I maj förra året deltog Jamal El-Haj (s) i Europeiska palestinska konferensen i Malmö. Han satt på hedersplats längst fram, närmast konferensens ordf Amin Abu Rashid, central aktör och europaansvarig för Hamas finansiering. Sossarnas palestinska systerparti Fatah varnade alla palestinier för att delta i konferensen i Malmö, då det var rivalen Hamas konferens. El-Haj deltog i planeringen av konferensen men förnekade att han visste vem Abu Rashid innan Palestinakonferensen, trots att han syntes på gamla bilder med Abu Rashid. Kort efter konferensen greps Abu Rashid f ö i Nederländerna misstänkt för att ha samlat in pengar till Hamas.

Magdalena Andersson har med stor kraft och indignation offentligt hävdat att El-Haj ägnat sitt liv åt att ta avstånd från Hamas. I El-Hajs riksdagsdokument finns dock inget som ens kommer i närheten av ett tydligt avståndstagande. Han har t ex aldrig kallat Hamas för terrororganisation eller sagt att de ägnar sig åt terrorism. Men nu plötsligt i sin senaste motion skriver han:

”Hamas är en terroriströrelse”

Vem kommer inte ihåg ’gråterskan’ Anderssons dramatiska utspel mot Kristersson i riksdagen i november, när han sa att ”det finns en viss terrorromantik” inom vissa S-kretsar och att El-Haj deltagit i Palestinakonferensen i maj, där utpekade personer med Hamaskoppling också deltagit. Med gråtfylld röst och uppspärrade ögon replikerade ’drama queen’ Andersson:

–Ulf Kristersson, anklagar du Jamal El-Hamas (sic) för att vara en terrorromantiker? Hans sons hustrus familj utplånades för några dagar sedan. Det är en fruktansvärd anklagelse. Du är landets statsminister, hur kan du göra såhär?

Jag har utan framgång försökt ta reda på hur det förhåller sig med El-Hajs sonhustrus 36 dödade familjemedlemmar, men varken de journalister jag frågat eller medier jag vänt mig till har någon information eller bekräftelse om detta. Ytterst märkligt i dagens digitala värld!

Johan Westerholm skrev redan 22/12-23 följande om ”Sorgebarnet Malmö”:

”Att Malmö är att betrakta som förlorat i en brun-grön sörja av antisemitism i socialdemokratisk skrud är känt sedan länge. Men Bulletins avslöjande under gårdagen om riksdagsledamoten Jamal El-Hajs långa och djupa relation med Hamas sätter historien i ett annat ljus. För frågan är nu hur lång tid det kommer ta innan Magdalena Andersson kommer klä bättre i brunt än i rött.”

Mycket länge och envist har Andersson och andra ledande sossar reservationslöst försvarat El-Haj, t ex Strandhäll, som flera gånger tidigare i olika sammanhang manifesterat sitt dåliga omdöme. Så varför har partiet låtit El-Haj hållas så länge? Svaret är att S behöver ’röstmagneten’ El-Haj för att locka muslimska väljare framför allt inom den palestinska gruppen i Skåne. Utan honom riskerar S förlora många väljare där. Makten före allt annat som vanligt för sossarna.

I fredags avslöjade så Expressens ledarsida att El-Haj försökt att påverka Migrationsverket i ett asylärende. Ärendet gällde en egyptisk imam som predikar i moskén Skadinaviska Wakf i Malmö. Imamen har på sociala medier uttryckt stöd för det fascistiska Muslimska brödraskapet. Detta avslöjande blev nog den utlösande faktorn och slutet för El-Hajs socialdemokratiska karriär.

Dessvärre avslöjar Anderssons halsstarriga hantering av El-Haj hennes svaga ledarskap och rädsla för att förlora sin makt. Nu har hon dock beslutat att tiden är kommen för att avpollettera honom, men hon gör det genom ombud. Att låta någon annan inom partiet agera ’bödel’ har sossarna länge praktiserat för att inte partiledaren ska behöva ’smutsa ner sig’. Denna gång är det Skånedistriktet som hanterat bilan.

-Vi har gjort en samlad bedömning om att han saknar vårt förtroende, säger Niklas Karlsson, ordförande för partiet i Skåne.

På Ledarsidorna.se skriver Johan Westerholm 10/2 i sitt inlägg ”Politisk avrättning genom ombud” bl a följande:

”Hur Niklas Karlsson nu kommer honoreras för sin lojalitet som skarprättare är okänt. Vare sig Veronica Palm eller Anna Johansson (som tog de formella besluten att frånta Ann Sofie Hermansson sina uppdrag) finns idag kvar. Bägge tvingades själva bort kort efter att de fullföljt sina uppdrag som politiska banemän. Allt för att sopa igen alla spår. ”

” I samtliga fall såg partiledningen till att skapa formell distans till besluten även om det var de själva som låg bakom dom. Om det räcker är okänt idag men att fler huvuden kommer rulla bör hållas för sannolikt.”

Andersson har på sistone desperat hävdat att Åkesson försöker ”skifta fokus i debatten” genom att rikta ljuset mot henne och de avslöjanden om El-Hajs förehavanden. I fredags skrev Åkesson på X (Twitter) följande drapa till henne:

”Magdalena Andersson, såhär kan man inte bete sig som partiledare. Ljuga sig blå i flera månader för att rädda kvar en islamist, och sedan själv be honom lämna”, skrev SD-ledaren bland annat.

Mitt blogginlägg förra veckan (De röda blåljuger) handlade just om hur sossarna blåljuger för att förneka t ex sin egen havererade migrationspolitik, El-Hajs Hamaskoppling m m. Gissa om jag log, när jag läste om hur hon nyligen varit i Luleå och föreläst för studenter på Luleå tekniska universitet. Hennes råd till dem för att bli en bra beslutsfattare var:

–Tala sanning även om det kostar på!

Hennes råd att tala sanning gäller uppenbarligen inte för henne själv. Men så är hon heller ingen ”bra beslutsfattare”, något vi sett många bevis på inte minst under det senaste året.