Etikett: köksbordet

Ett kallt, blått sken, lyste i dunklet…

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag hade ju den där inbokade djupintervjun igår. Och höll på missa den då jag var så säker på att det var klockan 13.30. Vi satt och åt lunch, då det poppade upp ett meddelande på skärmen. Det var klockan 13.00 och jag hade 15 minuter på mig att rigga datorn. Snyggt jobbat!! 😬

Nu skulle ni få gissa vad som sedan hände med dom där inbokade, 30 minuterna som intervjun skulle ta. Fast jag lär inte få några gissningar så jag skriver dom istället.
Vi ägnar tiden till att försöka komma på, hur jag ska få upp samma meny som intervjuaren. Det går inte. Meningen är att jag ska fylla i en enkät och han ska kunna se hur jag fyller i den. Detta kan han göra om man delar skärmen. Men jag har inga sådana options.

Han printar sin sida för att visa mig hur det ska se ut och så ser det inte ut. Han loggar ut och loggar in igen. Jag loggar ut och loggar in, sen loggar jag ut och laddar ner appen på mobilen och loggar in, men det funkade inte alls. Då vi fått in en delad sida kunde jag inte klicka upp länkarna, utan fick bara fram att jag inte gett något godkännande.

Ja, jag skrattade mest hela tiden, vad tusan ska man annars göra. Det var nästan som att det kändes som vardagsmat, för mig. Inget nytt, att det inte funkar som det ska. Så nu har jag en ny tid för detta, på måndag, haha… ja ja, vi får se hur det går.

Men nu måste jag tala om vad som hände efter avslutat försök, till intervjun. Jag sitter ju däruppe, för att slippa bli störd av skällande hund eller annat. Börjar plocka ihop och får plötsligt en olustig känsla.

Jag kollar runt, ser inget speciellt men då jag kommer ut i hallen, så ser jag ett blått, sterilt sken, från köket.


Smyger försiktigt fram och ni kan tänka er skräcken, då jag ser vem som sitter och tronar på köksbordet. The Master av alla Fultomtar, himself, han som håller i trådarna.


VAD gör dom med VÅR choklad, och varför ska dom upp i lampan?

Fultomtarna riskerar att få heta dumtomtar, hädanefter. Och vart har dom grävt upp den där lampan? *suck* Fast jag undrar ju lite ifall dom, på nåt konstigt sätt, hade ett finger med i datatrubblet… 🤔

Nicco skrev och undrade ifall vi skulle fara och spela shuffleboard igår kväll. Javisst är det kul, det spelet, men att hitta lusten att åka ut i snöovädret, kändes inte lockande. Jag svarade att hon kunde komma hit istället, så kunde vi spela kort. Och så blev det. Vi drog 2 omgångar av Chicago, med skivspelaren på, i bakgrunden. Lite nostalgi över den kvällen.


Idag har vi julfika på jobbet, och sedan är jag och Åke bortbjudna på middag, hos Anna och Ingvar. En riktigt najs lördag, med andra ord. Ha en fin lördag, allihop! Och så håller vi en tumme på snöuppehåll, ett tag åtminstone.

”Miss”ljud

Av , , Bli först att kommentera 14

Våra katter gillar ljud…att leva om och låta själv. Kan inte tänka mig annat, eller är det så att dom försöker tala om nåt och tycker att vi är otroligt trögfattade?
Vid varje middag, då Nicco kommit ner till köket, så går Enya upp till hennes dörr och sätter sig där och jalmar. Nicco ropar: JAG ÄR INTE DÄR…JAG ÄR HÄRNERE!!! Men ingen reaktion från katten.

Vad vill hon…in, eller vill hon tala om för Nicco att hon inte ska vara härnere, är hon missnöjd över att dörren är stängd, eller vad säger hon? *skakar på huvudet*

35851_160091Så i förrgår, satte hon igång att skrika, men innan middagen. Och det lät hjärtskärande, så där att jag trodde att hon gjort illa sig, eller satt fast någonstans.

164148_334958

Jag släppte det jag hade för händerna och sprang uppför trappan, enbart för att hitta Enya där, hon stirrade på mig, såg väldigt nöjd ut, och ville ha en klapp på huvudet och smekte sina kinder mot väggen, hmphh!!! Jaja, där ser man vem som gillar uppmärksamhet.

164137_334873Jag fick anledning att kolla i blogg arkivet igår, och backade till början av 2010, där hade jag också bloggat om katterna, här får ni ett litet utdrag om det:
”Dörren in till teverummet där vi skulle sova gick inte att stänga ordentligt så första och andra natten knöt jag fast dörren med ett sånt där nyckelband man har runt halsen. Öppningen var ändå för stor så jag staplade två ryggdynor, från skinnsoffan, på varandra. Jättebra idé, tyckte jag.

 Jag vaknade mitt i natten av ett snärtande ljud, fattade inte först vart det kom ifrån. Ett irriterande, högt ”floooing” ljud, följt av en liten pisksnärt. Det var en av katterna som klöste tag i knappen på dynan, drog ut den och släppte av. Dom har talang dom”. Slutcitat

Ja, det handlade om ljud, då också 😀

Nu kokar frukostäggen, Åke och Winstone är ute på första promenaden och jag ska duka fram på köksbordet. Önskar er alla en fin lördag!

Förnyelse, förnöjer!

Av , , Bli först att kommentera 10

Nu har jag gjort mig av med hallmattan, efter 3 års mest användande av katterna, så tyckte jag att det var dags för förnyelse. Jag hittade en grå med kopparfärgat mönster…snygg, tycker jag:

2016-01-27 17.53.07 2016-01-27 20.41.33Och då fortsatte jag med att byta ut hall lampan, den jag fått av Theresé, orange med flärpar på, började se rätt smutsig ut, så den kommer jag att försöka tvätta upp och lägga undan till ett annat byte, eller så tar jag up den till stugan. Här är den nya lampan:

2016-01-27 20.41.42 2016-01-28 07.25.54Passar alldeles utmärkt till mattan 😀

Så till en delikat undran, varför har man gjort en grop i golvet, innanför ytterdörren, där en matta ska passas in?

2016-01-27 20.40.43Om man inte vet om det där, så upplever man en konstig känsla då man först går på sten/marmorgolvet och plötsligt blir det en liten fördjupning, och mjukt under fötterna. Värst är det väl då man kommer uppifrån trappan, och kanske sätter ner halva foten i gropen och den andra står kvar på det hårda.

Nå, den gröna plastmattan som låg där, höll på tappa alla fejkade grässtrån, så den åkte ut, den med, och nu ligger en fin röd matta där, istället…känner mig nöjd 😀

2016-01-28 08.16.33Då jag sa detta vid köksbordet igår, om gropen i golvet, och det har jag aldrig sett i ett hus förut, däremot i trapphus där det är lägenheter, men aldrig i en villa. Så sa Nicco, lite allvetande så där, att det var för att man inte skulle behöva tejpa fast mattorna (som jag gör med hallmattan, annars river katterna undan den, hela tiden), men hallå, vad smart, tyckte jag, då kan man ju alltså gräva ur parketten, så den är anpassad till en längre hallmatta, jobbigt bara, om man inte hittar en matta med exakta måtten 😀

Ha en fin dag, allihop!

Främlingar i duschen

Av , , Bli först att kommentera 12

Nu kan vi snacka skare, vad förvånad jag blev då jag klev ut genom dörren. Nog såg jag sandbilen, och att det visade på plusgrader, men jag missade att det regnar, och all snö, har ett lätt istäcke över sig.


Nä fy, jag som tyckte att det var så bra med underlaget, äntligen kunde man gå utan att halka omkring. Nu blir det nog att gräva fram broddarna igen, innan jag och Winstone går ut på morgon promenaden.

Jag kom ihåg att ringa Tullverket igår och stämde av nästa måndag, då jag kan åka och hämta mitt illegala sprit lager, hehee…fast nu var det ju inte illegalt, jag har minsann betalat så det räcker. Vad som retar mig mest, just nu, är dom där 300:- extra, för transport, fast jag hade ju redan betalat för leverans hem till dörren. Mm, så kan det gå om inte haspen är på.

Kanske man kunde bråka om dom slantarna, men jag ids inte, seriöst. Jag sparar min energi till annat. Och sedan får jag se om man kan få sig en god likör till kaffet, om 2 veckor…kanske.

Vi hamnade vid det rektangulära tebordet igår kväll (läs, köksbordet där det serverades en kopp te). Ämnet gled från benbrott i foten, gymnastiska övningar, och en Lyckseleresa, över till, oinbjudna främlingar i duschen.

Ja, det är Nicco som brukar ha besök där, av…spindlar. Hon tycker dom är jätte läskig, då dom kommer fram och sitter där och glor. Jamen, sa jag, vad är det för typer då. Och nu syftade jag inte på människor, utan typen av spindlar. Dom sexbenta stackarna, eller såna där speedade saker som man knappt hinner se, ludna…stora, vindruveliknande bakkroppar, eller vad.

Nja, hon visste inte exakt, men dom är inte roliga. Det var ju inte heller det där stora fjärils aset, som var härutanför i höstas, men kolla in vad Nicco hittade på FB, alltså, man kan ju smälla av, för mindre, och jag är jätteglad att vi bor här i Sverige, där vi inte behöver ha dom största sakerna:

1919072_1727995660756019_944844346154756361_nHade en sån där suttit på vår sovrumsvägg, så hade jag flyttat, till ”långbortilandetingenstans”, och jag hade stannat där.

Ha en fin dag, allihop!

Drama queen

Av , , 2 kommentarer 12

 

Ja, jag får ju nästan tycka att jag överdrev lite om detta med bloggpausen, jag hade fått för mig att det skulle vara under några dagar, men från måndag kväll till onsdag, är ju just sepass 1½ dag, det överlever jag.
Och när jag tänker på blogg, blev det automatiskt VK och papperstidningen som dök upp i skallen. Mamma skulle köpa sig en duk till sitt köksbord, då vi var på Ohlssons, men hon blev osäker på måttet. Jamen sa hon, fick det inget standardmått… typ efter dagstidningen? Hm…nja, skulle inte tro det, köksbordet är förmodligen anpassat efter vad det egentligen ska användas till, maten till exempel 🙂
Fast där har jag lite fel, då jag skriver det. Min pappa gjorde ju deras köksbord, och han gjorde måttet efter dåvarande storleken på VK tidningen, ett rätt så stort bord, med andra ord, men sen krympte tidningen men inte bordet.
Idag ska jag och Tina leta reda på ett stryksjärnsbolag… typ, eller för att göra det lite enklare, en butik som säljer strykjärn. Jag skulle haft tag i en ny badrumsmatta, till bussen, och sedan ska hon lämna in bilen hos Hasses så jag ska hämta henne där efter lämningen. Jag ska även passa på att fråga Lasse, på Hasses om han kan tänka sig att kolla upp Jeepen, den har ju nåt allvarligare fel.
Men dessförinnan ska jag checka vilken tid jag fått hos tandläkaren, fattar inte varför jag missat att skriva upp den, det har nämligen farit en bit från en tand, där fram, där min gamla tandläkare så fint filade ett stort mellanrum, som sedan lagades, och när nu den föll bort ser man ut som ett troll då man skrattar. Nåja, det är världsligt, och det får jag bjuda på 🙂
Jag önskar er alla en fin måndag
Maria Lundmark Hällsten