Etikett: gasa

2 eller 4 hjulsdrift? Jag vet vad jag väljer i alla fall 😊

Av , , Bli först att kommentera 12

Jahaja, nu håller vi snart på vara i absoluta slutet av mars, och vart tog den månaden vägen Och ja, vart är vi på väg. Denna dag för 2 år sedan…tvi vale!!

Det är dags att vänja sig med att huka, springa, vifta och öva på snabba riviga starter.

Apropå riviga starter, vi har pratat en del om fyrhjulsdrift kontra tvåhjuldriftens eventuella för och nackdelar. Jag har ju kört fyrhjulsdrivet under några år nu och ser nästan bara fördelar. Eller mer korrekt, jag har inte sett någon nackdel än, förutom möjligtvis en lätt ökande bensinkostnad.

Åkes framhjulsdrivna SAAB och jag, kommer inte alls överens. Fast Åke ser och känner inte det jag gör. Jag hävdade precis det jag och Ina talade om då vi sågs sist, att man vänjer sig med det man har. Man skaffar sig en körstil som passar just den bilen.

Vill ju påstå att jag känner min Audi och hur den beter sig, jag tar mig fram, nästan var som helst. Det är höjden under, som kan stoppa vissa resvägar 🤭

Jag körde SAABEN upp till Hemavan för 2 år sedan och den sista knicken vi skulle uppför inne på stugområdet, stötte vi på patrull. Jag slirade bara och fattade ingenting. Uttryckte säkert nåt i stil med: -Vilken skitbil, vad är problemet?

Åke sa att det var jag eller min körstil som var problemet. Jaaa, se där, det handlar om hur man är van att köra. Hade jag suttit bakom ratten på Audin hade jag bara gasat och kommit upp, inga som helst konstigheter.

Så fick jag ännu ett bevis på detta då jag var till mamma i tisdags. Jag hade SAABEN och skulle ut från parkeringen. På Mariehem skottas det sparsamt vid in och utfarter, så man ska ut med nosen på vägen, be till nån uppe eller därnere, att ingen kommer och sedan gasa. Jag gjorde exakt så, det kommer en lastbil, jag gör en snabb bedömning att den inte kör så fort så jag hinner ut. Trycker plattan så långt ner jag anser vara lämpligt (kanske lite mer då), och slirar utav bara…humhum.

Nej Maria, du satt inte i din bil utan i Åkes. I Åkes bil kör man inte som jag utan då får man allt vara lite mer lättsam på gaspedalen. Ehh, jag vill ha en fyrhjulsdriven bil…punkt!

Då vi pratade om detta för några dagar sedan, så sa jag till Åke: – Ja, det finns ju bättre och sämre tillfällen att börja stå och slira. Sedan citerade jag Mats P Karlsson. ”Jo nog är det frääänt då man burnar men det är inte så bra i starten.”

Fotograf Mats Alfredsson

Detta uttal kom då vi var uppe i Piteå och tävlade. Jag körde 2 säsonger på vanliga gatdäck, slicksen är ju inte gratis. Och det funkade ändå ok…ibland. Och ibland slirade det rejält istället. Fäste är ett måste om du ska ha nån chans att vinna, eller så ska man hoppas på att den man möter, inte heller har något fäste. Mats P Karlsson hade stått och sett då jag skulle iväg och det var då en av dom gångerna det inte funkade som tänkt. Vilket han hade sett 😁

Idag är det en jobbledig dag, så jag kommer att laga lite mat. Till middag får det bli den där högreven i lergrytan. Den var ju inte bara lätt att tillaga, den var ju suveränt god också. Så det får bli en tripp till affären då. Och jag slår flera flugor i en smäll och gör nån typ av matsedel så kanske jag får med andra delikata varor från matshoppen.

Ni får ha en fin lördag, allihop!

Tebax i vardagen

Av , , Bli först att kommentera 13

Kan väl inte säga att man har så mycket att förtälja om gårdagen. Vi satt i bilen, till största delen, mellan 11.20-19.00. Gjorde 3 stopp. En för en snållunch i Hagsta

Jag hade lite åsikter om hur man får välja sin tallrik. Nu pratar jag portioner. Åsikterna tog jag med Åke, inte personalen för så här är det väl överallt. Du får välja mellan en ”normal” portion eller barnportion, om du nu råkar vara ett barn.

Själv hade jag velat ha en mitt emellan portion. Vi åt ägg och bacon med nåt som skulle föreställa stekt potatis. Potatismängden måste ju ha varit typ, 5-7 stycken, jag äter väl 1 max 2, normalstora. Så för mig såg portionen ut att vara för en ”hard working women…or man.”

Sen förstår jag visst, att dom flesta vill vara vida känd för sina generösa portioner. Medan jag sitter och tänker på allt man står och kastar bort. Nåja, nu är det ju som det är, vi kunde ju haft med egen mat. Men det är fortfarande lite skönt att kliva ur bilen och få lite miljöombyte, en stund.

Satt förstås och retade mig på alla jädrans, obotliga dumjä…skallar, som gör idiotiska omkörningar. Hur många får det vara, liksom

Finns inget värre än att komma fram till 2-3 lastbilar som ligger på led. Och sen har du 5 bilar bakom dom. När det blir dubbelfiligt väljer alla att försöka ta sig om. Ingen har koll på hur lång sträcka du har på dig att ta dig om. Många gånger kan man om man är uppmärksam, se skylten där det kommer att bli enfiligt igen. Och HUR, vet du, med vilken hastighet dessa bilar kommer att passera lastbilarna???

Vad händer om dom svänger in framför lastbilen 10 meter längre fram, sen kommer nästa och segar sig förbi och försöker knäppa den första bilen men har plötsligt 20 meter till den måste köra. Och där kommer bil nummer 3…

Fotnot: Det är inte jag som fotat. Klicka på bild för källa och där kan man även läsa lite om omkörning.

Jag vet inte om jag hade en exceptionellt bra körskollärare eller om alla lär ut samma sak fast eleverna sitter och lallar på med annat, precis då det viktigaste lärs ut.

Vid omkörning, gasar man upp ordentligt och passerar. Det finns gaspedal av en anledning. Exakt samma sak gäller då du kör ut på en trafikerad väg. Gasa upp till den tillåtna hastigheten så fort som möjligt. Och här betyder ”så fort som möjligt” att om det är till exempel is, så kanske man inte kör i 120 och sladdar upp, utan då kommer ännu ett nytt körsätt till användning. Man kör efter rådande väg förhållanden och tar hänsyn till hur trafiken kör. Tunnelseende är inget man ska köra runt med.

Och slutligen, bli inte sur då ni blir omkörda. 75% av alla bilister (75% enligt min alldeles egna beräkning), blir plötsligt kränkta och ökar hastigheten så pass att dom enbart gör sig löjliga. Det går bra att ligga och köra 120 i dubbel fil, men jädrar då det blir enkelfil, då är det bäst man bara ligger och kör 80… Kan man inte hålla samma hastighet, oavsett om det är dubbel eller enkel fil, så kan man lika gärna stanna hemma eller låta nån annan köra, sorry!

 

Känns som detta är återkommande inlägg för min del. Varje gång vi åker neråt eller uppåt i landet så finns det saker som händer efter vägarna som gör att man blir fundersam x 20.

Well well, nu är vi i alla fall hemma i vardagen igen. Har en längre arbetsvecka framför mig. Så nu kanske man ska klura på nån typ av matsedel så slipper man lägga ner nån tankeverksamhet på det, sedan.

Ha en fin dag, allihop!

Heaven 😇 and Hell 😈 (as well)

Av , , Bli först att kommentera 15

Resan till Pite Dragway igår, gick riktigt bra. Den tiden en söndag morgon, är man rätt ensam på vägarna.


Elisabeths vänner, Rick och Carla, var på plats. Med deras 2 mans team. Elisabeth hoppade in som hjälpande hand.

Vi följde även med på förarmötet ifall det skulle sägas något som dom kanske inte skulle förstå. Rick är från England och Carla är från Italien. Dom har inte bott i Sverige så många år än.

Men vilka härliga människor och vilket team dom är.

Inte bara det, bilarna, mina vänner, bilana…wow!! Den röda Camaron -70 är Carlas.

Den köpte hon för 30 år sedan som bruksbil. Började köra nån street klass som var lite som vår ProEt, fast reglerna är annorlunda i andra länder.

Sen träffade hon Rick, och som hon sa till mig: ”-Jag var dum nog att fråga honom om han ville provköra…och det ville han!!” Så ett tag delade dom på hennes bil på tävligarna, sen köpte dom en till bil, tror att det var en Pontiac Firebird. Fast idag har även han en Camaro.

Igår fick dom möta varandra i ett race…Carla presterade aningens bättre 🤘

Jaa, jag vet inte men jag trodde nånstans att det skulle kännas tufft att stå och titta på. Man vill ju köra själv. Man står och fotar och filmar, men vart ska man fokusera? Jag vill se burnout, jag vill hålla koll på granen…startgranen, (ni vet, den där saken mitt mellan bilarna som har en massa lampor på sig).

 

Man vill kolla hur bilarna beter sig då dom gasar, samt slutligen…så gasar man omedvetet själv, fast man står vid sidan av. Tufft jobb 🤪


Inte underligt att man blir trött. Solen gassade, bil ljuden och allt, så jag tog en power nap i depån. Sa till Elisabeth att om nån såg mig, trodde dom väl att jag dött, hahaa.

Vi blev till och med bjuden på lunch av detta fantastiska par. Rick är, hör och häpna, 73 år och Carla är 8 år yngre. Dom är absolut inga duvungar, men ”still going strong”.

Jag ångrar inte en sekund att jag följde med. Så jag tackar givetvis en annan fantastisk person, som gör så mycket för andra, bjuder in till saker och erbjuder absolut sina breda kunskaper, och ger det hon kan, till andra. Elisabeth, du är en stjärna!!


Här får ni ett youtubeklipp från Pite, glöm inte ljudet, om ni kollar på filmsnuttarna som ligger däri.

Ha en underbar måndag, allihop! Fotnot, Elisabeths lilla Barbafan, hängde med, den också 😈🧡

Vrålande idiot med stort, dysfunktionellt ego

Av , , 2 kommentarer 18

Lade ut bilden tagen i Brännliden för 3 år sedan, här på min blogg, för några dagar sedan. Sedan delade jag den i en grupp på fejjan, där man återbrukar saker. Inlägget är snart uppe i 1800 likes, och en massa delningar. Kul att man gillar bilden, men det är ju själva ladan som är spektakulär. Här en annan vinkel på den men då syns inte taket lika bra. Och det är taget genom en regnig ruta.


Fick en kommentar idag, från en Eva Lundmark, så nu är mitt inlägg där, under uppdatering. Så alla får veta vad det är som egentligen ligger på taket. Här, ska även ni, få ta del av det.
Och jag citerar henne: ”Enligt svärfar som är uppvuxen på gården så kommer locken från tunnor som vägförvaltningen förvarat kalciumklorid i, locken hade fransk text, det rymdes ca 200 l i dem. De sattes dit på sommarladugården 1953 eller 54. Efter de satts dit så målade man allt med spillolja. Byggnaden är inte använd sedan början av 60-talet för djur. Tunnorna användes som dasstunnor bland annat.”Slutcitat

Var med Winstone till veterinären igår, angående den större bulan han fått på sidan. Inte utan att man var lite orolig över dåliga nyheter. Det visade sig vara en så kallad fettknöl, modell större. Och med tanke på att den kommit så snabbt, så rådde hon till att operera bort den.

Hon berättade att hon tagit bort fettknölar med över 1 kilos innehåll och ju större dom blir, desto jobbigare blir läkningen. Så, nej, det är inget att fundera på, bort med bulan. Man vet inte heller om den fortsätter växa, och inte vet man, varför vissa hundar får dessa fettknölar. Annat än att några är mer benägna att åka på dom, än andra.


På hemvägen därifrån, stöter vi på ett jädrans arsle, till bilförare. Jag känner absolut att jag hade kunnat preja han av vägen, gått ut och svurit åt honom, fast… då hade jag varit snäppet värre, så jag lät bli och gjorde det bara i huvudet.

Vi svänger av från gamla E4an, in på Skolgatan. När man gör vänstersvängen in där så är det en refug och en skylt, så inget utrymme för att köra om någon. Framför stannar en bil för att släppa av en kvinna…. 4 meter efter svängen 🥸

Detta gör ju att jag ryms nätt och jämt bakom den bilen men det gör ju inte, ALLA efter mig. Bilen bakom mig tutar, och jag tror ju att stolpskottet framför mig, tror att det är jag. Jag hör till och med hur han vrålar ett elakt -JAAAA, då det tutar. Kvinnan studsar upp med fötterna från trottoaren där hon håller på att krångla sig ur baksätet.

Nå, här hade det inte varit mer med det, OM han nu inte bestämde sig för att jävlas, enbart för att nån tutade på honom. Han tar god tid på sig att få bilen på rull, såpass att jag sneglar över refugen för att se om jag ska köra förbi, rätt över bara.

Sen ligger han och matchar 20-25 på denna 40 väg. Och bromsar in för varje litet gupp. Ja jag vet, man ska inte köra i ilska, och jag VET att han förväntar sig en omkörning, och hans förväntningar stämmer. Jag trycker ner järnet och när jag svänger ut så gasar han också…järnet.

Snacka om IDIOT, jag skulle ha tvärnitat, då jag passerat, om jag inte behövde min bil. Sedan hade jag sagt till Polisen att det sprang en älg över vägen som jag var tvungen att bromsa för, och sedan hade jag gett idioten fingret…. ja jag vet, in my dreams, men ändå.

Det värsta är, att såna bilförare, som agerar som han gjorde, tänker inte på nåt annat än sig själv. Hur svårt hade det varit för honom att köra fram 20 meter, så alla hade kunnat passera ? Hur kan man missa, att det är flera bilar som ska svänga in på den vägen? Det är precis detta som händer då man ska klämma sig fram och hinna, innan det slår över till rött. Men du tar dig inte över hela vägen utan du blir den största bromsklossen då det blir grönt för alla andra. Allt på grund av ditt, inte så väl, fungerande ego.

Skönt, nu har jag öst ur mig och lämnar detta. Hoppas givetvis att IDIOTEN läser, men det är ju lika troligt som då drömmar slår in. Dom kan hända men det är sällan.

Nu blir det tillverkning av köttsoppa. Kanske man går ut och städar lite på gården innan jobbet kallar. Då hinner man även få lite ljus av solen som äntligen skiner.
Hoppas på en fin dag, för er alla, och kom ihåg, får ni sladd…frikoppla och styr i vägens riktning. Om ni cyklar och får sladd…hantera genom att parera…och följ med i rörelsen (kanske, jag vet inte, brukar inte cykla).

Pest eller kolera, det är bara att välja!

Finvädret fortsätter, och det är vi väl alla väl förunnat, med tanke på hur fjolåret såg ut (tänker jag). Vi var ut med Camaron 2 svängar igår, Winstone fick följa med på en av dom:

32423023_10156285279386585_6820594673787076608_nOch efter middagen åkte jag iväg själv, upp till mamma. Det var kämpigt, kan jag säga. Tänk er att ni ska trycka ner gaspedalen, och då ni gör det så krampar det under foten. Tårna drar ihop sig och ni sitter och kör i 60 efter en större väg…vad gör man?

Jag försökte hitta ett läge där det gjorde mindre ont, sedan förberedde jag mig för att svänga in någonstans och hoppa ur bilen, sen kunde jag inte låta bli att fundera över hur det kommer att se ut då det är dags för tävling, detta vill man inte vara med om, då man ska trycka ner foten, det man har…fy f—–!!!

Så fortsatte detta krampande i natt, fast inte under foten utan nu var det fotknölen som skulle jäklas, vad less man blir. Jag som tyckt att det blivit bättre, men det kanske bara är för att man ska veta att man lever, och det gör jag ju uppenbarligen.

Det mesta av dagen tillbringades i alla fall ute på gården. Jag tvättade av Camaron, dammsög den, och torkade så gott jag kunde, det blir dammigt efter några månader i garaget. Speciellt då den även pysslats med, under tiden. Här håller vi på att ska lufta bromsarna, och jag är förste pedalskötare, det är lättsammast 😀

32387230_10156285276496585_8672182889300885504_nSatte upp en ny löplina till Winstone, så går på markplan istället, men han gillade inte riktigt det konceptet. Han är lite rädd för klumpen som glider efter honom. Nåja, det är väl en vanesak. Jag vet inte hur man skulle få till det på ett bra sätt. Det är inte roligt att ha linan i vår ansiktshöjd heller.

Detta blir lite som att välja mellan pest eller kolera…nu finns en potentiell risk att man snubblar på linan istället för att hängas av den. Men den sitter i alla fall inte i vår direkta gångväg, så, vi får se.

Nu tänker jag gå ut och sätta mig, så jag önskar er alla en fin söndag!

Jag gasade på lite extra, sådär…

Av , , 2 kommentarer 10

Det drar ihop sig till tävling igen. Nu på lördag, och ni som känner er hugade, än finns det tid att anmäla sig:

14184372_10153844659182895_7261175734762115187_nJag skrev tidigare, att det enda som är synd är att jag vet, att jag inte kommer att vinna något, här är det bara 3 klass indelningar, så jag med min bästa tid på 13.29, kan få möta en som kör tider under 10 sekunder, och här är det först över mål, som vinner.

Så, min enda chans är ju då, att dom kör sönder…slirar bort sig, eller står och sover i starten. Och det vill jag inte önska. En jag berättade detta för, sa: jamen, det kan du väl visst få önska, hehee…fast nej, sa jag. Man vill vinna genom att möta någon, annars kunde man lika gärna ha soloresor och alla blev en vinnare.

Jag kommer ihåg, en av dom fösta tävlingarna, detta var i Piteå, och jag skulle möta Mathias Munther i final (numer kör han stock-super stock och blev inte svensk mästare i år, men fick en andra plats). Vi lajnar upp, sen blir det rabalder bakom mig, där Mathias står, jag frågar Åke, vad är det som händer?

Ja, säger han, det ser ut som oljeläckage under Mathias bil. Och kan inte han starta, så vinner ju jag…jag behöver bara komma mig över start och mållinje, så är pokalen min. Men inte hurrade jag över det, tvärtom, jag svor, en hel harang, och tyckte det var så dråpligt…man vill inte vinna så där, fast jag gjorde det, även om det var högst motvilligt 😀

Så då vet ni, kommer jag hem på lördag kväll, med en vinst, så inte i tusan är det nåt jag kommer att vara extra stolt över 😀 Nä, lite tråkigt är det, fast jag ser det mer som ett tillfälle att få gasa lite, det blev ju inte så mycket av den varan i sommar. Och man får ju även testa bilen lite, om det är nåt man kan skruva i.

Sedan skriver jag gasa och gasa, jo jag har gasat, senast i morse. Då Nicco kom på att hon nog var lite sen, till tåget. Och ja, vi missar det med tio sekunder, trots att jag gasade lite extra.

1822233f18d1e3f37b95d64cfe610611Och visst är det typiskt, att tåg, som har lite som kutym att komma och fara sent, en gång som denna, avgår i exakt rätt tid. Mm, så kan det vara!

Önskar er alla en trevlig och solig tisdag!
2016-09-12 08.52.56

Ingen ”kattastrof”

Av , , 2 kommentarer 6

 

Rörmokaren var hit i förrgår, så nu är röret fixat däruppe, med andra ord så förlängde han röret en bit så att det inte ska sträva utåt hela tiden och anlita på deras klisterkuddar som dom använder (hmphff). Nå, det sitter då och lossnar det så lär jag vara den första att höra av mig till dom och då ni…
Vad jag tänkte på när killen kom hit, är att om jag, själv, går in hos någon och jag till exempel öppnar en dörr för att göra nåt i det rummet, då stänger jag dörren igen, då jag går ut. Är lampan släckt, ja, då släcker jag, man lämnar ju saker som man hittat dom, eller?
Jag påpekade tre gånger att vi har katter här och dom får inte vara däruppe så stäng dörren, stäng ytterdörren för vi har katter, jag stänger här för katterna ska inte vara här osv. Sen går han ner i källaren för att stänga av vattnet, fixar röret och sedan åker han iväg.
Två timmar senare går jag ner i källaren för att ge katterna mat, tror ni han har stängt dörren in till tvättstugan, dit han var in för att uträtta sitt ärende… nej, och jag lovar, detta är inte första gången det händer. Vi har fyra STÄNGDA dörrar därnere, och dom är stängda för att katterna inte ska vara där, och nu vet jag varför Enya var osynlig i två timmar…hon var på utforskningsuppdrag, vad annars.
Det är ingen ”kattastrof” utan det handlar mer om sunt förnuft, varför ska det vara så svårt att vara förutseende, att tänka till lite extra, att ta hänsyn och respektera människorna och speciellt då man är hemma hos någon? Eller är jag konstig som tycker så?
Jag hade jobbat i över ett år hos min förre chef, Annika ni vet, då hon frågade mig vad jag tyckte om hennes/deras stora badrum (hon har sin arbetsplats hemma i huset).  Jag har ingen aning om hur det ser ut, jag har aldrig varit dit och tittat, svarade jag. Då blev hon jätteförvånad, men detta var min arbetsplats, jag behövde ju inte vistas i hela hennes hus för att utföra mitt arbete, jag hade tillgång till kök, en liten toalett och kontoret, thats it.
Jag kommer ihåg att hon åkte iväg på en affärsresa till Kina, då jag bara jobbat hos henne i två veckor. Jag blev med andra ord lämnad ensam i huset. Och jag visste inte om jag skulle tordas ställa undan disken i hennes köksskåpar, för hon kunde ju faktiskt tycka att det var att snoka runt om jag gjorde det.
Men, jag tog mod till mig och fixade det, och det var helt ok, för hennes del. Grejen var ju att jag inte kunde fråga henne och man vet ju inte, det är inte alla som vill ha främmande människor som gluttar i ens skåpar, så är det bara.
Numera känner vi varandra så pass att hela hennes hus är öppet för min beskådan om jag så ville, men nu är det ju annars, nu vet jag det och då är det ok.
Ikväll blir det att åka iväg till Kubbe och ladda inför morgondagens tävlingar (får vi väl nu hoppas, så det inte sätter igång att regna), det ska bli kul och jag ser fram emot att gasa lite, igen. Önskar er alla en fin fredag!
Maria Lundmark Hällsten