Färglösa aliens

Av , , 4 kommentarer 5

 

Jag har noterat att serien V, har kommit tillbaka i ny tappning. Ja, det kanske är flera år sedan, denna s.k. serie gjordes, det vet jag inte, men den är ny för mig. Jag hade tänkt se den, men som jag skrivit tidigare, så tillbringar jag väldigt lite tid framför tv:n och en serie ska man ju helst komma ihåg att titta på. Nå…
 
Jag spelade in första avsnittet och hade tänkt se den en lämpligt kall och snöig kväll, men jag glömde bort den, så var det dags för avsnitt två, denna spelades också in, efter ettan och nu i tisdags började känna en viss press att börja se på serien innan jag skulle vara tvungen att spela in avsnitt tre. Så, nu har jag sett både ettan och tvåan, trean spelades in igår, puh, så nu har jag en vecka på mig att se det avsnittet. Jag kan inte låta bli att tycka att den är lite lätt underhållande, faktiskt.
 
Vad jag noterat och vet med mig att jag sett otaliga gånger tidigare, då det gäller aliens, rymdserier, filmer från other space etc, är att allt som visas från rymdskeppen, alltid är ganska så färglösa scener, det är grått, metalliskt, vitt eller nåt däremellan, varför då? Det känns lite halvjobbigt att se på, åtminstone tycker jag det.
 
Ponera att det finns något därute/däruppe/därnere, vem säger att dom skulle ha samma färgskalor och material som vi, och varför görs alltid rymdmänniskorna så lika, film efter film? Jaja, man kanske inte ska gräva mer i det, klokare lär man ju inte bli i alla fall 🙂
 
Jag vet att jag funderade, då jag var yngre, hur man kunde veta att vi allihop, hade samma färgseende, tänk om färgen grön, för mig, egentligen är rosa för någon annan. Om du föds med dom färgerna så vet du ju inte att gräset är annorlunda i mina ögon, eller hur? Hm…sådär ja, nu fick jag tillbaka den funderingen, men svar på den, lär jag väl inte heller få.
 
Nu, till dagens bild, en vintrig sådan, så det får bli en tagen i Lainjaure, längst ner till höger skymtar våran stuga, och sjön ligger igenfrusen bakom den:
 
Sen bilden som Emma och Johan tog, då dom var upp dit, förra vintern, kortet föreställer vår ”gammstuga”, och inte såg det ut att vara mindre snö, ifjol, än det är och har varit i år:
 
Önskar er alla en fin fredag!

Garderobs eländet

Av , , 2 kommentarer 5

 

Det har stått en garderob i det som nu kommer att bli vårat tv rum, den är borttagen och Åke skulle ha ned den i källaren. Det var en av sakerna vi bökade med igår kväll.
 
Trappen ned är inte rak och fin utan ganska så snirklig och smal, så först och främst var vi tvungna att ta ut den genom ytterdörren, gå runt knuten och in genom dörren källardörren, uppför den lilla trappen för att sedan bryta och bända för att få ner den igen, två trappor.
 
Sen tog det tvärstopp, den var för hög för att gå ner den sista biten utan den satt fast i trappen som går upp till övervåningen. Kan man inte såga av den där yttersta biten, längst upp på garderoben, frågade jag Åke. Och han gick efter elsågen, startade upp åbäket och sågade av hela överskåpen, själv satt han fastklämd mellan väggen och garderoben i sitt utövande och det skulle egentligen ha varit förevigat med ett kort. Nåja, som han sa, han gjorde allt för att inte bära upp garderoben igen, och det slapp vi ju 🙂 Men jag kan inte låta bli att undra, vad Martin Timell hade sagt, om tilltaget.
 
Jag skulle sedan berätta allt detta för Nicco och det första och enda hon sa var. -Varför skulle ni ta ned den i källaren??? Mja, det kan man ju fråga sig, då vi dessutom har minst 8 garderober, en större klädkammare och två mindre. Behöver vi verkligen fler saker att förvara grejer i, det är den stora frågan.

En grym pryl

Av , , 9 kommentarer 6

 

Tema ljus, är en utmanings bild, hm…då skulle det ha kunnat vara en bild på jag då, ljushuvud som man är 🙂
 
Men jag sätter ut en bild på dessa ljuslyktor som min mamma gav till mig i julklapp, det blir ett väldigt fint sken i dom:
Och sedan har vi lite Halloween lyktor:
 
Och sen kan jag inte låta bli att sätta ut en del av min samling på ljus, nu har jag inte överdrivet många, det har blivit en del och vissa har jag eldat upp, av leda på dom, andra har jag gömt bort i nåt skåp, någonstans på jorden men dessa fanns i bokhyllan:
 
Ljus och varmt, kunde det ha blivit om vi skulle haft riktigt otur, i förrgår. Jag hade ju varit på Expo och köpt nya besticklådor och diskställ, kommer till huset, lägger upp besticklådorna på spisen, vänder mig om för att kasta något i skräp påsen, vänder mig om igen och då ryker det om lådan som ligger underst, någon har satt på den största plattan på spisen, på ettan, och den är glödhet.
 
Så där smälte besticklådan fast i plattan och efter 25 minuter var fortfarande plattan så het att man inte kunde ta i den, så det har jag räknat ut alldeles själv, att spisen har förmodligen stått på under hela natten. Nu ska vi tacka någon däruppe…kanske, för att inget annat brändes ner, såsom huset eller nåt sånt, det kunde ha tagit en ände av förskräckelse, en Maj brasa i Mars, är ju inte roligt.
 
Nå, nu sitter i alla fall en ny platta där, tack Micke! Och inget allvarligare inträffade ju, så det är bara att gå vidare och vara glad.
 
Vi stökade och bökade i huset igår och så här ser nu vårat badrum ut:
 
Duschhörnan kan vikas in ändå mot väggen så den inte tar så stor plats och det är ju bra i ett litet badrum:
 
Sen hittade jag en grym pryl, i ordets rätta bemärkelse om barnen ska vara med och greja:
 
Jag räknade ut att det skulle ha något med bakning att göra, och det stämde, Åke sa att man kunde använda den till pepparkaksbak, en gör runda, en gör stjärnor och en gör hjärtan och sen var det en till. Snacka om att rationalisera själva utstansandet. Där har då barnen gått och längtat efter att kladda med degen, så plockar man fram den där, tjopp tjopp så var kakorna stansade och klar, tack och hej. Då kan man snacka om grym pryl 🙂
 
Näpp, frukost väntar…sen kanske man skulle ringa Kerstin och fråga om hon ska med ut en sväng. Klockan två är det jobbardags igen. Ha en fin torsdag!

Vi är nu kontaktbara

Vi har varit utan hemtelefon sedan i torsdags, ganska så irriterande, då jag gärna blir lite halvsnål då det gäller att använda mobilen.

Problemet började då telefonen dog och jag gjorde som brukligt är, drog ut alla sladdar till dosan för att sedan sätta tillbaka dom igen. Upprepade proceduren ett antal gånger men ingen förbättring.

Ringde då bredbandsbolaget på fredagen och han kunde inte heller lokalisera något fel men skulle skicka en ny dosa. Den kom igår, och efter kalasandet så skulle Åke installera den nya saken…och nu vet vi vad felet var.

Inte satt det i dosan i alla fall, utan duktiga Maria hade satt en sladd upp och ner, men seee tokigt det kan bli!

Jaja, nu funkar det då och det var huvdsaken, så nu kan ni ringa hit, ni som provar förut och inte fått något svar 🙂

Avhämtas på Arlanda…nä

Av , , 2 kommentarer 5

 

Nicco hade en önskan till sin födelsedag, ja, inte bara en önskan utan en hel lista, men denna skulle toppa alla andra. Det var en cd skiva med en japansk grupp, och givetvis fanns inte denna skiva att beställa från någon annanstans än just Tokyo.
 
Jag hade hjälp av Theresé, att välja fraktsätt etc, och vi kom fram till at skivan skulle kosta 300:-. Ok, jag tyckte väl att det kunde vara överkomligt, bara för att, och Nicco själv skulle ju aldrig annars, få tag i denna cd. Så jag gjorde slag i saken och beställde den.
 
Fick avin för en vecka sedan och först och främst så läste jag att paketet kunde avhämtas på Arlanda flygterminal, jo men tjena, som om man skulle vara tvungen att ta en tripp dit, men så hittade jag en liten stämpel uppe i ena hörnet där det stod Preem västerslätt, det var ju lite skillnad det.
 
Nu hade dessvärre priset ökat en aning, 100:- skulle posten ha för frakten upp till Umeå, för en platt, tunn, liten skiva, eehhh, ok? Och sen skulle tullverket ha 52:-, så det blev den dyraste cd skivan jag köpt någon gång, vilken tur att hon bara fyller tretton år en gång i sitt liv och nästa gång så kommer jag förhoppningsvis ihåg hur det var förra gången jag köpte något från utlandet. Hon blev i alla fall överlycklig, och det var ju egentligen, huvudsaken.
 
Sen kom hennes moster Emma och morbror Johan hit, samt mormor och morfar, så hon fick mera Tokyo inspirerat från Emma, två t-shirts med Tokyo hotell, en grupp, eller nåt sånt, hon var då helnöjd med dom. Och pengar och böcker av morfars.
 
Vi fikade och hade sedan en liten rundvisning i huset, nu är det inte allt kvar att göra, igår fick elektrikern igång lyset på vår toa därnere. Och det blev så bra, alla har ju smågnölat om att jag valt för mörk matta och tapet, men du, det blev hur ljust som helst därinne, och fint, så jag är jättenöjd.
 
Näpp, nu ska jag ta mig en frukost, sen får vi se, om jag går ut en sväng…mycket troligt. Ha en fin onsdag.

Att gömma och glömma saker

Av , , 2 kommentarer 8

Hä jer bra a könna jöm unna sakren, ba man vejt å vårs man ha hett ä.

Det är bra att kunna gömma saker till senare, om man kan komma ihåg gömstället.

Martin Hedberg, pedagogförlaget, Hoovaligen!

Detta har jag nu fått lära mig, jag hittar nämligen inte igen en sak jag skulle ge till Niccolina, den har bara gått upp i rök och jag har letat precis överallt, snacka om att man vill slita sig i håret.

Fjäril

Hade lite strö tid igår, på jobbet, och satt och tittade på inskickade bilder till vk, och där kom jag till slut fram till denna bild, tagen av mig, midsommaren 2007 i Maltträsk.

Huvva så hemskt, jag som avskyr fjjärilar och detta var det äckligaste jag sett. Jag smög mig fram och sträckte mobilen så långt jag tordes för att föreviga detta monster.

Jag kommer inte ihåg vad namnet på den flygande saken är, men jag vet att det var skriverier i tidningen om denna art, som tydligen inte ska vara häruppe, normalt.

Sen kom en likadan grej flaxande till stugan i Malå, samma sommar, lika vidrigt stor och olustig, men på samma gång fascinerande. Usch, jag hurves bara jag tittar på bilden.

Royal straight flush, jo jag tackar

Av , , 4 kommentarer 8

 

Då får jag börja med att gratulera Niccolina, 13 år idag…kanske det blir någon present och nåt gott att fika ikväll, vi får se 🙂 
 
Jag skrev ju igår om det här med att dra smygen, i min ungdoms dagar, spelade vi mycket kort uppe i stugan. Många gånger var det poker med insats, 10 öres, så man blev sällan rik på vinsten, men det var inte att förakta.
 
Vi spelade också Chicago, en typ av poker med poängräkning och tre byten, för att avslutas med att spela en kul. Vi var ibland ett helt gäng, samlade runt bordet uppe på vinden, och det var inte alltid kortleken räckte till, om man körde med tre byten.
 
Vid ett sånt där tillfälle så skulle min kusin, ta en kort paus för att springa iväg och göra något. Vi som blev kvar däruppe, tittade på varandra, och det var som om alla hade samma tanke. Jag greppade leken och fort som ögat sorterades den så att vid nästa giv, skulle vi som satt där få in varsin straight flush, förutom jag som fick en royal straight flush, det högsta du kan få och den stackars kusinen som bara skulle få dom skräp kort som blev kvar.
 
Han kom tillbaka och jag låtsades väl att sitta och blanda och snärta i kortleken, sedan delades korten ut och han blev mäkta förvånad då ingen ville ha ett byte, förutom han själv. Nu tror jag inte att han var världens bästa förlorare, på den tiden det begav sig, han blev nämligen så arg då vi visade vad som gjorts och vi skrattade högljutt åt vårt tilltag, men det gjorde inte han, han slängde sina kort i bordet och smällde igen dörren på vägen ut, Ooops, så kan det gå om inte haspen är på 🙂
 
Idag står det städning på schemat, sen lovade jag Nicco, vid något svagt tillfälle att jag skulle göra hennes favvofrukost idag, scones, så det är väl bara till att sätta fart. Hoppas ni får en bra dag, det ska vi ha.

U.A

Detta gick bättre och snabbare än det brukar hos tandläkaren 🙂

Jag hann bara knappa in regnumret i apparaten på besiktningen, vända mig om och gå mot bilen, så blinkade skylten att det var dags att köra in. Tjopp tjopp, så hade dom kollat att allt var bytt och bra, sen tacka för mig och åka hem.

Perfekt!!! Men sämre för er som eventuellt, kanske, hade tänkt lägga ett bud på cheven, nu steg den ju i pris 🙂

Maria Lundmark Hällsten