Etikett: arbete

Imponerande skills och en otrolig historia

Av , , 2 kommentarer 11

Pratade med Theresé i förrgår kväll. Hon har nu hittat på att hon ska lära sig att väva… Väva gör hon redan fast med nåt som kallas varp, och den kan man använda för att till exempel väva skoband. Här fotade jag då hon satt uppe i Storstugan/Lainejaurudden en sommar för 4 år sedan.

Nä, nu ska det vävas bredare saker, fast det är inte med en vävstol utan nånting mindre ändå. Hon berättade att hon trätt upp alla trådar men ser att det blev fel. Hon måste då trä om alltihop från början. Då hon sa det, fick jag en bild i mitt huvud hur jag sitter där och gör allt detta.

Sugen på att sätta igång med själva görandet, men måste börja om från början. Sa till Theresé. Om det där hade varit jag hade jag slängt allt på öppen eld och bränt upp det. Skulle aldrig ha det tålamodet.

 

Jösses, och där sitter hon nu och testar att väva med vit tråd som följde med, bara för att lära sig själva processen, och nu försöker hon klura ut hur man gör mönster. Oh my guard… inget för mig. Fast det kan vara min lätt vinklade hjärna, som gör att jag känner att vissa saker, lämnar jag bara därhän.

Imponerande ändå att ha såna där skills. Vill gärna tro att hon och Nicco, fått sina färdigheter från mig, jaja, och från Åke också då. Han tillhör ju den skaran som kan kolla ett sprängschema och veta vad han ser. Inte jag, jag ser bara en massa streck, huller om buller.

Men så brukar man också säga att ingenting är omöjligt. Nej, inte om man kollar in den här killen, wow!!

Han har ett INSTA gram konto om man vill se fler av hans alster @daya_microart

 

 

Jag vill dock tro att vi alla kan göra saker, fast vi gör på olika sätt och vi väljer väl att hålla på med det vi finner intressant. Då vill man ju lära sig och utveckla det man håller på med.

Var och hälsade på en kvinna på ett seniorboende igår. Och till henne ska jag nu en gång i veckan. Vi ska underhålla varandra med prat, kaffedrickande, handla nån gång, promenader och ja, såna där vardagliga saker, som kan ge en extra guldkant. Ser fram emot det. Och längtar givetvis efter att få ett schemalagt arbete så man kan landa i invanda rutiner igen. Men det är på G, så…

Apropå arbete, så hörde jag en historia på TikTok igår. Där var det en man som efterlyste oväntade händelser, man varit med om, som är snudd på för bra, för att kunna vara sann. En annan man berättar då om något han inte varit med om själv, men han hade sett historien på Youtube och det var något han inte kunde släppa.

Detta utspelas på 80 talet och telefonkiosker var vardagsmat. En man som bor och arbetar i England, har tagit ut 2 veckors välförtjänt semester. Han är ute och går på stans gator och passerar en telefonkiosk.

Telefonen ringer (här måste jag tillägga att ja, man kunde ringa till en telefonkiosk, så det var inget trolleri). Han går in och svarar, och på andra sidan luren är en kvinnlig kollega till mannen.

Hon ber om ursäkt men frågar om han har möjlighet att komma in på jobbet. Dom har ett problem som han skulle kunna vara behjälplig med. Mannen står som ett frågetecken och svarar, men hur kunde du veta att jag gick här? Kvinnan förstår inte vad han menar, utan säger att jag har ju bara ringt ditt nummer. Mja, fast jag står i en telefonkiosk, du kan omöjligt ha ringt mitt nummer.

Kvinnan är ihärdig och säger att det är hans hem nummer hon ringt. Mannen insisterar dock, på att det inte stämmer så hon fram löneavin, där hon hittat hans nummer. Och inser att hon slagit in siffrorna som står på dessa avier, och inte hans telefonnummer. Alltså, kan vi få oddsen för den händelsen, tack!!

Mannen som berättade historien på TikTok, säger att han tror att det ska finnas kvar på Youtube. Jag har inte lyckats hitta den men vet inte riktigt vad jag ska använda för sökord. Nå, jag hoppas den är sann, för den var verkligen, snudd på, alldeles för bra. Men också ett bevis i så fall, att dom mest förunderliga saker och ting kan hända.

Ha en fin dag, mina vänner och läsare!

Uppdragen fjäder kan ge ordentlig fart

Av , , Bli först att kommentera 11

Skummade igenom minnen på FB, och där hade jag denna text, inget annat. Så därför vet jag inte riktigt i vilket sammanhang den hamnade där. Hade inte lagt ut den heller. Nåväl, tycker väl då jag läser orden, att det garanterat kan stämma in på många av oss.

”Trötthet behöver inte bero på att du gjort för mycket. Det kan vara att du gjort för lite, av det du brinner för.”

Vi har väl alla det där, jag borde, jag skulle ha, jag måste (fast vi ska säga, jag väljer att…). Sen finns allt det där roliga, som vi vill göra, men fastnar mitt emellan. Och då slutar det oftast med att inget händer, alls. Eller så gör du av med all din energi på att fixa vardagen och då det är gjort, är man slut.

Själv kan jag ha svårt att börja med det kreativa då jag helst vill veta att jag kan påbörja och avsluta. Om jag inte vet hur mycket jag kan lägga på det, så ids jag inte ens börja.

Fast å andra sidan vet jag att jag är en jäkel på att vrida upp fjädern på mig själv och då det händer så gör jag allt, BAAAM, och ingen annan hinner med och så var det klart.

Detta händer oftast då jag bidar min tid, tänker att det finns ”tid”, efter det hamnar mer och mer på ”the to do” list. Då det börjar kännas övermäktigt, sätter jag fart.

Såå, igår skrev jag att jag skulle dammtorka och skura golvet då jag kom hem från jobbet. Jag la ut inlägget 09.24…5 minuter senare var jag där ute. Dammtorkade, och skurade golvet. Körde igång ytterligare en maskin. Slog igång vattenspridaren då jag liks var igång, och placerade om blommorna. Dom vill inte stå i solen.

När jag vaknade i morse, gick jag med Winstone, sedan ut med filtarna, och påbörjade bäddning av sängen därute. Så jag är inte riktigt planerad, alltjämt.
Igår kom en man och hämtade ”vår” dressin, som vi fått använda som trädgårdsprydnad. Den har bara varit ett lån, och nu var den uthyrd till Kiruna, där dom faktiskt ska använda den för att kolla upp tågrälsen.

Det finns moderna dressiner som är ihop vikbara, men dom hade ingen hemma, och då fick den här duga. Coolt, tycker jag. Och nu får vi se om den hamnar här igen, efter slutfört uppdrag eller vad som blir.

Hoppas på en fin onsdag, för er alla!

Är du en följare eller skulle du ha frågat?

Det blev en stor flopp på läkarbesöket igår. Kommer dit och få veta att det INTE finns någon tid. Det enda som hittas i deras system, är en telefontid…idag 🥸

Jag säger lite mer än lätt, irriterat: -Du menar att dom ändrat en akut tid till en telefontid, och utan att ens meddela det till mig?
Jaa, säger hon lite osäkert, men tar i alla fall en lapp med sig och drar iväg för att prata med nån Kommer tillbaka efter några minuter och säger att hon pratat med kvinnan som gav mig tiden. Och den kvinnan, påstår att hon sagt torsdagen den 15 juni.

Det har hon inte sagt. Hon sa inget datum alls. Däremot sa hon…vet du vad, här hittade jag en tid…på torsdag. Och säger man så, på en onsdag, tror jag att ALLA tänker att då är det väl rimligt att det är dagen efter.

Nåväl, nu är det som det är. Frågar vi henne, kommer hon att säga att ett datum nämndes, frågar ni mig…nopp, det gjordes inte alls. Men, jag får ju ingen tid i alla fall, så det spelar ingen roll. Nu ska det bli spännande att höra ifall det är nån som ringer idag, eftersom det stod att jag hade en telefontid *nickar*

Var till en kvinna igår kväll. Hon bjöd på kaffe, smörgås, jordgubbar och annat gott. Vi satt och pratade om livet, rent generellt men även om hur olika vi alla är. Fast ändå agerar vi oftast i grupp. Vi är nog många som är followers. Man gör som andra gör. Och gör man inte det, så sticker man ut.

Jag berättade om ett klipp jag sett förut. Påmindes om det, då jag faktiskt berättade om samma klipp tidigare under dagen då jag satt här ute och pratade med vår hyresgäst. Har även dragit den i stora drag, på ett arbetsplastmöte vi hade för flera veckor sedan. Här får ni se vad jag pratar om för klipp.

För mig, är detta helt obegripligt. MEN, jag ska inte säga att det alltid har varit så. Jag tror att ålder och erfarenheter gör att man förändras. Jag skulle ALDRIG, hålla på att ställa mig upp utan att veta av vilken anledning, utan jag hade förmodligen skrattat till och sedan frågar den som satt närmast, varför man ska göra så där.

Alternativt hade jag gått till receptionen och frågat där. Så här förstår man väl hur viktigt det är, att faktiskt ifrågasätta varför man gör vissa saker och vikten av att ifrågasätta då saker förändras. Man kan ju missa något som är av yttersta vikt att det faktiskt måste göras på rätt sätt.

Det räcker med att 1 person gör fel, och sedan följer alla andra efter. För att dom inte ifrågasätter.

När jag såg och berättade detta, var det för mig, mer arbetsrelaterat. Men det gäller väl överlag, allt i livet. Vi är för dåliga på att fråga, ifrågasätta, få bekräftelse, se till att det blir rätt med en gång. Och gör vi det, så slipper man göra om. Såå…är du en följare eller skulle du ha frågat?

Tack ”S” för en trevlig kvällsfika, och tack för liljekonvaljerna.


Apropå kvinnor och arbete så tycker det är roligt att mina ord, tankar och privata åsikter, sprids även utanför Umeås gränser 🥰

Har en väninna på andra sidan Atlanten. Hon bor i Duluth, och egentligen har vi aldrig setts, inte heller har vi någon direkt koppling. Men hennes man, skrev av misstag, ett meddelande till mig på MSN, för många många år sedan. Han skrev fel adress, han skulle skicka det till sin fru, Mary Hage Hallsten men det hamnade hos mig. Och på den vägen blev det.

Hon såg något jag skrev om jobbet som anställd av God Assistans i Norr som Personlig Assistent, och hon ville i sin tur, dela med sig av det till hennes vänner och bekanta. Tror det var 1-2 år sedan. Igår delade hon texten igen. Här kommer den översättningen, som kan miss stämma nånstans, tror att det var Google translate som fick översätta 😁

Reposting this from a special friend, Maria Hallsten

A special Swedish friend posted these thoughts. She is a health care assistant. I believe the words she has expressed are thoughts we all can take a minute to ponder. So from my friend Maria please consider this:

Just as you get to know your user over the years. You get really close to each other, you become friends even if you might not, had hung out, if our paths had crossed in some other way. You grow together, you know what the other person is thinking before you open your mouth.

And it is super important, this to have an open mind, gut feeling, what does this person want, and how would I, myself, have wanted it? How would I have liked to be treated if I had sat in that seat?

Who would I have been able to trust, who would then have been able to bring my case when I myself, would not have been able to convey what I had wanted to say?

To respect someone else, to put honor and dignity in the profession we have, and to be proud of everything we do for our users, it is something very special. Unfortunately, I have to say that it is not at all as simple as many people seem to think. Not everyone has the right mindset.

I personally think, and I really hope that I get support from other assistants, that our users, whoever they may be, deserve to be seen, heard and respected.
Their home is our workplace, but our workplace must continue to be a home, regardless of who lives there.

To me, the true assistant is the one who takes the time to ask, ask again, let the user tell or show. Get to know the person as the person they were and how they are today. What is that little extra, that you can do to get a smile or a laugh back. 

Jag delade den på min FaceBook sida igår, och då la hon in denna kommentar.

Mary Hage Hallsten

For a little more context, I am a Registered Nurse. A very old one at 72, that is still employed as the Director of Nursing for a company that provides housing and services for people with physical and/or mental disabilities. I have worked in this particular field for almost 22 years.

When I read Maria’s post a couple years ago, I was impressed with how well she expressed the very thoughts and feeling I have in working with these people. It was truly heart warming to know that though we have great distance between us our thoughts are so much the same. As I would tell my staff and the people we serve, her words ”made my tail wag” and I am very proud and honored to know her even though it is only over social media. ❤️🥰❤️

Detta mina vänner, får avrunda dagens inlägg, och jag önskar er alla en toppen fredag!

Lavafall eller vattenfall, och hur ska man bära sig åt?

Av , , 2 kommentarer 9

Visst är sommaren på gång, men det märks att det blev ett litet stopp på vägen. Vår blåbärsbuske idag.


2020


Och 2018


Däremot sprider sig våra åkerbär som en löpeld på gräsmattan, och blommar gör dom också.


Har i 2 års tid, suttit och kollat på denna tallstam…


Hade det inte varit cool, om man hade kunnat lägga i färg där. Från fågelbadet, och sedan ska det som rinna nedför. Antingen i blåa nyanser, som vatten. Men om det fick bli, my style, hade jag velat ha färgerna som ett vulkan utbrott och det är het lava som rinner där.

Största problemet är att jag inte vet hur jag ska få till det och vilken typ av färg man skulle måla (hälla) färgen, med.


Gick utmed Tvärån igår, med min kund. Vi skulle kolla in om vi såg nån bäver. Inte så vi trodde det, dom är mest i rörelse i skymning och natt. Däremot kunde vi se vart det arbetas mer frekvent.


Det arbetas lite här och var runt oss också. Jag målar balkskor…tvi vad tråkigt. Och inte bara det. Det verkar finnas ett otal av dom. Hittills har jag lyckats göra 34 delar klar, fast… dom är ju delade i 2. Så egentligen är det 17 hela balkskor och dom räcker då till 4 och en fjärdeles, staketstolpe, wohoo…

Åke har inte bara slipat stolpar utan håller även på att räta upp, dom som inte står i våg. Mitt i allt detta, ska vi nog hämta hem bussen idag, också.

Vet inte riktigt status på Winstone. Han hade kissat ner sig i natt Det kan bero på olika saker. Ryggskada… (ja, det har han ju, uppenbarligen), men, han har också druckit betydligt mer vatten än han brukar, och kissar mycket mer. Läser att en av biverkningarna av Prednisolon, kan vara törst. Så…

Det enda jag tänker på, ifall det skulle bero på ryggskadan, är, varför han inte kissat på sig tidigare då? Och skulle han ha blivit sämre, tycker jag att vi borde kunna se det, bara på sättet han rört sig under dom här dagarna.

Ska rasta honom oftare idag, samt gå en sista sväng innan vi släcker sänglampan i natt, så får vi se vad som händer under natten. Och givet, ut med honom direkt jag kliver upp. Vi ska ju börja dra ner på den medicinen, på söndag. Det är inte bara ett, på ett järnspett!!

Ha en fin torsdag, allihop!

Hur klarade man sig utan bil, förr i tidn, ni vet då man var…

Av , , Bli först att kommentera 16

Fick en sån där fundering som kan komma från ingenstans. Kan man kalla det för, ”får egentligen inga svar men undrar hur det ändå kan ha blivit så.” Den dök upp i söndags då vi var på väg till Rödåsel.

Vi var inte ensamma efter vägen utan det kom en jämn ström med bilar, från bägge håll. I slutet av 2021 fanns det 4 986 750 personbilar i trafik, och av dom ägs cirka 80% av privatpersoner. Med andra ord, 3989400 stycken. I Sverige är vi 10 350 000 invånare så det blir ett snitt på 0,38 dels bil/skalle.

Jag hittade ingen siffra på hur många över 18 år, det finns, utan bara över 20 upp till 65, vilket blir rätt ointressant. Jaja, det jag klurar på, kanske inte heller är så intressant, utan det är bara mina tankar 🙈

Vi VET väl i alla fall, att det finns en jädrans massa bilar även om alla inte äger en. Det var det jag tyckte var lustigt, för att behovet av en bil, finns ju definitivt. Inte ett behov för alla, men för väldigt många.
Men hur klarade man sig då utan bil, förr i tidn´, ni vet, då folk var dum i huvve nå så jävulskt 😬😅

Vi behöver inte gå så långt tillbaka till en tid då en bil, inte alls var alla förunnat att äga. För 122 år sedan, fanns det 15 bilar i Sverige. Så där och då, fanns inga såna behov, som vi skapat idag.

Men vad är det som gör att vi idag, vidgat våra vyer såpass att vi måste ta oss från A till B, om det är för att ta oss till arbetet som ligger några mil bort. Man kan väl knappast säga att det är ett behov om man har en stuga, 20 mil bort, utan då blir det ett lyxproblem, att ta sig dit. Har man ingen bil så åker man ju inte. Fast ett arbete utom stadsgränsen och på obekväma tider, då är en bil ett måste.

Och där satt vi och körde 3,6 mil till Rödåsel, för att titta på gamla prylar och roa oss en söndagseftermiddag…bara för att vi kunde. Alla bilar vi såg, och folket i dom, kunde ju knappast allihop, vara ute för att dom var tvungna. Där var säkert 90% ute för att köra hem från stuga eller andra utflykter dom gjort.

Jag undrade nog mest, vad dom som var födda i slutet av 1800 talet hade tänkt om dom sett oss idag. Och hur vi färdas i våra bilar på väg både uppåt, nedåt i landet. Ut på grusvägar, stora motorvägar och i stadstrafiken. Ofog, är ett ord som poppar upp i huvudet. Jodå, jag vet att jag gör en massa ofog, då vi är ute och cruisar, bara för att. Fast det kanske är som en lisa för själen.

Mats Alfredsson fotade

Andra flyger till utlandet, går på bio, långpromenader i skog och mark. Hänger i stallet eller umgås med vänner. Vi skapar nog själva behov utifrån vilka vi är och vad vi vill göra med våra liv. Eller vad vi blir tvingade till. Det kan ju komma en dag då man INTE får köra bil längre. Det kanske inte är mitt val, men att det blir ett måste. Den dagen så får man hitta andra vägar och lösningar.

Jag hoppas att det dröjer, kan jag ju säga 🙏🤘

Mats Alfredsson bakom kameran, här med

Solen skiner in genom plissé gardinerna, så det kanske blir en fin dag, idag med. Ha det fint, allihop!

Gissa, och ska vi hålla vad?

Av , , 4 kommentarer 17

Gissa vad jag fick av Åke igår…tadaa…


Jo, det håller på vara den stunden på året, då man kan hitta min man, gåendes i dikena upp mot Vindeln. Jag undrar hur många år han håller på att ha kommit med liljekonvaljer till mig, i början av juni 🤔

Kommer ihåg en av buketterna i alla fall, och då bodde vi på Mariehem, så det är 30 år sedan. Fast jag vet inte om det var efter det, jag fick buketten årligen. Men dom har hängt med ett bra tag nu.

Nere i Järlåsa, har Sally skolavslutning idag. Dagen till ära har Theresé sytt en ny kolt till henne. Helt sjukt, jag fattar inte hur hon hinner göra allt, det är ju inte bara att klippa och sy ihop. Det tarvar en hel del jobb och den där berömda tiden.


Gissar (och här tror jag inte vill betta mot min gissning) att man inte heller kan påbörja ett sånt här arbete flera månader i förtid, jisses Sally växer ju hela tiden.

Apropå skolavslutning så blev Theresé och hennes student, omnämnd igår kväll. Jag hade ”råkat” kommentera ett av alla inlägg från Kvällspasset i P4, och dom frågade om dom fick ringa upp. 45 minuter in i sändningen är det jag…ish då, varför ska man tycka att det är så hemskt att höra sin egen röst…😳 Klicka på bilden för att komma till sändningen.


Jag blev bjuden på middag igår kväll, ute i det fria. Det var minsann inte illa. Vi, vännen och jag, hittade ett fint ställe ovanför tunnelbacken, där vi satt och åt, pratade och njöt av vädret. Mycket trevligt!

Nu, ska jag ut på promenad och passa på att gå samma väg som jag gick igår, har nämligen tappat mitt älskade halsband. Har gjort en efterlysning på Umeå tipsgrupp, men en gissning är väl att jag inte kommer att få igen det. Fast man kan alltid hoppas.


Ha en underbar torsdag, allihop!

He lönsch int´…

Nu har dom planterat björkar efter gångvägen, mellan lyktstolparna. Inte utanför vårt hus, men nedanför.


Däremot stod dom utanför vårt hus igår, och krattade, räfsade, drog till jorden med traktor, fyllde på och jämnade ut. Mm, hade lust att gå ut och säga att det där, he lönsch int´. Bortkastad tid, eftersom dom inte gjorde som dom sa, och breddade infarten.

Sorry, det kommer alltid att vara en eller annan bil som tar hörnet på ”gräsmattan”, och jag undrar varför dom inte testar själv, så vet dom vart hjulen hamnar då man svänger. Nämen låt det se ut som ett dynghål, vi skapar då arbetstillfällen, i alla fall.


Jag har då med hjälp av Åke, skapat ett tillfälle som bjuder in till arbete. Dom där plantorna han kom hem med. Dom tarvade jord, så det införskaffades igår, och ska användas idag. Lönen i slutändan, blir förhoppningsvis jordgubbar, sallad, och kryddor.

Sivert och Eva-Britt är i stugan. Han skickade ett foto på vår stuga i söndags.


Nä, jag skrev att jag var inte ett dugg, avundsjuk. Såg kallt och grått ut. Men så skickade han ett till idag, och ja, det tar sig. Såg lite trevligare ut.


Och sjön, skrev han, den håller på att riva nu. Bra, då finns det hopp om en kommande sommar.


Har ätit frukost, en senare sådan eftersom jag fick en sovmorgon. Har fått för mig att pinjenötter är nyttiga. Att dom är dyra, det vet jag redan Jag använder kanske en halv matsked till min frukostskål. Den här innehåller, ett halvt äpple i botten, vegansk yoghurt, hallon, pinjenötter och havreflingor.


Nå, jag blev snopen då jag jämförde priset på dessa två.


Gissa vilka som är billigare… ja dom ekologiska. Dom har ett kilopris på 585:- och dom andra 759:-. Det är ju knappast nåt man tänker på eftersom påsarna inte är så stora. Dom blå innehåller dock 10gr mindre, så har man inte ögonen med sig så vet man inte vad man förlorar i längden.

Det är väl kanske ingen som äter dom på det sätt jag gör, utan mer sällan och då kanske man inte bryr sig om om stackars slantarna man tjänar. Men eftersom jag nu äter dom dagligen dags, så finns det pengar att spara.

Och jag äter dom väl tills jag får höra att det är det dummaste man kan göra för dom innehåller ditten och datten och man kan bli blind, döv och få kottutväxter i öronen, vid överkonsumtion.

Summa summarum är också att det ekologiska inte nödvändigtvis är det dyrare valet. Vet att det även gäller hjortronsylten, på vissa ställen.

Ha en fin tisdag, allihop!

Uppmuntrar till fakta och inte fake…

Av , , Bli först att kommentera 18

Blev man då extra glad igår då man äntligen fick bekräftat, att solen INTE ramlat ut från rymden, och sugits in i ett svart hål. Man blev verkligen glatt överraskad och fick lite extra energi.

Nu utnyttjade jag den inte på annat sätt än att jag lagrade den i mitt minne, så kan jag plocka fram ljusa minnen då svårmodet sveper in…haha, nu överdrev jag lite. Då det blåser där jag är, då blåser det på riktigt, så det sveps inte in några små moln. Dom rasar förbi och är borta.

Jo, jag tog 2 bilder förstås, så jag kan även plocka fram dom, om minnet sviktar.

Tror ni jag hade fingret på ”skickaochbeställaknappen” då jag fick ett mejl om att dessa finns att köpa


Men jag läste specifikationerna och NEJ, jag betalar inte 169 kronor för nåt som inte verkar vara nåt annat än gömma ansiktet i en rolig mask. Lite bättre skydd än så, vill jag ha. Synd, för jag gillade att det dessutom är samma Linus som på Camaron, och min och Åkes arm.


Har diskuterats lite om vaccinets vara eller inte vara, Ska man ta det, eller ska man inte, ta det. För mig är det ett självklart val. Jag ska ta sprutan, inga diskussioner. Med det arbete jag har, och med dom jag har runt omkring, som vissa av dom, är i riskgrupp, så finns inga tvivel. Och nopp, tro det eller ej, jag tillhör ingen riskgrupp själv.

Det spårar ordentligt, då man ser eller hör 1 negativ sak, men man lyssnar inte från början till slut. Man tar oftast bara in det negativa, hur många som fått biverkningar, det är det som är intressant. Fast jag säger NEJ, även här.

Det intressanta är väl hur många som fått biverkningar av HUR många som tagit den och i HUR svår grad. Till biverkningar räknas även lätt rodnad där man stack in sprutan.

Man ska nog också försöka se det i ett större perspektiv. Dom vill ju att alla ska ta vaccinet. Då är risken stor, att fältet för dom som väljer att inte ta det, krymper.

Kommer ni att få resa, kommer ni att få jobba inom alla yrken i framtiden eller blir det specifika restriktioner för er? Jag vet absolut inte hur det kommer att bli, och jag uppmanar inte heller till att göra nåt som man inte vill. Men jag uppmuntrar till att ni som inte vill ta sprutan, läser på, och ser ni nåt negativt, läs mer om just det, specifika, det kan finnas en annan sanning.

FAKE NEWS har vi väl alla hört talas om. Och ingen har väl missat den där kvinnan som svimmade efter att ha fått vaccinet. Har ni läst vad som egentlige hände? Om inte, kolla här och bilda er en egen uppfattning. Ni kan klicka på bilden om ni vill komma direkt till källan.

”Tiffany Dover, en sjuksköterska på ett sjukhus i Tennessee i USA, har just fått Pfizer-Biontech covid-19-vaccinet, och ska intervjuas av tv.

Mitt under intervjun börjar hon ta sig för pannan och kollapsar sedan på marken. Nu sprids videon av vaccinmotståndare i sociala medier – trots att vaccinet inte var orsaken till att sjuksköterskan svimmade.

”Ursäkta, jag känner mig lite yr”, säger sjuksköterskan Tiffany Dover. Kort därefter ligger hon på marken, avsvimmad.

Några minuter innan hade hon vaccinerats med Pfizer-Biontech covid-19-vaccinet.

Den dramatiska händelsen har fått stor spridning i sociala medier, både på engelskspråkiga och svenska sidor. Bland vaccinmotståndare har videon fått extra fart, med påståenden om att kollapsen berodde på att vaccinet är giftigt.

I vissa sammanhang har det påståtts att Tiffany Dover avled på grund av ”dödsvaccinet”.

Men det är inte korrekt.
”Jag mår bra nu

Sjuksköterska intervjuades senare av WTVC-TV Newschannel 9, en lokalkanal i området, och berättade att hon mådde mycket bättre.

”Det slog till helt plötsligt, jag kunde känna det. Jag kände mig lite desorienterad, men jag mår bra nu, och all smärta är borta”, säger hon, enligt Reuters, och tillägger att hon ”svimmat sex gånger de senaste sex veckorna”.

Hon säger också att hon har ett medicinskt tillstånd som gör att hon ofta svimmar vid tillfällig smärta.

Under lördagen gav sjukhuset själva en uppdatering på Twitter, där de berättar att Tiffany Dover är hemma och mår bra.

Enligt USA:s nationella folkhälsomyndighet, Centers for Disease Control and Prevention (CDC), så är det förhållandevis vanligt med svimningar i samband med vaccinering, och att det kan bero på smärta, eller ångest i samband med nålsticket.” slutcitat

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Helt tanklöst, utan en plan A eller B 😳🤪

Av , , Bli först att kommentera 13

En snabb körning av mamma till Ica igår, resulterade i en hel dag av arbete. Jisses! 🙃

Jag kom ju på, då jag skulle hem, och närmade mig Mio möbler, att jag sett en spegel jag skulle vilja ha. Så jag tänkte att jag går in och tittar (lika med köper den), så slipper jag åka dit imorgon, (läs idag) typ.

Står och dividerar, ska jag ta den stora, blir den för stor, den mindre gör sig inte lika bra. Hm…hur ska den hängas upp, ska det vara svart eller mässing, törs jag…110 cm i diameter, och tavlan med sjökaptenen, är 110 hög. Så slår jag till!

Utan en tanke på hur min bil är skapt? 🤪

Spegeln väger sina modiga kilon och jag håller knappt på orka bära ut den. Sen står man där i ösregn och får inte in den, vare sig i skuff eller baksäte. Ringer Åke och frågar om han råkar vara i närheten, men han har nån mil kvar plus nån utkörning.

Jag får med andra ord, kånka in åbäket igen, säga att jag köpt en för stor sak och undrar om jag får lämna den där, ett tag. Går fint!

Åker hem, men hinner knappt dit, så är Åke på gång. Det är bara att slänga sig i bilen, igen. Kändes överkurs att komma dit med en stor lastbil, spegeln tedde sig väldigt liten i det stora utrymmet på flaket. Men hey, jag klagar inte, spegeln kom hem.

Ställde upp den mot byrån och funderade om jag verkligen var så genomtänkt:

Tog bort kartongen och jodå, det ser bra ut va:

Sen blev det mätning, på både korsan och tvärsan, en omborrning men sen…satt den där, och det blev jättebra!

Varit ut på en kall men uppfriskande morgonpromenad. Nu går vi in på sista etappen i hälsoutmaningen. Winstone, det lilla djuret, får såklart räknas in i mitt lilla team:

Och apropå djur, titta här vilken fascinerande bild/bilder:

Fotografen heter Chen Chengguang. Hans instagram är fyllt av fåglar av olika arter, helt orolig vad han fått till. Klicka på bilden så kommer ni till hans konto.

Hoppas på en underbar dag, för er alla!

Kändis Winstone 🐶😁

Av , , Bli först att kommentera 14

Gick bort till Storgatan och runt utmed Tvärån, tillbaka. Noterade att det varit nattarbetare ute, ja, jag gissar på det. Ser så nygjort ut:


Stötte på Xina tror det stavas så, och det är en klasskompis till Nicco, som äger hunden. Nu var det hennes pappa som var ute med henne. Och vad snopen man blir då Winstone varken morrar eller visar tänder. Han gjorde till och med ett litet glädjeryck och spurtade fram en bit.

Här en gammal bild på dom tillsammans, som Nicoo tagit:


Apropå arbete, så verkar det ska hända nåt idag:


Jodå, jag vet att jag skrivit det förut, och sen har det inte hänt nåt mer. Annat än att dom pysslat på en liten stund och sedan försvunnit, för att, efter den lilla stunden, vara borta en vecka.
Fast jag får anta att dom som jobbar med det där, vet hur dom ska lägga upp sina arbeten. Det är lätt för oss som står bredvid, att tycka och fundera, varför gör dom inte så, och hur kan det ta så lång tid. Jag menar, hey, dom måste ju också få fika, nån gång 😀


Nicco har tipsat om detta havreris:


Och för mig får det gärna ersätta det ris jag ätit förut. Svenskt innebär ju att man inte behöver ta det från nåt land, lååångt bort i världen. Dessutom är det nog arsenikfritt. Jag tycker det var riktigt gott.

Så med lite kallt sådant i kylskåpet, samt en intressant burk med salsa, från åbergs salsor / gott&enkelt av j&j. Gjorde jag en hittepå gratäng. Med den vanliga översynen av Winstone:D


Klicka på bilden så kommer du till Åbergs salsor, han har en sida på FB. Mycket roliga, starka saker, bra julklappar kanske 😀

Han finns även på youtube, och hoppla, Winstone är med, även där:

Och med det hoppas jag att ni alla får en bra dag!

Maria Lundmark Hällsten