Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: lärare

Jag hade fel

Av , , Bli först att kommentera 7


Ser just nu att jag hade fel på nämnden idag, om Lärarförbundets beräkningar stämmer.

En sak jag inte nämnde i föregående blogginlägg från barn- och utbildningsnämnden var det vi tog upp om lärarbristen. Jag citerade då tidigare uppgifter om att det fattas 43 000 lärare redan 2020. Något som kan märkas rejält, inte minst i mindre kommuner.

Nu menar LF att det fattas 55 000 då, en dryg lärarutbildning bort i tid. 65 000 fem år senare, 2025. Då ska man veta att vissa NO-ämnen haft ensiffrigt tillflöde av nya lärare vissa år – nationellt. Blir en utmaning att klösa sig kvar som kunskapssamhälle under sådana förhållanden.

Det här läsåret startade 12 000 någon sorts lärarutbildning, en ökning, men för få. Det behövs 43 000 nya lärarstudenter årligen ett tag, om inte många av framtidens unga ska bli utan utbildade lärare.

(Uppgifterna i sista stycket stämmer tydligen inte. De som sökte lärarprogrammen i första hand sägs ha varit dubbelt så många i fjol, 24 000 och det behövs inte 43 000 per år för att täcka bristen.)

Fler högkvalificerade lärare

Av , , Bli först att kommentera 8


Det är glädjande att fler studenter med höga betyg söker sig till lärarutbildningarna. Det känns lovande.

Samtidigt är det många lärarutbildningar som är avgörande för våra framtida möjligheter som högteknologi- och kunskapssamhälle som antingen har alarmerande få sökande eller inte ens ges.

Att Finland får fram alla sorters lärare och har ett högt söktryck borde intressera och få oss att ödmjuka oss en smula så att vi ser efter vad vi kan lära oss därifrån. På kort sikt bör vi, som det kommer fram i artikeln, se till att få fram ”morötter” för både utbildningsanordnare och studenter vad gäller matte, diverse teknik och NO. Samtidigt som vi kommer ihåg att svenskundervisningen är grunden för allt.

Det är inte lite som står på spel.

Lärarkallet

Av , , Bli först att kommentera 8

..,
Retar säkert någon med överskriften, men det är inte det sämsta. 😉
Vill understryka att läraryrket är ett av de allra viktigaste.

Har tittat vidare i nyhetsflödet och ser att allt fler vill bli lärare. Bra och fullt förståeligt. Kloka dras till områden där det finns jobb och där uppgifterna är meningsfulla.

Högstadiets ämneslärarutbildning har få sökande, delvis beroende på att inriktningen mot gymnasiet även ger behörighet på högstadiet.

Att få är intresserade av högstadiet känns tråkigt och är svårförståeligt för mig. Skulle jag ha blivit lärare hade jag sökt mig till högstadiet. En rolig och utmanande ålder där en engagerad och bra lärare som är intresserad av människor kan göra mycket skillnad, få betyda oerhört mycket och få massor tillbaka.

Fem lärare i Sverige

Av , , Bli först att kommentera 7


Vid morgonens drabbning i Almedalen mellan partiernas skoltalesmän lyftes en sak som borde oroa varje människa som bryr sig om de unga, skolan och Sveriges välfärd och framtid.

I hela Sverige utexaminerades enligt uppgift fem (5) NO-lärare våren 2014.

Under några årtionden har Sverige lyckats rätt väl i att göra lärarjobbet oattraktivt. Det blir svårt att behålla positionen som industri-, kunskaps- och välfärdsland om inte den utvecklingen vänds. Helst för många år sedan.

De lättkränkta

Av , , Bli först att kommentera 8


Om det som Dick Harrison säger här inledningsvis om universitetsstuderande är sant – och jag tror inte han talar osanning – då måste man fråga sig;

Hur blev det så här? Är det curlingeffekter? Vad blir konsekvensen för samhällsutvecklingen?

Där skolan fungerar bra

Av , , Bli först att kommentera 9


Vi hör ofta om skolmiljöer och skolsituationer som inte fungerar som man skulle önska. Igår talades det i P1 om närmast systematiserad trotsighet som nästan omöjliggjorde undervisningen i en klass. Det är tragiskt när unga berövas och berövar sig själva den utveckling man behöver och kan få. Det talas mer sällan om skolmiljöerna som fungerar alldeles utmärkt, där ”jordmånen” är god mitt i all olikhet och utvecklingen påtaglig. De miljöerna finns på många håll och kan bli fler.

Igår hörde jag en erfaren lärare i mogen ålder berätta hur det var på hennes skola. Om trivseln, om positiva, mottagliga och kreativa elever som det är väldigt roligt att umgås med. Som ibland knorrar en smula över något som måste göras, men gör det. Där man då och då får en kram av elever, även i mellanstadieåldern. Där utveckling upplevs varje dag.

Skola är ett samspel, det glöms också ibland för alla utbildningens trender och modeord. En trend har ibland varit att lyfta allt ansvar från elev och hem. Det går inte när det handlar om ett samspel.
Skolorganisation och ledning, lärarna – huvudpersonerna, eleverna – de som är orsaken och målet för det som görs, hem och föräldrar och i viss mån samhället runt omkring. Alla bär ett ansvar, alla kan och behöver bidra positivt till skolans förutsättningar.

Det sker på fler ställen än vad som hörs. Skolan är väldigt bra på mycket fler ställen än det låter, särskilt under ett valår. Nerpratandet av skolan är bekymmersam, bland annat för att det skrämmer bort många goda lärarämnen från en av de roligaste och mest meningsfulla uppgifter och platser som finns.

Förbättring

Av , , Bli först att kommentera 7


De två första dagarna denna vecka har varit väldigt intressanta och stimulerande. Dagar av förbättring och kommunikation som förhoppningsvis leder till förbättringar för många.

Morgondagen ser också ut att kunna bli en sådan dag.

Kvällarna har däremot varit mindre bra. Två, långa, kvällar på NUS har det blivit, som ledsagare. Gårkvällen gick riktigt bra. Det ärendet flöt fint. Kvällens, och nattens, går inte riktigt lika geschwinnt. Doktorn jobbar bra och håller humöret uppe när hon tittar in, men hon ser också trött ut.

Nytta görs i alla fall här på NUS. Yrkena som är representerade här måste ligga högt på ”känna-att-man-gör-nytta-skalan”. Som inom skola och övrig utbildning.

Skolan

Av , , Bli först att kommentera 9


Det är riktigt bra med de satsningar regeringen nu gör på skolan. Det gäller bara att de ”släpps fram” i kommunerna.

Tyvärr sker det inte alltid. Genom åren har skolan fått pengar till olika förstärkningar som stannat i kommunens stora påse. Satsningar på matematik har till exempel ibland aldrig kommit skolan till del. Tyvärr har det inte varit ovanligt runt omkring. Hade kommunerna varit verksamheter av andra slag hade det aldrig accepterats.

Små kommuner har det riktigt tufft, men riktade pengar måste komma fram till adressaten. Kunskapsutveckling, arbetsro och arbetsmiljö måste få ett lyft. För alla inblandades och framtidens skull.

Göra skillnad

Av , , Bli först att kommentera 9


Knyckte det här vittnesbördet av en lärare igår.

Utan att gå in i lönediskussionen får man säga att det ligger mycket här. Drivet att gör skillnad och att utveckla utmärker de bästa i ett av de absolut viktigaste yrkena som finns.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Nya jobb och gamla

Av , , 6 kommentarer 8


Igår läste jag en artikel i The Economist som var rätt omtumlande. Den handlade om vad den tekniska och digitala utvecklingen fört med sig och kommer att föra med sig för arbetsmarknad och samhälle.

Många av dagens yrken fanns inte för ett antal år sen. En del kommer att bli mer sällsynta framöver. Några försvinner, som alltid har skett. Utvecklingen är varken smärtfri, möjlig att stoppa eller ensidigt negativ. Den kommer enligt artikeln och sunda förnuftet att ställa stora krav på politiken. Mer om det en annan gång.

Ett område där det gäller att vara lyhörd och snabbrörlig är utbildningsområdet. Idag har vi arbetskraftsbrist på vissa traditionella områden som definitivt behövs imorgon också. Det fattas kompetent folk p.g.a. att fler pensioneras än utbildas. Men det saknas än fler inom IT-sektorn. Det fattas gärna utbildat och kunnigt folk när en stad som Umeå på rätt kort tid fått 80 nya företag och ett knappt tusental nya arbetstillfällen inom ett område.

Som sagt, det är inte enkelt när saker förändras, men utvecklingen kan inte stoppas och samhällssektorer inte konserveras. Vi får arbeta på att kunna erbjuda utbildning till unga och även till äldre karriärväxlare för det vi ser behövs och växer fram. Än nödvändigare blir det också att vända trenden med ”dropouts” i grundskola och gymnasium. Det blir inte mindre viktigt med utbildning (jobbrealistisk och verklighetsförankrad) framöver. Oavsett vilket område man siktar på. Vi måste också bli mångdubbelt bättre på att nyttja inflyttande kompetens.

Den engelska artikeln som väckte de här tankarna kan vara skakande. Jag länkar inte dit, den blir nog översatt helt eller delvis och reflektionerna går vidare. Men politiker, arbetsförmedlare, SYV:are, utbildare och allmänt intresserade kan leta reda på den.