Etikett: Allt för Sverige

Med nöd och näppe

Av , , Bli först att kommentera 8

Den var den första advent det, hann med nöd och näppe få upp adventsstaken och tända första ljuset lagom till Allt för Sverige, klockan åtta igår kväll. Efter Swedish fika, med nybakad saffranskaka, dagen till ära, så fortsatte jakten på mina försvunna julgardiner till köket.

Dom är förövrigt inte funna än…även fast jag vräkte ur hela garderoben, sökte nere i källaren, bergis på att jag lämnat dom i en julpåse, just för att jag skulle slippa leta efter dom, men, där ser man. Återigen, jag ska inte hitta på såna där saker, att lägga grejer på ett specifikt ställe för att jag ska komma ihåg det…för jag gör ju aldrig det.

Nå, jag har ett ställe till, den STORA julpåsen med dom STORA julgranskulorna, som jag ska sätta upp ute på STOR tallen, där i botten, kan dom ju ligga, om jag har tur, men it dosent make, any sense, jag kan då idag inte fatta varför jag skulle lagt dom just där. Men det finns saker jag inte begriper, jag vet 😀

Nu har jag i alla fall hunnit vara på vårdcentralen och lämnat in ett prov, läkaren ville ha en till sänka, för att se om den fortfarande är hög, och det vore väl väldans konstigt om den inte var det, än, eftersom det varit det i flera år nu. Men jag gillar i alla fall att han engagerar sig, det var faktiskt han som ringde upp och vi gjorde en liten framtida plan.

Det var förövrigt Tigerns fru, Hafdis, som fick sticka mig i armen. Tigern är en gammal klasskompis till mig och en av dom få, som jag fortfarande har kontakt med. Hon hade dessutom en elev med sig, så hon berättade för henne att hon fått veta att hennes man, kallats för just Tigern, sedan långt tillbaka. Och för mig kommer han nog alltid att heta det, vi kallade ju aldrig honom för hans riktiga namn, Mats. Jag hade också ett smeknamn, Hette, och jag vet att Åke alltid blev lite brydd då mina kompisar ringde och dom frågade efter Hette 😀

Idag är det inte många som kallar mig det, utan då ska det väl vara kompisar från den gamla tiden, ibland vet man ju inte ens vad vissa heter på riktigt, man har bara hört smeknamnen. Åkes gamla kompisar och bekanta har ju smeknamn, hela högen, och där kan man verkligen höja på ögonbrynen då man här vissa av dom 😀

Jaja, nu ska jag se om jag hittar gardinerna, jag vill få lite ordning på julandet nu. Önskar er alla en toppen måndag!

003 010

Ingen eldsvåda…tror jag

Av , , 4 kommentarer 7

Vi tittar på Allt för Sverige, på söndagskvällarna. Det är som kul att höra vad andra anser om oss, eller vad som är kutym här, men kanske inte någon annanstans. Fika är då tydligen något jättestort, dom trodde inte sina ögon då dom fick höra talas om svenskarnas fika.

Nä, dom skojar, det här kan dom inte göra varje dag… det går inte, men det är gott…och trevligt, ja, det här ska jag införa då jag kommer hem, säger en kille, och nästa man säger skål, då han höjer kaffekoppen.

Mm sa Nicco, det är nog så, i Amerika fikar man inte eller tar en kaffe, där bjuds det nog hellre på en Coca-cola eller whiskey. Lite får man också lära sig om Sverige, hur det var förr i tiden, inte alls så lätt, det var fattigt och slitigt på många ställen och flera insåg att dom aldrig skulle klara sig här, och emigrerade därför till det stora landet, Amerika.

Vi har nog väldigt många, släkt over there, eller några ättlingar, om man börjar gräva. På min sida ska jag ha det osagt, Theresé släktforskar ju och vi har nog som mest, bott häruppe i norr, lite annars på Åkes släktsida, där fanns det folk som flyttade över havet, men som också kom tillbaka, i alla fall några stycken.

Kul att se på tv i alla fall, och höra deras förväntningar, att jämföra länderna, seder och annat.

När jag och vovven var ute på prommis igår kväll, luktade det så gott…någon eldade i en öppen spis eller panna, som nytänd björkved, inte så vanligt faktiskt, nästan så jag började gå runt och kolla så det inte brann i något hus, men ingen eldsvåda kunde jag skåda.

Kom då ihåg då jag tuttade eld på min fina, vadderade jeansjacka, jag vet att jag skrivit detta förut, men so what. Jag hade slutat jobba, på den tiden satt jag på kontoret på Bilspedition, ute på Västerslätt, jag hade en bit att gå ner till bussen och rökare som jag var ville man hinna med en cigg.

Det var slasksnö i luften och jag höll glöden in mot handflatan för att inte blöta ner ciggen, känner en röklukt…typ brand, då jag närmar mig bussen, kollar mig runt, ser ingenting, ska ta ett os till och ryggar tillbaka, hahaa…det brinner i jackärmen.

Tur då att det faktiskt fanns snödrivor, jag körde ner hela armen i en driva så det slocknade, men gissa om jag tyckte det var aningens genant att kliva på bussen med en nersotad svart jackärm som stank brandrök 😀 Jaja, så kan det gå, om man heter Maria. Och ännu mer tur att jag inte röker idag 🙂

Avslutningsvis en bild jag tog i slutet på förra veckan, då jag och Winstone tog en längre promenad:

Foto1159

Önskar er alla en toppen tisdag!

Maria Lundmark Hällsten