Bulls eye…nästan

Av , , 2 kommentarer 6

 

Jag började dagen med att dammsuga och skura golven, medan det torkade så klippte jag gräsmattan, och sedan avnjöt jag frukost härutanför.
Jag hann sitta en stund på ”gammgården” igår, innan jag blåste iväg på strömpilen. Jag hade fyra uppdrag, skulle se om jag hittade något åt Nicco på hälsokosten, för hennes mage, gå på gallerix och blev jag förvånad då dom inte fanns där längre, göra en blixtvisit hos Bo Lage, och handla lite på Maxi.
På hemvägen plockade jag upp chefen och hennes assistent, sen åkte vi hem hit och hade en liten rundvisning i huset och avslutade besöket med en kaffe ute i trädgården. Vi pratade om allt möjligt, hängmattan var ett av samtalsämnena. Nu kommer jag inte ihåg om jag skrivit det tidigare, men det var i så fall längesedan.
Vi hade nämligen en sån hängandes utanför sommarstugan då jag var runt 10-12 år. Den satt fast i ett träd och sedan i kortsidan på huset, ca två meter bortanför knuten. På framsidan av huset, en meter från samma knut, satt det en piltavla.
En av mina kusiner hade bestämt sig för att kasta pil och givetvis ligger jag och såsar i hängmattan. Hur han sedan lyckas missa, inte bara piltavlan utan hela väggen, för att sedan träffa mig i benet med pilen, det kan inte jag svara på, men det gjorde han…hm, kanske en dold talang.
Träffad av pilar hade jag blivit tidigare också, men denna gången i ryggen. Jag hade för bråttom fram till tavlan och tjejen som skulle kasta var väl för ivrig, tjopp tjopp så var det gjort.
Idag kanske det kommer hit en som ska ta bort gräsmattan närmast grusgången så vi får bredda infarten. Jag får väl bli överraskad då jag kommer från jobbet, jag arbetar ju idag och imorgon. Sedan kanske vi ska åka och titta på en ny (gammal) buss, vi får se vart det barkar iväg. Jag önskar er i alla fall en bra dag!
 

Jojmensan

Av , , 4 kommentarer 5

Jag skulle visa mamma, då dom var här, hur jag lyckades kapa av en av mina gurkplantor, jodå…och jag visade henne handgripligen för den gurkan gick också av.

Nu håller det på synas bär i jordgubbsampeln, men jag törs inte ta på dom, för tänk, då trillar säkert hela härligheten i backen och då var den bärsäsongen över 🙂

Jag lever…än

Av , , 8 kommentarer 5

 

Jag var ju till tandläkaren i förrgår, inte speciellt kul, men vad gör man? Tanden som jag haft problem med, har en gång i tiden blivit rotfylld, och det fick man i alla fall vara tacksam för, hålet var nämligen så djupt att det gick ända ner till käkbenet. Och i och med det så var det svårt att laga den…men till slut så.
Det som kanske är mest retfullt är att jag lagade den för kanske tre år sedan, sa då –Dra ut den! Men inte då, nä den här kan vi laga, sa dåvarande tandläkare. Och det gjorde han, men jag tyckte aldrig att den kändes speciellt bra. Sen gick den sönder efter nåt år, -Dra ut den! Sa jag, nejnej, den där går att laga, och det gjorde han, och återigen så kände jag att det inte var rätt.
Och nu vet vi ju varför, den var djup redan då och det har alltid fastnat mat där, inte underligt om det har kunnat bli hål i tanden, nu kunde hon dessutom inte sätta dit något annat än ett provisorium, eftersom ”vanliga” lagningar inte tål fukt och tydligen går det inte att hålla torrt så där långt ner. Nu får den där sitta så länge den kan och sedan blir det en fejkad tand. Tänk om jag hade fått dra ut den från början, så hade jag kunnat lägga dom pengarna jag nu betalat på den nya tanden istället. Mm, så kan det gå om man heter Maria, eller hur det nu var.
Jag var kaffesugen igår och hittade nescafé i skafferiet:
Burken stod där redan då vi flyttade hit och egentligen borde den nog inte ha gjort det för enligt bäst före datumet skulle den redan ha sprungit vidare:
Men jag testade i alla fall, tänkte att jag sätter mitt liv på spel och provar en kopp, vad värre kan hända än att man vandrar vidare:
 Nå, jag lever då idag och kaffet var det absolut inget fel på, det var smakrikt och gott.  Det där med bäst före datum, då det gäller kryddor och såna här saker är nog mest en smaksak, att grejerna kanske tappar lite sting.
Jag träffade mamma igår på barnens hus, vi kollade in presenter till Sally, sen fikade vi, jag var in på Ohlsons och köpte vaxduk, sedan gick vi på kupan, jag åkte på Biltema och fixade grilltunnan till Andre, gjorde den där tvärsvängen på Jula, var in på granngården och köpte jord, planterade lite purjolök, jordgubbar och några blommor som jag redan glömt namnet på, men tror…bara tror att dom kan heta lejongap och var i flera olika färger. Sen ringde dom från Umeå Energi och klockan sju i går kväll, funkade äntligen internet.
Efter middagen kopplade vi släpen och åkte upp på Jula och köpte dom där två sakerna, jag skrev om tidigare, en av dom var Åkes födelsedags present från mig, kolla in schabraket:
Nu ska den inte stå precis där men den är mobil. Där kan han ligga och ta igen sig i fin vädret, det kan han ha gjort sig förtjänt av.
Idag ska jag hämta chefen och hon som jobbar idag, jag ska bjuda på fika och chefen ska få ta en husesyn här, när vi nu är två så får vi in henne i huset, på egen hand så är det nog för krångligt. Ni får ha en bra dag, det ska jag ha, och jag ska även ladda inför helgen, jag jobbar nämligen lördag och söndag, sedan är det …SEMESTER!!!

Här osar det lite lätt

 

Jag har nyss varit in på Jula för att köpa två saker (jag kan inte avslöja nu, vad för något), dom hade nämligen slut på dessa i förra veckan och sa att dom skulle få in dom i tisdags.
 
Jag stannar i informationen och frågar om dom kommit in, hon tittar på datorn och där finns dom inte men ringer upp någon på lagret för att kolla om dom ligger där. Jag frågar henne, när hon fått tag i snubben om jag kan betala dessa saker nu och komma och hämta dom ikväll, eftersom dom är något skrymmande och även fast våra bilar är stora så ryms dom inte där…och hör nu.
 
Nej, det går inte, för dom kan inte lagerhålla saker. Jamen det är ju bara till ikväll och jag kan betala dom nu, säger jag. Nämen vi har inte den policyn, därför att då kan det hända att vi säljer den åt någon annan fast du redan betalat den.
 
Jag ids inte ens diskutera, men är inte detta att dumförklara dom som jobbar där? Hur svårt kan det vara att sätta en lapp på grejen att den är såld, måla över EAN koden och informera personalen om vad som gäller, alternativt sätta ett stort, j-vla kryss över hela paketet. Dom borde väl ändå vara läskunniga på det stället, eller? Nä, hade det inte varit för att jag ska ha den där saken, så hade jag aldrig mer satt min fot där…seriöst.
 
Då får jag komma tillbaka ikväll sa jag, och se om dom finns kvar. Hon säger då till killen i telefonen, nej, nu ska hon inte ha dom. Jo, säger jag, med lätt förhöjt röstläge, men jag kan ju inte ta dom, bilen är för liten. Sedan går jag därifrån och det ryker lite lätt ur mina öron…typ.
 
Så, då har jag även fått detta ur mitt system, nu återstår Umeå Energi, dom skulle ju ringa upp igår, efter 15 minuter. När det gått 30, så stängde jag av mobilen eftersom jag skulle till tandläkaren. Slog igång den då jag var klar, men dom hörde aldrig av sig. Ringde dit imorse, klockan nio…dom har fortfarande inte ringt…oj vad förvånad jag blir, skrev hon lite spydigt och med ena ögonbrynet, lätt uppåt böjt.

Ensam är stark…eller?

Av , , 4 kommentarer 6

 

Marja, bloggar´n här på vk, skrev igår om självständighet och dess betydelse, då kom jag osökt att tänka på en gång för ganska så längesedan då jag skulle byta yrkesval, helt och hållet. Jag fick då göra en massa tester för att komma fram till vem jag egentligen är/var.
 
Jag vet nu inte om jag skrivit om detta förut, men då får ni väl sluta läsa här då. I alla fall så skulle ett av dessa prover (jag kommer inte ihåg vad det hette) vara så utstuderat bra och genomtänkt, att man faktiskt skulle kunna använda den som en del av sitt nya CV.
 
Jag fick slutligen prata med en som suttit och gått igenom alla tester man gjort för att få en utvärdering. Hon suckade lite lätt och tyckte förmodligen att jag var en konstig typ…så där svår att sätta fingret på. När hon öppnade munnen sa hon att det absolut enda, som lyste som en röd tråd genom allt jag gjort, och som syntes lika tydligt som allt svart som hamnar på vitt, var att jag tydligen tyckte att ensam är starkast.
 
Men Maria, sa hon, det kan du väl ändå inte mena? Jag såg nog ut som ett frågetecken till en början, men varför inte svarade jag. Alla tester/prover/frågor och svar, är väl alltid en tolkningsfråga, eller? Om jag verkligen vill få något gjort, kanske en jätteviktig sak, då förlitar jag mig inte på att andra ska göra den saken, utan då gör jag det själv. Är det fel att tänka så?
 
En ensamstående människa brukar även han eller hon, klara sig själv, gjorde dom inte det så gick dom ju under. Visst är det skönt att vara två, då har man alltid någon att bolla sina funderingar och frågor med, och jag är inte alls avundsjuk på dom som ingen har. Men många har väl ändå vänner och bekanta, kanske föräldrar i livet som även dom kan stötta och hjälpa till. Men man ska aldrig göra sig till ett offer och tycka synd om sig själv, då funkar det nog inte.
 
På något vis tycker jag nog att man ska börja redan som liten, att visa att man kan stå på sina egna ben, det är för mig att vara självständig, sedan kan man visst dela med sig och vara fler, då svåra beslut ska tas, men det är inte alla som har någon att luta sig mot, och för dom är det tufft, men dom fixar nog det ändå…dom flesta.
 
Nog om detta, nu vet ni vad jag tycker och visst kan man tolka saker på olika sätt. Hon som först tyckte att jag svamlat, hon fick jag slutligen medhåll av. Jag kanske inte var så knepig som hon trott, eller så fintade jag hela systemet 🙂
 
Idag vet jag inte vad jag ska pyssla med, införskaffa en säck med jord, kanske, så jag får sätta lite jordgubbar och purjolök. Sedan har jag lovat kusin Andre, att åka på biltema och kolla efter en grillvagn, så det får jag väl göra då. Och slutligen gå in på Ohlsons tyger och se om dom har en passande vaxduk till vårat bord, härute. Ni får ha en fin dag!
 

URSÄKTA!

 

Åke fick sig en bok av mina föräldrar som heter URSÄKTA! Dråpliga undanflykter från vekliga livet, av Mats Holm.
 
Här ska ni få ett smakprov.
 
Det här är bara ett problem när personalen inte är här.
Restaurangägare, Göteborg, inför myndighetens påpekande att ett flertal kackerlackor rörde sig fritt i lokalen i fullt dagsljus.
 
Man gör så här…(innehavaren slår med handen i arbetsbänken) så springer de inte i maten.
Samme restaurangägare, demonstrerar hur man håller kackerlackorna borta från maten.
 
Kackerlackorna har ätit upp alla kvitton.
Samme person igen, sedan skattemyndigheten gjort ett besök och bett om kvittoredovisningen.
 
Vi kan nog lugna oss med att restaurangen förmodligen inte finns längre, eller den drivs nog i alla fall inte i samma regi, eller vad tror ni?

Vad håller dom på med *less*?

Av , , 4 kommentarer 3

 

Ja vad säger man? Nu har vi bott här sedan 2/4, alltså mer än två månader. Detta att få in Internet i huset kändes ganska så aktuellt så vi påbörjade ju det, tydligen jättestora, snudd på ouppnåeliga projekt, ganska omgående. Tror ni vi har det nu då? Näpp!
 
Umeå Energi, är dom som vi måste ha till att sätta igång det hela, det är dom som grävt ner kabeln. Det skulle ta fyra veckor, ännu snabbare sa han som ringde och bad om ursäkt för strulet i början (han skulle i alla fall försöka fixa det snabbare), det tog 7 veckor och för två veckor sedan kom en hit och installerade konvertern. Nu tar det en vecka sa han, innan ni är uppkopplade, fråga mig inte varför, fortsatte han, det kan jag inte svara på.
 
Igår, exakt två veckor efter installationen, hade vi hit en datakunnig Mattias, som satt i över en timme för att slutligen komma fram till att det inte ens kommer signaler därifrån, allt annat funkar. Så han tyckte att jag skulle ringa upp Umeå Energi och fråga vad dom sysslar med. Inte nog med att detta kommer att bli en rätt så dyr historia, vi står dessutom och betalar en leverantör för något vi inte har tillgång till. Skit dåligt, om ni frågar mig.
 
Nu över till något helt annat. Kolla in vad dom kostar på, uppe på Ålidhem, vilka exotiska blommor man hittar i deras krukor, jättefina!
 
En kruka fylld med smörblommor:
 
En annan med nåt grönt, omgivet av ehh…kvistar, tror jag, vilken konstellation:
 
Och slutligen, dessa vackra maskrosor, oj så fint, man får nästan tårar i ögonen:
 
Det var dagens ironiska, tror jag 🙂 Jag kan visserligen förstå att om man fyller dessa krukor med något fint och påkostat så kommer dom förmodligen bara att få stå orörda en kort stund, men då kanske man kunde fylla dom med något annat, bestående, om man nu nödvändigtvis måste ha dessa hinder, eller hur?
 
Skolavslutning idag, tråkigt väder, så det förslår, men inget att göra åt saken. Sen ska jag som sagt var till tandläkaren och efter det ska jag och Lena åka på kupan och se vad dom fyllt sina lokaler med. Ni får ha en bra dag, det ska vi ha!

Det var bättre förr…

Av , , 4 kommentarer 5

Mejl från "gammbossen":

 

När jag var liten, då hade jag ingen Xbox utan en sand-box.
Vi hade inget Wii utan skrek wiii i skogen.
Jag hade en cykel och tennis skor..
Min mamma ringde mig inte på mobilen.. hon ropade istället mitt namn från en öppen dörr..
Jag lekte med mina vänner UTOMHUS.. inte ONLINE..
Posta detta på din vägg om du har druckit kranvatten, skrapat upp knäna och klättrat i träd och överlevt… Det var tider det!

Gasvarning!

Av , , 2 kommentarer 6

Kan ju inte låta bli, men en Jan B, går numer runt med ett armband som det står gasvarning på…

Ja jag vet, det låter jätteskumt men fyller en mycket viktig funktion, det är så här. Han har nämligen opererat ögat, han hade en spricka eller hål på den gula fläcken. Detta åtgärdas genom att gas sprutas in i ögat sedan får man under tre dygn, inte ens lyfta upp skallen utan ska sitta/ligga/stå, med huvudet riktat ner mot sina fötter.

Efter dessa tre dygn anses själva proceduren vara avklarad men det kan dröja upp till sex veckor innan allt är som vanligt igen. Under dessa sex veckor….om man då skulle råka vara inblandad i en olycka och ambulanspersonalen vill använda sig av lustgas, så ska detta armband varna för att så får icket ske, då blir man nämligen blind.

Grymt men sant, jag hade aldrig hört talas om detta och visst är det väl tur att man nu kan operera en sån sak, men jag ska ju ärligt erkänna att jag först trodde att varningen gällde en naturgas 🙂

Upp på bakhjulet

Av , , 2 kommentarer 5

 

Vi fick oss en inbjudan för några veckor sedan:
 
Det är lillasyster som ska ställa ut sina tavlor på Norrbyskär i sommar. Mer om det hittar ni på hennes hemsida: emmastavlor.com/
 
Vi har tänkt åka dit när Theresé, Anders, Sally och Melissa (deras barnflicka) kommer upp, Brälla och Lena skulle nog också haka på dit. Enligt säkra källor har hon redan fått sälja en av sina alster och det var ju inte dåligt, så vi får gratulera till det och hoppas att det fortsätter i samma takt.
 
Pratade om dessa EU moppar som finns överallt, jag sa att jag hade svårt att se Nicco på en sådan, (nu är det ju två år kvar, men ändå) och tycker att det ser så vådligt ut då många av dom sitter och kör. Vissa vrider inte ens på huvudet och 25% av alla som passerar härute, kör mot rött, helt otroligt.
 
Sen sa jag, hur kul är det med en sån där egentligen, då? Jag har inte sett en enda som suttit och spunnit runt i lösgruset eller försökt få up den på bakhjulet, det var bland det första man försökte sig på. Nu menar jag inte att man ska köra på bakhjulet ute i trafiken, men om man får leka lite så tror jag också att man lär sig att hantera den på ett annat sätt.
 
När jag sa de så skrattade Åke och fick upp bilden i huvudet på den där reklamen om snubben som sitter i grustaget och försöker spinna lite, ni vet, Norrlands Guld, då man bara vill vara sig själv ett tag 🙂
 
Japp, precis så ska det vara, inga krusiduller. Jag fick kämpa länge innan jag fick upp mopeden på bakhjulet, men det gick till slut. Att jag sedan inte var mer än tretton år, är inget jag rekommenderar men tar för givet att det är preskriberat vid det här laget. Sen körde jag ju inte runt här i stan utan fick hålla mig i stugan, med omnejd…ja jag vet, det där med omnejd kan vara ganska så vitt och brett, men ni fattar vad jag menar.
 
Ikväll kommer Mattias hit, en av våra gamla grannar i samma trapphus som numer bor några hus längre nedför gatan, hit och ska hjälpa oss att få igång nätet, nu ska det bara vara att knappa in ip nummer osv., sånt där som jag inte begriper mig på, så det var ju tur att han kunde fixa det för en kaffe eller nåt sånt, annars hade jag väl blivit hårlös på kuppen.
 
Ni får ha en bra dag, tänker jag försöka mig på, jobbar idag och imorgon är jag faktiskt ledig, ska på Niccos avslutning samt tandläkaren, hm…det förstnämnda är ju en trevlig sak men det andra vet jag inte, det får gå under onödigt ont.
 
 
Maria Lundmark Hällsten