Ja nu har Emma, syrran, en del av sina alster utställda på Frisörkollektivet, på Tegsborg. Snodde en bild hon tagit av utsidan.

Och som sagt, nu kan man köpa signerade prints på lite exklusivare papper, i begränsad utgåva. Om man hellre vill ha det än originalet, vill säga.

Det rinner en konstnärsådra i våra släktled. Både på min sida och Åkes sida. Nicco gör också målningar med annat stuk, och Theresé håller ju på med andra konstnärliga hantverk, i både läder, tenn, tyger och annat.

Åkes farbror, vet ni ju vid det här laget, att han var konstnär, en Jean Ragnar, och många av hans tavlor har vi. Här info från nån utställning 1972.

Så snopen blev jag då jag hittade 2 små teckningar i källaren, och det visar sig vara Åkes pappa, Nicke, som kluddat.

Jo, han kunde nog han med. När jag tänker på det så satt han ibland med penna och papper och bara kluddade. Kommer speciellt ihåg en motorcykel han skissade upp i ett huj. Tror att han skulle förklara något för Åke, och då kom pennan fram. Här är förövrigt bröderna Nils och Helge Lundmark, alias Nicke och Jean Ragnar.

Men så fortsätter släktens att grena ut sig, inte blodsband annat än att det kommer in i min brorson Niklas, ådror. Hans mamma, min svägerska har minsann utställning, hon med. Svetlana Hällsten, heter hon och här tog jag bara en printscreen av hennes insta.

Och sen Sally alltså, ja… hon har nåt på gång där. Och med tanke på hur pass ung hon är så tänker jag att om intresset får hållas vid liv, så kan hon bli hur duktig som helst.

Apropå Sally, så har jag skrivit om detta tidigare, men storyn har kommit upp nu igen, på sista dagarna, och jag tycker det var såpass kul, haha, och lite typiskt jag, mitt allt. Så här kommer en repris på den.

Sally hade blivit drillad att ta bussen in till Uppsala, alldeles på egen hand, och där visste hon vart hon skulle plinga och sedan skulle Theresé stå där och ta emot henne på busshållplatsen.

Så var det då, den här gången då Theresé står beredd på ankomsten, ser bussen, men blir lätt oroad då den inte blinkar för att köra in. Då den passerar hinner hon se en något förvånad Sally, som står och tittar ut.

Det blir en snabb spurt upp till bilen, Theresé kastar sig in och tar upp jakten. Hon saxar mellan bilarna, blinkar med lamporna, hamnar bakom en övningskörning…STRESS…

Sedan stopp vid ett rödlyse, hon försöker ringa Sally men får inget svar.

Till slut blinkar den för att köra in till en hållplats, Theresé lämnar nästan bilen ute i vägen och springer till bussen, hinner fram till dörren lagom för att se Sally stå där och pratar med chauffören och säger: Min mamma har sagt att hon följer efter bussen med bilen! Jaha, säger chauffören, har din mamma en svart bil? Jaaa, säger Sally, haha. Jo, han hade nog allt noterat, att han var förföljd. Förmodligen trodde han att det var en galning.

Sally hade tryckt på plingknappen, men tydligen inte tillräckligt hårt, då dom passerade hållplatsen, gick hon fram till chauffören och berättade för honom att hon faktiskt skulle av där. Så hon är ju inte bangen, hon skulle förmodligen klara sig i alla väder.

När det handlar om konstnärer, så kan man vara det på olika sätt. Mats Alfredsson, knäpper ju sina fina bilder, och här har han använt nåt filter, som gör bilden, nalta eljest, men fortfarande snygg…ju

Var ut med Winstone på morgonen. Det är som bäst då det ännu inte tinat och blivit svart och geggigt i vägkanten. Jisses, jag måste snart ge mig till att duscha honom.

Hoppas på en fin dag, för er alla!