Etikett: chauffören

Dom berömda kulorna, fick ta smällen 🤭

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 maj 2022 kl 09:39, Bli först att kommentera

För ett tag sedan gjordes en efterlysning av personer som kommer ihåg nåt raggaruppror som skulle ha tagit plats i Åsele, 1969. Efterlysningen gjordes i Umeå Cruisinggrupp men ingen tycktes ha åldern inne för att veta.

Jag frågade Åke, då vi satt här ute igår och inmundiga kaffe mellan alla arbetsuppgifter, om han möjligtvis, hade hört talas om det. Åldern hade han ju dock inte, 1969 var han bara 11 år, och han var, kanske till och med okysst.

Nä, det visste han inget om, däremot berättade han om ett annat litet uppror eller kravaller kanske det heter. Jag skrev upp det han berättade och la ut texten på Umeå Cruising.

Apropå Umeå raggarnas härjningar som dom ville göra reportage om, så frågade jag Åke, ifall han hört talas om det. Jag visste att han inte skulle ha åldern inne, men man kan ju hört nåt ändå. Nää, det visste han inget om, men han berättade om ett annat sådant, haha.

Han tror att det var 1975 och det var ett antal bilar som körde karavan härifrån Umeå till Skellefteå, där det var Barnens dag. Kvällen slutade med kravaller och en Polisbil hamnade på taket. Mycket skrik och skrän, nån fick sitta i finkaburen, som uppviglare till det hela.

Gissningsvis då, 1976, året efter, så följde Åke med till Skellefteå. Den här gången stoppades alla bilar i Bureå. Där togs det namn på chaufförerna samt regnummer på bilarna. Inga kravaller den gången annat än Åke, som riktade en spark i skrevet på nån Lasse, för att Lasse stal popcorn av honom, hela tiden.

Åke trodde inte att han skulle få upp benet såpass högt som han fick och dom berömda kulorna fick ta smällen. Åke fick åka med nån annan bil hem, sedan, hahaa…

Mja, sa jag då han berättade det där. Att Polisen skulle stå och stoppa alla bilar idag, skulle ju vara en omöjlighet, med tanke på hur många bilar det finns rullande. Å andra sidan, tänker jag, utan att egentligen veta, att dagens, sanna raggare, med benämning på sanna, inte är ute efter att ställa till med så mycket ofog…eller?

Nja, det finns ju alltid dom som är värre än andra och det är nog bara en bråkdel av hela högen, tyvärr är det ju skrikhalsarna man kommer ihåg. Eller som uppmärksammas.

Vi möblerade om lite på gården igår, eller vi och vi, det var nog jag. Åke shoppade jord och for med sopor till återvinningen, och klippte gräsmattan på husgaveln, där växer det snabbast.

Satte lite blommor.

Flyttade stenar och cykel.

Eldstaden fick ny plats, och storsjöodjuret hamnade i åkerbärsplantaget…

Det blev lite mer space, känns det som.

Avrundade arbetsdagen med grillmiddag, och sedan chill i värmen.

Noterade en sak på burken och var tvungen att googla.

Visste ni det här om Norrlands Guld. Och nu citerar jag text från deras hemsida.

”Den nordsamiska legenden säger att när solen glittrar som guld i horisonten då vandrar den isblå älgkon över älven, i evig jakt på sin förlorade kalv, och får du syn på ’na då kan du önska dig något.

Vi förstår förstås att legenden om den blå älgen blått är en skröna från förr, men vi önskar oss alltid att ölen är kall. Så, vi bestämde oss för att göra historien till verklighet och med hjälp utav toppmodern teknologi utrustade vi våra burkar med en älg som siar om ölens temperatur – när älgen är blå då är ölen riktigt kall, då har vår önskan gått i uppfyllelse.

Efter den blå älgen har jakten på det perfekt kylda ölet fortsatt. I vårt forskningsprojekt #shitvakall tog vi vara på den den samlade kunskapen hos våra fans och lät Jon Holmlund, forskare vid Norrlands Guld Cold Tech, resa land och rike i vetenskapens namn. Projektet resulterade i en rad prototyper som kan komma att revolutionera ölkylning för all framtid.” slutcitat

Hade jag ingen aaaning om, å andra sidan så var det ju det här med öl drickningen. Blir ju inte så många på ett år. Och inte alla är en Norrlands heller.
Hade inte heller nån aning om att dom till och med sålt jeans…haha. Klicka på bild för att komma dit.

Ha en underbar söndag, allihop!

Vild bussjakt!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 mars 2018 kl 09:23, 2 kommentarer

Hade sällskap på morgonpromenaden igår, Sally testade lekparken och sedan ville hon ta Winstone en bit. Det gick bra, ingen möten av andra hundar, cyklister, joggare eller stavgångare.

Sally, som förövrigt har drillats till att kunna åka buss själv, in till Uppsala då hon har hockeyträningen. Upplägget är att Theresé möter upp vid hållplatsen, och hon har talat om för Sally att OM, om hon av någon anledning inte skulle komma av bussen just där, så skulle Theresé följa efter med bilen. Hon har även en mobiltelefon, så dom kan få kontakt om det skulle vara nåt.

Så var det det den här gången då Theresé står beredd vi hållplatsen, ser bussen, men blir lätt oroad då den inte blinkar för att köra in. Då den passerar hinner hon se en något förvånad Sally, som står och tittar ut.

Det blir en snabb spurt upp till bilen, Theresé kastar sig in och tar upp jakten. Hon saxar mellan bilarna, blinkar med lamporna, hamnar bakom en övningskörning:

Här finns den bilden

Sedan stopp vid ett rödlyse, hon försöker ringa Sally men får inget svar.

Till slut blinkar den för att köra in vid nästa plats, Theresé lämnar nästan bilen ute i vägen och springer till bussen, hinner fram till dörren lagom för att se Sally stå där och pratar med chauffören och säger: Min mamma har sagt att hon följer efter bussen med bilen! Jaha, säger chauffören, har din mamma en svart bil? Jaaa, säger Sally, haha, ja, han kanske hann se den vilda biljakten i backspegeln. 😀

Sally hade tryckt på plingknappen, men tydligen inte tillräckligt hårt, då dom passerade hållplatsen, gick hon fram till chauffören och berättade för honom att hon faktiskt skulle av där. Så hon är ju inte bangen, hon skulle förmodligen klara sig i alla väder.

Theresé frågade sedan varför hon inte hade svarat i mobilen, jo, lilla Sally hade slagit av den…för att spara på batteriet 😀 Så idag har hon en ny mobil, med lite bättre batterilängd, så hon behöver inte tänka på det heller.

Ha en fin fredag!

Minnet svek, ett kort ögonblick…

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 januari 2015 kl 08:54, 2 kommentarer

Nicco hade taggat mig i denna bild, syftade väl på att det mycket väl skulle kunna vara så här 😀 Och faktum är, att detta hände en gång, men jag kom inte ihåg, att jag hade en racecar in the garage, hahaa…

Bilen startade inte, och jag hade bråttom iväg till jobbet. Panik, vad gör man, ingen buss som går och typ 20 minuter tillgodo, jo, jag ringde Taxi. I bilen, då vi passerar järnvägstorget, och jag berättar för chauffören om anledningen till varför jag tar taxi till jobbet, så kommer jag på, att vad fasen…jag hade ju Camaron i garaget, och vad hindrade mig från att ta den??? *Suck*

Fast det hade dock varit ett litet problem, bilen som inte startade (kommer inte ihåg idag, vilken av dom) stod parkerad framför garageporten, så det hade ändå varit lite problematiskt att ta sig ut med den, speciellt om det inte hade passerat några som hade kunnat hjälpa mig att putta bort den, nå, det löste sig ju, den gången, får se om jag kommer ihåg att vi har resurser, nästa gång det blir panik.

Nu över till något helt annat. Då jag och Tina var i Spanien, så gick vi upp på den välbesökta fredags marknaden. Stånd och folk överallt, mellan husen, högljutt och livat:

Så vänder jag mig om och ser en frän grej:

Nu är denna bild tagen på ett närmare håll än vad jag såg den på, men jag trodde alltså att detta var något stort konstverk, som man till exempel kunde sätta ute på terrassen, på väggen. Och se, det finns ju här i Umeå med:

Ja, jag vet, Tina visste minsann vad det var, prover på olika tavellister, jojo, så kan det gå, om inte glasögonen är på 😀

Hoppas på en toppendag för er allihop!

Skitkul…not!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 september 2014 kl 07:31, 2 kommentarer

Hade verkligen skitkul igår. Laddade för långpromenad med Winstone, han kräktes först, jaja, det kan dom ju göra ibland, dom små djuren. Vi hann gå, 50 meter bort, sen satte han sig och gjorde numero 2, det var inte nice, och det fastnade i hans vita päls.

Det var bara att sno om, hem, putsa upp honom med tvättlappar och klippa bort där det inte ville släppa. Japp, redo för sväng två, nu gick vi åt andra hållet, hann gå 250 meter den här gången sedan var det dags igen, och nu blev det inga tvättlappar utan duschen och sedan ligga ute på gården och torka…huvva!!!

Han fick lite kokt ris, och sedan var det bra, ingen mer mat den dagen, nu läste jag i efterhand att man egentligen inte ska ge något överhuvudtaget om dom mår dåligt, bara vatten, första dagen. Nå, det hände inget mer igår, så jag får checka läget idag och se om det var tillfälligt. Ris får han idag med, bara för att skona magen.

På väg till jobbet igår, fick jag reta upp mig…igen. I rondellen vid lasarettet, tar jag innersvängen, det ligger en bil på högersida om mig, vi åker ut och tror ni inte att människan kapar kurvan, precis i fronten på min bil, det var bara ogjort att hon skulle knäppa framskärmen.

Jag tutar och det kan jag lova, att Buickens tuta, låter inte snällt, utan väldigt elakt, speciellt om jag också blir uppretad 😀 Hon vinkar med handen för att visa, typ…förlåt, jag gjorde fel. Mm, får gå för den här gången, tänker jag i mitt stilla (fast lätt uppretade) sinne.

Kommer ner till rödlysena vid tunnelbacken, hon lägger sig i vänstra filen och jag tar den högra, det blir grönt och hon kapar även den kurvan och åker in på högra körfältet…alltså….oj, en sån där gång skulle man få följa efter och ta ett snack med chauffören, snacka om att ha noll koll.

Lite ok, att göra det om du är ensam på vägen, men då krävs det, att man är just det, ensam, fast det är bara jag som säger att det är ok, egentligen inte alls, man får inte gena i kurvor och rondeller, end of discussion!

Idag har jag två tider att passa, en nu, om en halvtimme, så varför jag sitter här och skriver, begriper jag inte, och nästa vid 11.30 tiden, då är det tandläkaren som står på tur, usch…nog trodde jag att jag hade bättre saker att göra, än det. Hoppas ni får en bra dag, allihop!

Inte bra…obra!

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 juni 2014 kl 08:42, Bli först att kommentera

Åke noterade någon typ av arbete, 23.00 i förrgår kväll, uppe på bron, något stenkast från oss. Det stod två lastbilar med blinkande ljus där. Jag skulle ut med Winstone en sista sväng och gick åt det hållet för att kolla vad dom månde hålla på med:

Hm…men så såg vi nåt som stod lutat mot lyktstolpen, dom fiskade cyklar från ån, ahhh, jag hade hört att det nu går att köpa fiskekort, för fiske här i ån, men att det gällde cyklar, hade jag ingen aaaning om 😀

Och kolla, nya pilar var ritade på asfalten, bara några meter ifrån dom där röda markeringarna (där skatten ligger gömd):

Jag funderade allt vad dom nu skulle vara bra för, men igår kväll fick jag svar…Vårruset för tusan. Mamma och Bosse kom hit på kvällskvisten och vi satt ute och drack kaffe, det blev precis till starten på ruset så vi fick kolla in några löpare:

Bilen på den första bilden, eller rättare sagt ägaren till bilen, var måttligt glad att komma till övergångsstället precis då dom första 1000 löparna kom springandes. Han öppnade dörren och vrålade något till flaggvakten, vi hörde inte, men det lät inte som några glada tillrop.

Så kom det äntligen en liten öppning och han gjorde nästan en burn out, då han gasade iväg. Trodde han verkligen att dom skulle stoppa upp alla tävlande för att han skulle få komma förbi…näää, tror inte det.

Kan gissa att han är den typen som byter kassakö i förhoppningen om att komma före, flinar lätt då han jämför kön bredvid, som sniglar sig fram, och sedan blir det tvärstopp, där han står…då skriker han inombords och förbannar sin egen dumhet…väldigt dumt bara det, att offra sin energi på att vara arg över såna saker, det drabbar faktiskt han själv, från ett rent hälsoperspektiv…inte bra!

Kolla in vilket underbart ljus vi har, fast klockan här, hade passerat 23.00:

Önskar er alla en toppendag!

Vem vet vart och hur och när?

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 november 2012 kl 07:48, 2 kommentarer

Jo, dom ringde upp från kirurgen igår, nu var det en annan som satt i receptionen eller vad det nu kan heta. Jag förklarade återigen och för fjärde gången, vad jag var ute efter, och hon kollade vad som skrivits upp, och hon sa… typ, följande:

Aha, här står det att Malin, kontaktat Frans, men det var inte bra, för Frans är i Afghanistan, så Sören tar över och skickar vidare till Gösta, Gösta undrar vad det är för intyg, ett med ett datum eller ett sjukintyg, Fredrik säger att dom ska kolla om dottern… Gösta skriver att det ska kollas så det inte blir dubbelt till dottern…och sen har det inte hänt nåt mer.

Nu säger hon i receptionen att hon ska kontakta Malin, som hon vet, har haft hand om pappa, vi ligger på, säger hon, och jag kan ju inte annat än hoppas på det då. Men tillåter mig själv att tvivla på att detta var sista gången jag behövde ringa upp kirurgen.

Alltså hur ska någon kunna veta vad den andra gör, om dom bara skickar vidare och inte fullföljer vad som påbörjats? Kanske detta är en av anledningarna till varför, patienter försvinner mellan stolarna, dom slussas också vidare från ena stället till nästa, och ingen vet till slut, vart dom ligger… knappt dom själva.

Jag steg upp i morse och noterade ett fint ljus ute på vägen, ner mot bron:

Det var alltså en långtradare med släp. Och nu vet dom flesta som känner till detta område att ingen lastbil ryms under bron, och det kanske chauffören noterat, för den stod still. Vad jag inte begriper är hur den ens kommit på tanken att köra dit ner, i den trånga rondellen och hur han sedan trodde att han skulle kunna backa tillbaka.

Men… han backade inte, och han körde inte heller framåt, nejdå, han svängde upp på gärsmattan/lervällingen/asfalten, mellan kyrkan och vägen, och står just nu med nosen mot vårt hus. Så kan man också göra.

Önskar er alla en fin onsdag, själv ska jag ringa till sjukgymnasten… har så förbenat ont i ryggen så efter uppmaning från sköterskan på vårdcentralen, som jag ringde igår, så kontaktar jag dom idag och ser vad dom har för utlåtande om mig… om det finns hopp… eller om det bara är amputation som gäller. Seee Yaaa!!!

Dum, dummare eller smart och klokare

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 juni 2012 kl 08:45, 4 kommentarer

Wheels på lördag… och cruising på kvällen för dom som känner sig hugade, jojomensan. Och nu står det,, på vk.se, att polisen tänker ingripa om man inte håller sig på mattan, eller rättare sagt i bilen.

Har kollat in kommentarerna och ibland kan man inte annat än skaka på huvudet, det finns dumt folk och det finns ännu dummare, tyvärr, och givetvis väldigt smarta och ännu klokare människor också. Nu har ju alla sin rätt till en åsikt, så det är inte för det, och man ska inte lägga ner så mycket energi på att bry sig om dom riktigt korkade kommentarerna/åsikterna, låt det stå för dom som skrivit dom.

Själv tycker jag inte att det är fel av polisen att ingripa, om folk hänger utanför bilarna, varför skulle det vara annars bara för att det är cruising? Olyckor händer och det kan gå riktigt illa. Sen kan dom väl ingripa på olika sätt, vart står det att dom ska slänga ner människorna från bilarna och skriva ut böter till dom? Det kan ju faktiskt vara så att dom först blir tillsagda och beroende på vilket sätt dom sedan bemöts med, så blir efterföljden olika.

Visst går trafiken genom stan fruktansvärt långsamt, och detta är ju säkert en av anledningarna till varför folk ställer sig upp, sedan tänker dom förmodligen inte på att det inte behöver gå speciellt fort, man glider fram, men ponera att ett barn springer ut framför bilen, chauffören tvärnitar och därbak står några stycken upp med händerna fulla av drickbara saker, vad tror ni händer? Inte så himla troligt att dom hinner tänka och parera inbromsningen och då är det bara att hoppas på att dom faller åt rätt håll.

Nå, jag tänker inte fördjupa mig mer i mina åsikter, däremot hoppas jag verkligen att det blir fint väder, en bra dag och en trevlig kväll, på lördagen. Jo, jag hoppas ju också, förstås, att molnen lättar till ikväll, det är ju Gammlia, och lite trevligare är det ju om man slipper att bli blöt då man är däruppe 🙂

Önskar er alla en trevlig onsdag!

Inget skämt

Av Maria Lundmark Hällsten, 1 april 2012 kl 09:20, Bli först att kommentera

Lurardagen och nä… jag tänker nog inte komma med någon påhittad historia, det ska till en del för att få ihop en bra sådan och jag ids inte, så det jag skriver är inget april skämt… men man får aldrig vara säker 🙂

När jag jobbade i fredags så skulle jag gå till sophuset med skräpet som är sorterat, papper, glas etc, men jag fick strunta i min lilla uppgift eftersom chefens nycklar var borta.

Jag smsade tre av mina arbetskamrater men ingen hade sett till dom så dom var eller är borta. Förmodligen lagd på ett sånt där ställe som man inte tänkt på, och jag kan med säkerhet säga att jag är oskyldig då jag aldrig lägger ifrån mig nyckeln utan håller den i handen tills jag är tillbaka och då åker den ner i väskan. Rätt så bra att göra så, då vet man alltid att det blir rätt. Men…

Så var vi ju ut på den där lilla utflykten i fredags, med färdtjänsten. Och för att få åka med dom så ska färdtjänstkortet visas fram, och därför hade jag nu lagt det i min ficka eftersom jag sköter betalningen och sitter närmast chauffören.

På kvällen, och vid två olika tillfällen, kommer jag på att jag har kortet i fickan och tänker att det där ska jag lägga ner i chefens börs, men nu händer det där som jag inte begriper…VARFÖR gör man inte det då, med en gång??? Man vet ju att det ska göras men inte då, man tror att man kommer att komma ihåg det tio minuter senare men icket.

Igår då jag skulle ut på morgonpromenaden, stoppar jag ner handen i fickan och se, där ligger kortet. Jag skyndar mig och ringer upp chefen och frågar om hon tänkt sig ut med färdtjänsten för i så fall måste jag ju komma med det, på en gång, men det ska hon inte och vi bestämmer att vi ska ses på Coop, vid halvelva, men där sker också ett missförstånd, för kvart över tio ringer hon och undrar vart jag tog vägen… hon satt och väntade på att jag skulle komma hem till henne, så det var bara att gasa dit istället.

När jag nu liks var där så frågar jag om vi ska prova att få in henne i Jeepen så kan dom få skjuts ena vägen i alla fall, och det gjorde vi, provade alltså, och vi lyckades dessutom, vilket jag egentligen inte trott då bilen är så hög. Nämen allting löste sig ju, hon fick igen kortet, vi tog oss allihop dit vi tänkt oss och jag fick köpa det jag planerat då jag for dit. Men lite tjorvigare blev det ju, men vem har sagt att allting ska gå som på räls?

Önskar er alla en fin söndag, och kom ihåg, allt ni hör, läser om och ser, behöver inte nödvändigtvis vara sant… men det lär ni nog också bli varse om, i så fall.

Han gav mig ett finger

Av Maria Lundmark Hällsten, 19 januari 2011 kl 07:30, 11 kommentarer

Det var verkligen mycket igår, jag var så vimsig så jag sa fel ord i säkert varannan mening, och min chef, begrep inte vad jag pratade om…konstigt då. Jag skulle upp på Ålidhem hälsocentral, och sa till henne att jag skulle på centrum, jag pratade om en ingift mormor (har ingen sådan, vad jag vet), att ta bort dörrar, fast jag egentligen menade skåp, ja ni hör ju, man kan ju bli förvirrad själv av alla felsägningar.

Jag var lite lyckosam igår också och nu får Bostaden en ännu större stjärna, eller åtminstone han som körde ”stor” traktorn, och nu var det verkligen en stor sådan och inte det lilla gårdsfordonet. När jag kom från Ålidhem hälsocentral så tutade chauffören till och visade ett finger….ja han gav mig inte ”det” fingret, utan han ville ha en minut, så jag ställde mig på sidan och väntade, sedan tog han bort sidan på snöhögen och skrapade ända fram till stolpen. När jag sedan parkerat och vinkade ett tack till honom, så stannade han och öppnade dörren, du, sa han, egentligen har du ju fel p-plats, för den stora bilen. Ja, svarade jag, men jag vill inte heller ha en plats mellan två bilar, för om dom ställer sig för nära varandra så har jag ju ingen chans att ta mig in. Ja, det förstod han, och tyckte att jag egentligen skulle ha fått en dubbelparkering istället. Han talade om att han sett ägaren till bilen som står parkerad under skärmtaket, just bakom cheven, när han skulle ut och fick göra sex omtagningar innan han var ute. Han var nog inte nå vidare glad över storleken på vår bil 🙂

Hann hem efter jobbet och ta ett mellanmål sen var det bara att speeda upp på skolan där det stod kaffekokning på schemat, det var verkligen överfullt med människor där, på öppet hus, och kaffekön ringlade sig långt upp i trapphuset. En endaste lite sk-t kaka blev över, av alla saker som vi, föräldrar och barn, hade bakat. Korvförsäljningen var det inte heller fel på, och jag tycktes höra något om att dom fått in över 4000:-, otroligt, och allt detta under två timmar.

Åke hämtade sedan upp oss och vi fick en pizza till middag, det var skönt att slippa stå och fixa någon mat efter denna dagen. Sen slukade vi en kopp kaffe och begav oss till huset, dit det sedan kom två stycken killar som ska fixa badrum, igenläggning av två fönster, kontakter, kakling i köken (ja, vi får två kök, ett uppe och ett nere), tapetsering, kranbyten, ja ni hör ju, det är inte bara ett som ska göras. Efter det åkte vi upp och kollade in en carport som ena killen hjälpt till att bygga, mm, vi ska ha carport på huset…också. Handlade till sist på kvantum och sen gjorde jag inte många knop, när vi kom hem.

Tur att jag är ledig idag, ska ut med Kerstin klockan nio, upp till morsan klockan tio, möte på jobbet halvtvå, och däremellan eller efter, så ska jag snabbt städa upp här i lägenheten, för ikväll kommer han som är sugen på att köpa den…puh!!!

Kolla in vilka skor jag hittade i städskåpet i huset:

Åkes gamla pjucks, storlek 23, och hur en liten kille som han då, måste ha varit, har kunnat nöta så mycket på dom, går över mitt huvud, men å andra sidan har jag ju hört att han sällan eller aldrig satt still och dom här skorna var väl ett bevis på detta. Önskar er alla en fin dag!

Etikett: chauffören

Dom berömda kulorna, fick ta smällen 🤭

Vild bussjakt!!!

Minnet svek, ett kort ögonblick…

Skitkul…not!!!

Inte bra…obra!

Vem vet vart och hur och när?

Dum, dummare eller smart och klokare

Inget skämt

Han gav mig ett finger

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten