, med just det där, fast man vet att då man gjorde det, var det något man sa, att man aldrig kunde tänka sig att ge upp.

Jag kan ju inte låta denna bild passera, såg den på FB och den får avrunda , detta lilla grubbleri, och så önskar jag er alla, en trevlig fredag!

Smokey-Eye

Drama queen

Av , , 2 kommentarer 12

 

Ja, jag får ju nästan tycka att jag överdrev lite om detta med bloggpausen, jag hade fått för mig att det skulle vara under några dagar, men från måndag kväll till onsdag, är ju just sepass 1½ dag, det överlever jag.
Och när jag tänker på blogg, blev det automatiskt VK och papperstidningen som dök upp i skallen. Mamma skulle köpa sig en duk till sitt köksbord, då vi var på Ohlssons, men hon blev osäker på måttet. Jamen sa hon, fick det inget standardmått… typ efter dagstidningen? Hm…nja, skulle inte tro det, köksbordet är förmodligen anpassat efter vad det egentligen ska användas till, maten till exempel 🙂
Fast där har jag lite fel, då jag skriver det. Min pappa gjorde ju deras köksbord, och han gjorde måttet efter dåvarande storleken på VK tidningen, ett rätt så stort bord, med andra ord, men sen krympte tidningen men inte bordet.
Idag ska jag och Tina leta reda på ett stryksjärnsbolag… typ, eller för att göra det lite enklare, en butik som säljer strykjärn. Jag skulle haft tag i en ny badrumsmatta, till bussen, och sedan ska hon lämna in bilen hos Hasses så jag ska hämta henne där efter lämningen. Jag ska även passa på att fråga Lasse, på Hasses om han kan tänka sig att kolla upp Jeepen, den har ju nåt allvarligare fel.
Men dessförinnan ska jag checka vilken tid jag fått hos tandläkaren, fattar inte varför jag missat att skriva upp den, det har nämligen farit en bit från en tand, där fram, där min gamla tandläkare så fint filade ett stort mellanrum, som sedan lagades, och när nu den föll bort ser man ut som ett troll då man skrattar. Nåja, det är världsligt, och det får jag bjuda på 🙂
Jag önskar er alla en fin måndag

*SWOOOSCH* lät det

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Jo vi fick tag i ett tält…billigt. 149:- för ett tvåmanstält med pop-up funktion. Det fanns en hel del bilder på baksidan av fodralet, jag och Åke stod ett tag och kollade på bilderna och kom snabbt överens om att det där begrep vi oss inte på men det var bara att chansa.
 
Kom fram till Angsjön vid halvfyra tiden, kanon väder och vi fick en av våra standardplatser, parkerad precis framför en Lasse och Carina, en annan plats vi brukar stå på är gräddhyllan precis ovanför badstranden, men den såg lite tight ut så det fick bli det här stället.
 
Tältet skulle upp med en gång, tyckte Nicco och Saga så dom satte igång att fixa och bära ut saker sedan ropade dom på mig och tyckte att jag skulle greja upp tältet. Jag stod och kände, klämde och vände på tältpaketet och drog i en rem och hann säga –Nä det här fattar inte jag!
 
*SWOOOOSCH* så slets tältet ur händerna på mig och landade på backen, uppfällt och klart. Ja vad är det för sak. Mja, förmodligen ihopfällningen, nu har vi inte lagt ihop det än eftersom det var fuktigt på undersidan så vi slängde in det i garagedelen på bussen så det får torka upp först, men sen kan jag gissa att det krävs lite hjärnkapacitet för att få ihop det. Vi får se hur vi löser det.
 Dom hade till och med fixat sig en liten dörrmatta till sitt hem, Åke däremot, trodde att det var ett trappsteg:
 
Annars var det som trevligt där, Kerstin och B-O, ett par långliggare sen flera år tillbaka var på plats, Benny, en annan långliggare kom förbi, samt Malin och Jonas, två Vindeln bor som Åke känner till, Malin som jobbar på Jernbolaget och Pontus, en arbetare på Indexator. Men nog märktes det att högsäsongen är förbi, inte fullt så livat på kvällen som det brukar vara, men det är nog så skönt, det med.
 
Nicco och Saga badade flera gånger fast vattnet var nog inte så varmt som dom hade hoppats på och kvällen blev ganska rå och smått kylig, men dom klarade sig fint därute i tältet. Dom hade vaknat vid åtta på morgonen, satt sig upp och stirrat på varandra, öppnat upp ena sidan, tänkt för sig själva att dom förmodligen inte skulle somna om igen och sedan slocknat. Jag fick upp dom först vid elvatiden.
 
Vägen dit och hem är ganska tråkig, det enda spektakulära är väl utsikten från bron över Öreälven:
 
När vi kom hem till Umeå så gick Åke först hem till Nicke och klippte gräset sedan tillbringade han en hel del tid i bussen för att få bort generatorn samt reläet, som vi nu ska åka och lämna till en man i Gräsmyr, som pysslar med sånt där, så får vi se om han kanske kan laga den så vi kan köra bussen, även på kvällstid. Önskar er en bra dag!
Maria Lundmark Hällsten