Kan inte hjälpa att jag ändå roas lite av vad jag ibland får läsa. Nu är det mest rubriker som förvrids i mitt huvud. Vet inte om det beror på livliga fantasier eller att jag läser på ett konstigt sätt.
Lite som med korsord, man har nån eller några bokstäver och då vet man vad det blir. Fast egentligen vet man inte för att man kan, utan för att man ser, vilka bokstäver som passar in…helheten liksom.
Nå, såg den här artikeln på vk.se:
Och jag läste nåt om att tusentals ton, stals vid Umeälven. Hinner tvärgrubbla, hm, vad stals, och det är ett stavfel inte över, utan vid, umeälven. Så klickar det till och jag inser att jag ser fel.
Andra artikeln, även den, på vk.se ser ut så här:
Och jag läser, dom kom inte in på gymnasiet. Men oj, tänker jag, har dom en sån lista nu, makabert. Och fattar att jag måste utreda detta, och det var lätt, läste en gång till och förstår vad som står där 😀
Nåja, tur att jag känner mig själv, så jag vet ju hur det kan fungera, ibland:
Apropå tur, så är det väl turmånaden just nu. Ja, rötmånad är väl det man säger. Röta som i tur, tänker jag. Och igår var jag glad att det var rötmånaden, för så här såg det ut, hemma hos oss:
Och jag var glad att det var en dryg timme innan jag skulle åka på jobbet :O Jodå, jag hade pratat med han som skötte grävmaskinen, och förvarnat om den tid, jag skulle iväg. Kör ju ingen Jeep, nu för tiden 😀
Men jag må ändå ifrågasätta denna turmånad. Jaja, beror väl på vad man menar med tur och för vem, turen gäller, eller lyckan, för all del.
Bakade en äppelkladdkaka i torsdags. Och jag glömmer att låsa fast ringen runt formen. Gissa vad som händer då man sedan lyfter den för att ställa in den i ugnen Mjo, det kan jag berätta. Då blir det en nedåtverkande vulkaneffekt, och smeten smiter ut.
Här till Winstones glädje och förtjusning. Det var tur, för honom, att jag glömde låsa fast den, eller hur 😀
Jag lyckades i alla fall rädda en hel del, jag är ju snabb, för tusan, och klämde ner hela alltet igen. Och det var ju tur, för jag fick ett sms, Helena med barn undrade om dom kunde komma och hälsa på, och nu hade jag ju en kaka att bjuda på:
Riktigt härlig dag i torsdags, och man fick idka lite uteliv. Samma sak igår, fast som dom stökade härute och levde om, vet jag inte om det var avkopplande direkt. En av männen som stod i gropen höll på med nån maskin som levde om, ibland.
Han bad om ursäkt för att han störde mitt fika. Jaja, sa jag och viftade lite med handen. Sen tänkte jag, att jag hade kunnat svara att man ändå har lite vana av oljud. Det lät ungefär som då man sitter i depån och det är dags för juniorarna att lajna upp för race:
Winstone är van, han med, och viftade inte ens på öronen inför ljuden, mannen åstadkom.
Skickar här ett grattis till Mats ”Tigern Boström”, som jag vet, råkar fylla år idag, Grattis från oss på Ettan, och hoppas på en kanondag, för dig!
Senaste kommentarerna