Etikett: serie

Dr. Fil som i verktyg 🧰 fetish

Av , , Bli först att kommentera 16

Brukar se på olika serier, då jag äter frukost. Det tar sin lilla tid att plöja sig igenom ett avsnitt eftersom min frukost, oftast är uppäten på 10-15 minuter 😅

Nå, nu har jag börjat se Dr Death, baserad på verkliga händelser i sjukhusmiljö.

Skrämmande förstås, hur vissa människor kan vara funtade. Med scener från gårdagens avsnitt, åkte jag iväg till tandläkaren 😳

Där jag låg med den lilla bit jag hade kvar av tanden, och där det nu skulle placeras en krona, så började jag fundera på om det även finns en Dentist Death, nånstans i världen 🙄

Jag har ju som inget val, än att lita på att hon, min tandläkare, vet vad hon gör. Ja, säger hon och filar på min tand i överkäken, för att den inte ska ta i den nya kronan därunder, här ska vi ta bort lite. Och är är det plast, bort med det, sen en liten  check, om det går bra filar lite mer. Slipar, tar fram gamla redskap, som hon säger till tandsköterskan som sitter med. Hahaa.. det är där jag börjar tänka på detta.

Men nej, jag är hundra säker på att just hon, vet vad hon gjorde. Hon förklarade dessutom vad som hänt i min mun och varför man kan göra si och så.
Jag är jättenöjd med denna krona, som idag ser ut, som den skulle ha gjort, way back in time. Men åren som gått, nötning och bitar som ramlat loss, har bidragit till att den krympt.

Fast, jag hade nog en Dentist Deah, då jag var i tonåren. Hon hade en fil fetisch, och körde in en fil, mellan tänderna, just bredvid framtänderna. Så efter några besök där hade jag världens glipa. Den åtgärdades av min tandläkare jag fick efter att hon, fil fetishen, gick i pension.
Den nya kunde inte ens begripa vad hon sysslat med. Jag fick även veta att jag hade kunnat stämma henne, om hon jobbat kvar 😬

Jaja det var då det, och kanske lite fel att kalla nån Dentist Death, dom tar förhoppningsvis inte ihjäl någon, men… kan ju jäklas, om dom vill.

Nåt som skulle kunna ta ihjäl en, är väl om man skulle få en meteorit i skallen. Åke såg på nyheterna igår, där det handlade om just en meteorit. Han tyckte att den påminde om stenen vi har här hemma. Och visst finns det likheter. Här, bilder på en meteorit funnen i Enköping, klicka på övre bild för att komma till historien runt just den.


Den är 30 cm och väger 14 kilo. Vår sten/metallbit/meteorit, är 23 cm, vilket egentligen inte säger så mycket, däremot vikten på denna lilla bit, 1,7 kilo.


Sen har jag alltid fått höra att den kommer från gruvan i Lainejaur, där vi har stugan. Den innehåller järnmalm. Men… vad vet vi, visst, den är hittad vid gruvan, fast vad är det som säger att den kommit underifrån, den kan ju ha ramlat ner ovanifrån. Coolt, vilket som.

Idag är det en ledig dag med lite inplanerat, men skönt ändå, att bara få göra lite som man vill. Vilket jag tänker börja med, nu. Så jag hoppas på en fin torsdag, för er alla!

Ogulligt…

Av , , Bli först att kommentera 15

Nicco ska ut på äventyr till helgen. Eller ja, kanske inte äventyr i den bemärkelsen, det är jobbrelaterat. Hon ska till Schweiz och arbeta i omgångar. Och det kräver ju nån typ av reseförsäkring.

Vi googlade och läste om det och jag ringde Folksam och surrade lite. Nu är det fixat och klart. När hon stod här igår så kom allt på sms och mejl. Var tvungen att skratta åt dessa ord… accidental injury or acute illness. Kolla in ordet acute, tänk om man dela ordet lite, haha, a cute illness. Vad är det för gulligt med nån sjukdom?

Jag såg för flera år sedan på en serie om sjukhuslivet, Och det var faktiskt först då, jag reagerade på när dom sa, ICU care. Vilket är intensiv vård, men ICU uttalas I see you, och det känns ju korrekt, att dom ser en, på intensiven 👁👀

Hann nu bara skriva detta, så ringer min mobil. Numret 090785000 vet nog alla vad det är och jag hann undra vad tusan lasarettet kan vilja mig. Usch, och det vet jag nu. Egentligen skulle jag ha gjort en gastroskopi i juni, men den läkaren som gjort detta på mig, är inte schemalagd att jobba här i Umeå, fast nu råkade han vara här på torsdag, och han hade fått ett återbud. Jag stod på tur, så vad kan jag göra… annat än att tacka ja, bita ihop, åtminstone i mitt huvud, åka dit och göra bort det.


Sköterskan som ringde, frågade hur det var, om jag brukade vilja ha lugnade innan. Nä sa jag, helst vill jag sövas… haha, men jag brukar strunta i det ändå, tjopp tjopp så ska det vara gjort. Och den där läkaren är suveränt duktig på vad han gör. Så jag hoppas att hans skills håller i sig. Tvi tvi tvi!!

Gjorde något annat igår också, ringde och fick en tid hos veterinären åt Winstone. Han blir 9 år i januari och en rejäl hälsoundersökning tycker jag att han ska få. Sen får dom kolla tandhälsan, då han har problem med tandsten, samt en extra check på 2 knölar han fått. Jag gissar på fettknöl eller cysta, men gissa eller tro är inte att veta.

Såg en underbart cool bild på fejjan, eller vad tycker ni.


Härligt med lite sol idag, det kan vi behöva, allihop. Det absolut värsta är att man ser hur skiten på fönstren inte blir mindre, utan snarare tvärtom. Dom här tvättade jag samma dag jag trillade från pallen, så man kan ju börja fundera på värdet av att tvätta dom alls. Hur många timmar är dom ren som i ren?


Och det kan man fortsätta undra över, ja tänker inte lägga ner en sekund till på det ämnet, utan göra något annat. Så jag önskar er alla en fin tisdag!

*pew pew* 💥

Nicco har, som jag skrivit om tidigare, gått med i pistolskytte och har nu licens. I söndags letades luftpistolen upp, mest bara för tidsfördriv.


Nej nej, hon satt inte och sköt, hej vilt, ute på gården, det var Åke som tagit ut den för att han hittade den. Värst av allt, är att han hittade den där både jag och Nicco letat. Det vill säga precis där vi visste att den var 😮 Mycket märkligt!

Det är en del moment i pistolskyttet, som man ska klara av. En snabbserie, är en av dom, där du har några sekunder på dig, från ELD till du ska ha skjutit 5 skott. Och inte bara det, man ska träffa tavlan också, och få rätt höga poäng.

En tävling i precisionsskjutning består av ett antal serier skjutna mot internationell pistoltavla på 25 m avstånd. Varje serie består av 5 skott avlossade under en tid av 5 minuter. Och om jag förstått det rätt så kan det vara att man ska skjuta 6 serier x 5 skott, på den tiden. Men jag kan ha missuppfattat nåt (inte ovanligt), fast då tror jag att jag får veta det 😁

Här filmade en av ledarna då Nicco sköt en serie. Betänk också, att pistolen väger drygt 1 kilo. Så att träna med hantlar, är ett hett tips från Nicco.

Ett annat tips jag fick, var då jag köpte en hibiskus…igen. Jag brukar inte lyckas med dom så bra, men dom är ju så fina (medan dom är i livet). Jag frågade, tjejen i kassan, om det var nåt speciellt man skulle tänka på, förutom vatten då.

Jo, man ska aldrig, vrida på krukan, utan den ska stå åt samma håll heeela tiden. Annars tappar den blommorna. Och helst av allt, och här var hon tydlig att det egentligen gäller alla blommor, så ska man vattna dom från botten och upp. Men det kan vara svårt utan att fippla med krukan.

Nåja, jag ställde den i köksfönstret, talade om för Nicco vilka förhållningsregler jag fått. Hade den 2-3 dagar, sen flyttade jag den, till teverummet. MEN, jag höll den i exakt samma läge vid överflyttningen. BIG NONO, sa Nicco, nu har du förstört den!!!

Det gick 1 dag, så tappade den blomman som inte ens hunnit slå ut 😬

Jaja jag gav ju inte upp nåt hopp, utan jag har vattnat från botten och den står som gjuten, och nu är det den andra blomman som slagit ut. Dom är ju pampiga, eller vad?

Är nu mest bekymrad över hur och när, jag ska byta jord, utan att fördärva hela skapelsen 🙄

Ha en fin onsdag, allihop!

Satte klorna i kulpåsen 😲

Av , , Bli först att kommentera 14

Apropå julhälsningen där Åke fanns med, som jag la ut igår. Så blev det lite småroligt, då jag skulle förklara för Nicco, att han var med i denna hälsning. Jag beskrev den och sa: Ja, alltså, hjultomte med H.

Tystnad, sedan…vadå tomte med H? Ehh…ja, hjultomte, med h i början. Då började hon skratta och sa att hon såg ordet bara ordet tomte, och undrade vart f-n h:et skulle in, typ, tomteh. Annan möjlig stavning, Thomte. Haha…

Så här avslutades foto sessionen jag hade med Winstone igår morse, då han ville ha betalt för jobbet

 

När jag nu ändå är inne på tomtar, och djur, så kan man glida över till julkulor, och kulor, finns i olika varianter. Så läste jag en kommentar på fejjan igår, och där handlade det om julkulor och katter. Det ena leder alltid in på nåt annat.

Så nu, apropå tomtar, katter och kulor 😁

En god vän till oss, vars karl på den tiden, alltid klev upp ur sängen på morgonen, och vandrade runt i huset spritt språngande naken. Kommer in i köket, ställer sig bredbent i dörröppningen för att sträcka ut sig ordentligt och gäspade.

Och katten tycker då att det är läge att leka med kulorna som hänger och dinglar. Varpå den tar sats och sätter klorna i kulpåsen så karln (vill inte nämna några namn) ser katten komma upp mellan benen som om den svängde sig i en lian. 🤣Han överlevde, ja katten med, för den delen, för det var karln som berättade det för oss då vi var där och hälsade på…jisses 😬

Nicco kom förbi igår, inte som Lucia, men man ser onekligen vissa likheter mellan henne och frihetsgudinnan, eller vad.

 Vi,  jag och Åke, fick en julklapp av henne. Tungt, så förbenat, trodde att hon lagt en stor sten i påsen. men det var det här.

Ett tyngdtäcke filt, på 6 kilo. Jag la den över Åke som så påpassligt låg soffan, och han somnade efter 5 minuter, eller så gav han upp försöken att ta sig upp.

Jag har inte testat att sova med nåt sånt, jag tror att jag skulle bli nojig, jag vill j knappt ha täcke på mig i vanliga fall. Im a free spirit, inget ska hålla mig nere
Men jag kan ju ändra mig, och jag kan ju att den på mig då jag bara softar. Fast jag tror att Åke kommer att nyttja den mer än jag. Snygg var den då i alla fall, och kan användas som sängöverkast.


Jag och Winstone stötte på patrull, på vår morgonprommis längst björkallén, jämte Inudstrivägen.


Och sen ramlade jag över den här.


Såg den på håll och trodde att dom ställt ut en STOR fågelmatare, haha…men det var en frisbee korg.

Lillasyster Emma håller på med ännu en tavla i hennes lilla serie som jag visat er tidigare. Den här tavlan är inte klar än, men jag ger en hint, jättefin, tycker jag.


Och med den avrundar jag dagens inlägg och önskar er alla en fin måndag!

Det gick med lite våld!

Av , , Bli först att kommentera 15

Frågade om Nicco ville träffas på stor Coop´n igår eftermiddag, och det skulle gå bra. Höll inte på att gå bra, då jag inte fick upp bildörren. Den hade frusit fast och jag hade missat totalt, att det faktiskt regnade ute.

Nå, man är aldrig dummare än man gör sig och bakdörren fick jag upp, så jag knixade in mig där och fick tag i dörrhandtaget på förarsidan och kunde utöva lite våld på dörren så den gick upp.

Verkligen skillnad på vädret idag, då solen skiner och det är cirka -5 grader:

82541266_10157776616751585_8809108993612972032_o

Vi tog en kaffe på Coop fiket och surrade bort en timme. Jag har tipsat om en svensk serie från 2016 som jag nu fastnat för på C More, ”finaste familjen”, och där drivs det med det mesta:

Visst ska man ha en speciell humor för att gilla den, men det vet jag att jag har, sitter och skrattar för mig själv, till morgonkaffet 😀

Sedan gick vi in och shoppade loss. 5 kronor för en påse Ahlgrens bilgranar (samma som bilar men annorlunda utseende), och med ett utgångsdatum i september, så kostade jag på mig att köpa 4 påsar.

84000150_10157776680241585_5606639807003361280_o

Hade siktat in mig på julmusten dom annonserat om, men dom med plastflaskor hittade jag inte, bara glasflaskor i back, och den iddes jag inte kånka med mig hem.

I övrigt gjorde jag inte så mycket. Åke och Winstone gick till klubben 3 eller 4 gånger, han lånade hem nåt verktyg för att fixa med motorcykel projektet, men det blev fel och han fick gå tillbaka. Tur det är nära och Winstone opponerade sig inte heller.

Det är väl som dom skrev för några år sedan…att vara ute och sniffa runt i snöhögarna är för en hund, som det är för oss att surfa runt på Facebook eller andra sociala medier. Dom får checka av vad andra djur har gjort 😀

Hoppas på en fin söndag för er alla!

82606631_10157776611111585_923640400701292544_o

Svårt att hålla sig för skratt…

Av , , 2 kommentarer 14

Jag var till frissan igår och vi satt, nä, jag satt, och hon stod, men i alla fall…det pratas ju en hel del på såna ställen och jag kan ju gissa att dom får höra historier som heter duga. Dom måste ha upplägg för en serie av böcker…”historier från frisörstolen” kunde den heta 😀

Nå, vi kom in på ämnet borttappade saker, hon hade en kollega som plötsligt förlorat sin börs, och den gick icket att hitta. Förlorerskan, kollegan, hade en egen teori, att hon förmodligen kastat den i soporna. Dom hade suttit och ätit lunch och hon visste att hon hade haft börsen där, kanske hade hon sedan, då hon bar bort brickan för att tippa ner skräpet i tunnan, haft börsen under brickan och släppt den också, i bara farten.

Den kom aldrig fram igen…och hon får heller aldrig veta, om hon hade rätt i sina gissningar.

Här försvinner ju saker för jämnan, but i rest my case, i tron om att dom kommer att dyka upp igen, då jag minst anar det. Jag berättade ju om mitt förlorade Thomas Sabo, armband, som än idag, lyser med sin frånvaro. Och hon förstod min frustration, över att det inte kommer fram.

Nu har jag ju letat överallt…det är vad jag tror, men det kan jag knappast ha gjort, för i så fall skulle jag haft det på mig, idag. Det som retar en mest nu, är att jag kommer inte heller ihåg vart, jag letat, utan nu söker man på ställen man redan varit, därför lägger jag ner.

Jag berättade också om en händelse, long time ago, och vi bodde på Mariehem. Vi hade en liten fest, där hemma och Åkes bästa kompis Tex, var där med sin sambo Pirjo. Det skojades och stojades, jag kommer ihåg att vi hade kul och skrattade hela kvällen och säkert en bit in på natten.

Dagen efter, då vi kliver upp och Åke sätter på sig sina glasögon, så saknas något, väldigt väsentligt, ett glas… i glasögonen, är borta…puts väck…finns inte, och när i hela världen, hade han ens tappat det, eftersom han inget märkt 😀

Hahaa…det slutade faktiskt med att han fick köpa sig ett par nya brillor. År, efter detta, jag tror att det till och med var i samband med att vi skulle flytta, så storstädade jag och soffan skulle väl demoleras för bortforsling, där…i en snäv springa, fick mina fingrar tag i nåt…glaset. Ja, så kan det gå om inte haspen är på 😀

Fast nu har jag då koll på dom glasögon jag hittat här i huset, jag vet vilken låda dom ligger i, även om det nu är saker vi inte använder längre:

2016-03-27-19.20.32 2016-03-27-19.21.52Det blev mycket skratt igår också, jisses, Nicco fick det här spelet av oss, och det skulle testas, alltså, den som inte skrattar åt det där, har nog en väldigt mörk sida…:D

17239984_10155067771081585_1395668586267942828_oMan ska alltså in med en plastmojäng i munnen och sedan ska man försöka göra sig förstådd och berätta vad som står på dom olika korten…ja, ni kan ju föreställa er, vilket aber, vissa bokstäver är värre än andra att få fram.

Ikväll är vi bortbjudna till Kerstin och Jan B på middag, trevligt trevligt, så vi vet vad vi kommer att göra i alla fall, perfekt! Och nu, om en stund, tror jag till och med att jag ska testa att sitta ute en stund, Åke säger att det är skönt. därute. Önskar er alla en trevlig lördag!
17264489_10155065686726585_1116587636695040398_n

Vid alla älghorn!!!

Av , , 2 kommentarer 9

Mamma berättade om en traumatisk upplevelse som pappa hade då han var i sin ungdom. Han hade en älsklings serietidning, eller häfte, som han läste slaviskt. Windy och Salasso. Och han skulle enligt hennes utsago, ha gillat dom som mycket för ett uttryck dom hade…håll i er: Vid alla älghorn!!!

Så kom det sig att min farmor, vid ett tillfälle gav bort alla hans tidningar, till en kusin, och pappa hade kunnat gråta blod. Fast det var väl lite så på den tiden. Kanske idag med, man ger vidare det man inte tycks använda längre, så kommer sakerna till användning ytterligare en gång eller två, eller fler, innan dom är trasiga, försvunna, eller undanlagda.

Jag googlade och fann detta:

mikiBild hittad HÄR

Det finns ingen serietidning som får så många att minnas sin barndom mer än dessa två serier. Checkhäftesserierna lanserades först i efterkrigstidens Italien och kom till Sverige för första gången 1948 med serietidningen Tex Willer. Tex Willer blev snabbt populär och centerförlaget fortsatte att satsa på västernserier. 1952 fick svenska läsare för första gången följa Kapten Mikis äventyr där man på ett spännande och humoristiskt sätt får följa honom samt Windy och Salasso. Tidningen hade ett utgivningsintervall på en gång i veckan samt kostade 25 öre. När serietidningen var som mest populär trycktes den i ca 56 000 exemplar. Slutcitat

Själv hade vi, storebror och jag, inga tidningar som vi prenumererade på, men av någon outgrundlig anledning, fanns det alltid en bunt tidningar, Knasen, 91:an och Åsa-Nisse, i stugan.

Lillebror, fick Bamse i brevlådan och igår såg jag till min förvåning att han även hade Fantomen, det visste jag inte, och den läste jag igår 😀

Kamratposten, tror jag att lillasyster hade, men jag ska inte svära på det. Jag har kommit in i ett stim då jag läser serietidningar. Dom kräver mindre koncentration och dom är lätta att hålla i, om man jämför med böcker, då man ska hålla reda på handlingen, vart man är och sånt där. Svårt då man bara håller sig vaken 5 minuter innan man somnar.

Idag ska jag på ärenden…igen, och nu måste jag bestämma vad det blir för potatis, till morgondagen. Konstigt att det alltid ska köra ihop sig, och bli många grejer man ska hinna med, på en och samma dag, samt att man för det mesta, just den dagen, även har en tid att passa. Nå, jag fixar det nog ändå, inga problem. Ha en fin dag, allihop!

Färglösa aliens

Av , , 4 kommentarer 5

 

Jag har noterat att serien V, har kommit tillbaka i ny tappning. Ja, det kanske är flera år sedan, denna s.k. serie gjordes, det vet jag inte, men den är ny för mig. Jag hade tänkt se den, men som jag skrivit tidigare, så tillbringar jag väldigt lite tid framför tv:n och en serie ska man ju helst komma ihåg att titta på. Nå…
 
Jag spelade in första avsnittet och hade tänkt se den en lämpligt kall och snöig kväll, men jag glömde bort den, så var det dags för avsnitt två, denna spelades också in, efter ettan och nu i tisdags började känna en viss press att börja se på serien innan jag skulle vara tvungen att spela in avsnitt tre. Så, nu har jag sett både ettan och tvåan, trean spelades in igår, puh, så nu har jag en vecka på mig att se det avsnittet. Jag kan inte låta bli att tycka att den är lite lätt underhållande, faktiskt.
 
Vad jag noterat och vet med mig att jag sett otaliga gånger tidigare, då det gäller aliens, rymdserier, filmer från other space etc, är att allt som visas från rymdskeppen, alltid är ganska så färglösa scener, det är grått, metalliskt, vitt eller nåt däremellan, varför då? Det känns lite halvjobbigt att se på, åtminstone tycker jag det.
 
Ponera att det finns något därute/däruppe/därnere, vem säger att dom skulle ha samma färgskalor och material som vi, och varför görs alltid rymdmänniskorna så lika, film efter film? Jaja, man kanske inte ska gräva mer i det, klokare lär man ju inte bli i alla fall 🙂
 
Jag vet att jag funderade, då jag var yngre, hur man kunde veta att vi allihop, hade samma färgseende, tänk om färgen grön, för mig, egentligen är rosa för någon annan. Om du föds med dom färgerna så vet du ju inte att gräset är annorlunda i mina ögon, eller hur? Hm…sådär ja, nu fick jag tillbaka den funderingen, men svar på den, lär jag väl inte heller få.
 
Nu, till dagens bild, en vintrig sådan, så det får bli en tagen i Lainjaure, längst ner till höger skymtar våran stuga, och sjön ligger igenfrusen bakom den:
 
Sen bilden som Emma och Johan tog, då dom var upp dit, förra vintern, kortet föreställer vår ”gammstuga”, och inte såg det ut att vara mindre snö, ifjol, än det är och har varit i år:
 
Önskar er alla en fin fredag!