Etikett: Robertsfors

Fel ❌ Fel ❌ Fel ❌ men…😜🤣

Av , , 2 kommentarer 11

Ringde Tina igår, då jag passerade mejeriet på norra sidan av stan. Mitt mål var Renbergsvattnet och en dag med Annelie. Vi pratade över 1 timme och tiden formligen rullade iväg över bäckar och sten, asfalt och väggren. Höll på tappa fokus då trafiken plötsligt svängde in mot Robertsfors. Arbete på E4an, men i efterhand, tror jag minsann att jag missuppfattade att man skulle behöva ta en detour, överhuvudtaget. Nåväl!

Här gick jag på ren magkänsla då jag hakade på en lastbil, då den plötsligt tog av till höger, men…efter en stund svängde den av vänster fast inte jag. Min magkänsla blev rätt…puh! 

Solen sken, jag kom ändå fram i Ånäset och därifrån är det lätt match att hitta vägen fram till slutmål. Inga problem, tänkte jag då ( fast dagen efter, skrev jag det med en *suck* och rullande ögon).

Väl framme så blev det kaffe, mer kaffe och sedan packades en fikakorg, med både, tadaaa…kaffe, Jockomocks grillkorv, senap, hemkoke go´saften, och en bit citronpajs/bakelse. Ut på gården och hundarna visste minsann att vi skulle ut och röra på oss…haha

Här tog Annelie den sista bilden

Tände upp en eld, pratade, skrattade och njöt helt enkelt av dagen

Mitt upp i allt, ringer min mobil. En röst, lät som en inspelad robot, talade om på engelska att det var Polisen från lalalaa…och det fanns en arresteringsorder ute på mig. Detta skulle då härröra från nån typ av kreditkorts bedrägeri. Samtalet avslutades med ”PRESS ONE”. Jag replikerade med ett: Jag ska inte trycka på nån jäkla etta, fortsätt prata du… ”Samtal avslutat”. Alltså vad har det nu hittats på för dumheter. Numret var ett vanligt mobilnummer utan landssiffra framför. Började med 0730301…sökt 2 gånger. Mycket konstigt!

När vi kom tillbaka till huset, ringde återigen min mobil med ett nummer jag inte kände igen. Nu en kvinna, som frågade vad jag ville…ehh, nä, jag vill ingenting, jag har inte ringt dig. Hon misstrodde mig, och tyckte det var extremt konstigt. Du ringde mig för 20 minuter sedan, sa hon. Nopp, sa jag, det har jag inte gjort, jag befann mig ute i skogen då. Så här i efterhand tänker jag att dom där ”snutarna” kanske ringt henne med, och det kopplas på nåt sätt vidare till nån annan. Hennes nummer börjar med, hör och häpna 0730304…och mitt egna 0730306, en tillfällighet, eller 🤔

 

Annelie och Ulf bor på ett underbart ställe, det kan inte sägas för många gånger. Gammalt möter nytt, idéer, planer, saker man kan göra om till annat, ja, allt finns där, till och med duktigt folk som inte har en tumme där den inte ska sitta. Alla tummar på rätt ställe. Beundransvärt, på riktigt.

Vi tvärfor till Renfors där ett par har växthus och säljer grönsaker. Har aldrig i mitt liv, smakat så goda tomater

Fick följa med en vitlök hem, en sättlök, att plantera i pallkragen.  Sen skickade Annelie med grönkål till Nicco, men det är från egen Rote odling.

Hamburgare från Renbers till middag, kaffe på det, mera prat. Jag frågade varför man inte svänger av vägen till Lövånger eftersom den avfarten är närmare än den jag skulle ta. Nej nej, den vägen är rena helsicket att köra, ta inte den. Och jag som trodde att jag kanske funnit en genväg hem, som ingen tänkt på, förut.

Mer gos med så underbara hundar. Annelie passade på att knäppa en bild igen…haha, mitt leende ser tämligen ansträngt ut, men där ser man vad en bild kan ljuga om den tas i precis fel sekund 😜😁

Sen, mina vänner, hade mörkret fallit och jag skulle bege mig hemåt. Bland det sista hon sa, Frun i huset, var: ” – Kör försiktigt, passa dig efter Kvarnrisvägen, där kan det finnas älg!!”

Stannade och fotade lite Norrsken innan jag vek av, ut från Renbergs vägen.

Mm…om hon sagt, håll utkik efter den där Kvarnrisvägen, som du ska hitta igen, så hade det blivit mer korrekt. Hahaa… jag körde FEL , vände om, och tog FEL avfart. Tror att jag har koll på vart jag är i alla fall, men jag har FEL . Här upprepas min och Niccos resa vi gjorde för 2 veckor sedan. Inte ens Google Maps hittade vägen jag körde på.

I villande, kolsvart skog, grusväg som liknade hallabaloo. Inga reflexer, lampor, varningsskyltar om skarpa kurvor efter en tvär uppförsbacke med väglutning på 23%…nada. Googlade kors och tvärs

När jag passerade Bursiljum skylten för andra eller tredje gången, började jag tro att någon däruppe, gäckade mig. Vid ett tillfälle svängde jag av där det stod en skylt med Bursiljum S på, men googlar man det så finns det inte. Grön streck, rätt väg, rött streck, FEL FEL FEL .

Det tog 1 timme innan jag hamnade i Estermark och jag jublade i luren (hade ringt Åke för att han skulle veta att jag varit vill, på riktigt). Äntligen kände jag igen mig. Och hey, inga älgar syntes till, kan ha varit för att det var ”fel” väg, men en hare satt på vägen och den undvek jag galant.

Det enda som inte stämde i slutet var själva utfarten till E4an, jag kom ut 600 meter ovanför utfarten jag skulle ha kommit ut på, haha. Med facit i hand, hade det kanske ändå, gått snabbare om jag tagit den där ”genvägen” till Lövånger, som skulle vara så kurvig och halvdålig. Fast å andra sidan. Då hade jag kanske hamnat ovanför Skellefteå istället 🤣

Jag var aningens less på både bilkörning och mig själv, då jag kom hem. Men jag ångrar inte en sekund, att jag åkte dit. Tack Annelie för en mycket trevlig dag och kväll. Och tack för innehållet i kylbagen, som jag fick med hem, super!!

Ha en underbar fredag, allihop!

En vild katt, född 67

Av , , 12 kommentarer 6

 

Nu ska jag försöka göra en lång historia kort…kommer inte att lyckas 🙂
Nå, gårdagens första besök, blev också något helt otippat, en Fjuppe. Förmodligen kan man nu skylla allt som hände efter att han hade åkt härifrån, på honom, tyvärr.
 
Det pratades nämligen om bilar och jag sa till Åke, att Fjuppes bil, en Lincoln, egentligen inte ser så dum ut, påminner lite om capricen, men något rundare till utseendet. Och där började alltihop. Jo, sa jag, till Åke, jag har sett att Lisbet (ni vet, vk bloggar´n) har lagt ut sin Buick Wildcat, på sin blogg, hon ska sälja den. Men jag vet inte vad hon ska ha, inte heller vad det är för årsmodell eller motor.
 
Sen vet jag inte riktigt hur allt gick till men jag ringde i alla fall till henne, frågade om man kunde få se den, pratade med Åke som tyckte att vi kunde göra oss en utflykt till Robertsfors, pratade med hennes bror på vägen dit och *pang*, så var vi framme.
 
Pratade lite, och sedan åkte vi ut på en provsväng, tillbaka i garaget så fick vi oss en liten rundvisning på deras tillhåll. Jättefint med många nostalgi grejer, där kan man nog sitta i timmar och bara titta på alla saker och minnas. En hel del fina bilar, inhyser dom också i garaget.
 
Efter det gick vi ut igen, tog några varv runt bilen, Lisbet gick hem för att hämta papperen på bilen…om utifall att vi skulle ha den och *tjopptjopp* så var det gjort. Så nu är vi ägare till Buicken, som förövrigt är en 67:a med en 430 motor, importerad från staterna 2008, en månad före vi fick hem Camaron. Och nu ska ni få se hela anledningen till varför det blev just den bilen:
 
Ser ni hur bra den matchar huset, say no more 🙂
 
Lacken är inte så fin, men bilen, modellen och framför allt, året, 1967, det måste ju vara ett fint år, med tanke på när jag föddes *nickar*
 
Det är väl bara ett problem, vi kommer att stöta på patrull då vi ska in med den i garaget…den ryms nämligen inte i nuläget, så Fjuppe, nu få du klura ut hur du ska lösa detta, du som var orsaken till detta köp.
 
När vi kom hem så visslade Åke över Tord och Camilla och deras dotter, på en liten fika i trädgården, tyvärr ingen sol, men vad gör väl det om hundra år.
 
Vi ska prova att byta däck på den då den kändes våldsamt obalanserad då vi skulle ut igår kväll och sen får vi se vad vi hinner göra idag, innan Nicco landar. Hon kommer ju hem från Uppsala idag. Ni får ha en fin söndag!
 
 
Maria Lundmark Hällsten