Etikett: skalade

Den skrattar oss rätt i fejjan 🤣🥚

Av , , 2 kommentarer 13

Har varit med i tidigare diskussioner om ägg. Jag har även skrivit inlägg om det, förut. Det handlade om varför vissa ägg är så förbenat svåra att skala.

Jag kan förstå att det kan finnas olika orsaker till det. Min farfar med sina 300 höns, sa att det berodde på födan. Och andra säger att det beror på hur man kyler ner dom kokta äggen. Och det finns säkerligen andra orsaker också… tell me about them!!

Nå, då undrar jag om den andra teorin, om nedkylningen, inte står och faller om ni kikar på mina kokta ägg. Tagna ur samma kartong, kokta i samma kastrull, med exakt samma koktid och dom är nedkylda, tillsammans. Liggandes skal och skal ihop, likt barren på ett träd som sitter ihop, som fastlimmade.

Av 4 kokta och skalade ägg var det 1, som inte ville tillhöra den övriga gruppen. En outsider.

 Den vill framhärda att koktid, och nedkylning, inte har med saken att göra. Och den skrattar oss rätt i fejjan.

Blev lite stolt över mina steg igår. Sen vet jag att det är svårt att få till precis alla steg jag går på en dag. Jag har ju inte mobilen fastlimmad på mig. Men det blir verkligen utmanande, man kan inte låta bli att titta hur mycket man fått ihop, och sedan vill man jämna ut så man lägger till, några sista steg, bara för att.

Får se nu om man lyckas trava ihop nåt liknande idag…utmaning på G.

Tog lite eftermiddags bilder, då mörkret hade börjat lägga sig.

Och apropå bilder, så skrev syrran, Emma, att VK hade publicerat en av mina norrskens bilder, i papperstidningen i måndags, kul. Ska se om jag får tag i en måndags tidning.

Ha en fin torsdag, allihop!

Röda trådar och tjocka röda rep

Av , , 4 kommentarer 13

Skumtittar i arkivet för februari ifjol, finner återigen en blomma eller växt, kanske är ett bättre ord. Mitt fina, citrusträd som doftade underbart, och jag var sååå stolt. Hade fått den att överleva lite drygt ett halvår. Titta bara…


Nästa dag…BAAM!!


Och den vek hädan och finns inte mer. Ofta känns det som om jag upprepar mig, eller är det för att vissa saker i livet är som en röd tråd, det syns eller händer inte för jämnan men det ligger därunder och poppar upp lite när som.

Började sätta Henna i håret och, mja, den röda tråden har bestått, rakt av, under ett helt år, faktiskt.


Tyckte att jag var extremt otursförföljd, sista halvåret 2021. Men då jag gluttar in in bloggen eller minnen på FB, så tycker jag mig se ett rött tjockt rep. Sen kanske mina hommlerier inte alltid slutar i sjukskrivningar, utan jag klarar mig undan med blotta förskräckelsen.

Nå, man kan inte gå runt och oroa sig hela tiden. Jag har jättesvårt att bara lära om mig att gå nerför källartrappan och inte springa. Hinner ner för första trappan, sen kommer jag på mig själv. Jag springer…🏃‍♀️

Jag testade något nytt igår. Stekte Vindelrökt fläsk som jag tärnat.


Detta blandades sedan ned i en gubbröra gjord på inlagd sill. Gräslök, rödlök, crème fraiche, kaviar, dill, majonnäs, kokt ägg, brynt smör och kryddor. Sedan ner i krustadskal. Alltså…tummen upp.


Kul att jag gjorde 4 olika upplägg på 5 ätande personer. En är veg, inget fläsk, Åke, utan sill, Sally, very plain, ost och gurka, och jag och Anders, den fulla versionen. Till huvudrätt körde vi ugnsstekt fläskfilé, potatisterrin, bea och sallad. Ugnsbakad Portabello med vitlök och mozzarella till syrran. Till efterrätt…Briokolafluff. Sally ville ha receptet…gott, med andra ord.

I köksstöket fick jag nyårshälsing från kusin Anna och Ingvar, en selfie på dom båda. Och jag kunde ju faktiskt inte låta bli att skicka en hälsning tillbaka. Tina fick den hälsningen, hon med. Ville dock inte göra nåt större väsen om själva bilden, hehee…


Kändes lite vemodigt då man kollar in på gamla minnen om hur det kunde se ut, då vi var ett gäng här.


Kontra dukningen igår.


Men vi råder ju inte över hur det ser ut, hälsan går före allt. V hade trevligt ändå. Sally fixade ihop en frågesport.

Hon utbringade skål, hon hyllade mitt arbete under dagen med dukning och matlagning, klappade mig på axeln och sa, att nu mormor, får du sitta kvar vid bordet, så dukar jag va och diskar undan. Och vet ni vad, det gjorde hon med bravur.

Plockade fram tändmaterial som Åke köpt i Vindeln, detta är gjort på papper och sedan är det vaxat på nåt sätt. Kul text, haha…


Theresé tipsade om att ludd från torktumlaren är jättebra tändmaterial. Ha, det har jag aldrig tänkt på. Hon kom även på vad vi skulle använda som avlastningsbord, därute…tadaa,,, vårt strykbräda


Sen gick vi ut på gården, Brälla och Lena stannade hemma, men Camilla, Thord och Ebba kom över och Öhman med frun Marita. Vi såg på fyrverkerier, skålade och grillade korv.


Mycket trevligt…men kallt. Trodde minst det var -20, så snopen blev man då jag kollade termometern då vi gick in -11, vad var det att stå och frysa ihjäl av. Sa god natt och släckte lampan 02.00. Upp igen 08.00 och nu har jag diskat undan alla glas och skålar, druckit 3 koppar kaffe och funderar på frukost.

Nu önskar vi på Ettan, er allihop, en underbart fin start på 2022.

Hur gör dom, egentligen?

Vi åkte ut på Avion igår, strosade runt lite och avslutade med en lunch inne på Finas, Ulla bjöd på deras underbart goda, räk tallrik:

36729967_10156411998681585_4029243768250040320_nNu undrar jag dock om det är fler än jag, som noterat att just dessa räkor, som finns att köpa lite varstans.  I tillrett tillstånd, typ sallad, räkmacka, eller i andra former, och där det så tydligt står, att det är handskalade räkor, ändå måste undra hur tusan dom har skalat räkorna, då det faktiskt är kvar skal, på varannan räka?

Jag tycker också att det är lite äckligt, med just räkskal, precis som det är med bitar av äggskal eller kaffesump i munnen. Nu vet jag ju att dessa skal bitar inte är hårda, utan väldigt mjuk, så man kan äta dom utan problem, men jag har ändock en annan teori, om skalningen.

Dom kanske ångkokas, på nåt sätt, så skalet ska falla av, detta ”falla av”, kanske görs för hand, men allt ”faller inte av” utan fastnar som fjädrar på  tjära, och därav dessa skal bitar, som retar mina ögon. Och jag kan oftast inte låta bli, att försöka pilla bort skalet, även om dom kan slinka ner, utan att dom fastnar. Jojjo! Rätta mig om jag har fel, ni som kanske vet hur det går till.

Nu har jag och Winstone visat Ulla en del av Tvärån, på våra promenader. Och här försökte vi oss på att fota lite djurliv:

36616256_10156412199071585_5608466370695004160_n 36616264_10156412199816585_835926203465465856_n 36710755_10156413970691585_5728350646071984128_nKvällen ( eller jag) bjöd på både lite likör till kaffet:

36679923_10156412732081585_7308798198959570944_nOch nån cider, så där…bara för att:

36679340_10156412845176585_3895241102147452928_nIdag hade vi tänkt plocka upp mamma och åka bort till smultronstället, jag funderar på att kanske investera i åkerbär, som man kan plantera härute på gården. Vi får se vad dom har att erbjuda, en fika lär det då bli.

Ha en fin fredag, allihop!
36767386_10156412201171585_6871730670377369600_n